Citat:
Nej, självklart är det en ren slump att t ex alla deltagande från 1903 var från Göteborg.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_m%C3%A4sterskapet_i_fotboll_1903
Fram till 1903 deltog mellan 2 och 4 lag om året. Självklart kan man vara stolt över de gulden. Om jag blev familjemästare i Fia med knuff skulle jag inte bli ledsen, men heller inte känna behov av att någonsin nämna det för någon, eller räkna det som en merit i något som helst sammanhang.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_m%C3%A4sterskapet_i_fotboll_1903
Fram till 1903 deltog mellan 2 och 4 lag om året. Självklart kan man vara stolt över de gulden. Om jag blev familjemästare i Fia med knuff skulle jag inte bli ledsen, men heller inte känna behov av att någonsin nämna det för någon, eller räkna det som en merit i något som helst sammanhang.
Ok, så du har helt enkelt ingen tillförlitlig källa som backar upp ditt påstående om att lag från hela Sverige inte tilläts delta i SM. Tack, det var allt jag undrade.
Hurvida du anser det vara en merit eller ej har inget med den diskussionen att göra. Jag är bara nyfiken på ditt ursprungliga påstående.
Potentiella anledningar till att det bara var lag från Göteborg som deltog det året, är att lagen i Mälarregionen generellt föredrog att tävla i Rosenska pokalen, att lagen i övriga Sverige kanske inte hade ekonomin att åka till Göteborg för att tävla det året, samt att Göteborg generellt låg före i landet vad gäller fotbollens utveckling och lag därifrån var mer benägna att delta i tävlingar. Inte ens när tävlingen anordnades i Skåne eller Stockholm under de tidiga åren var det speciellt många lag från de regionerna med. På den här tiden var fotbollen knappt spridd utanför Skåne, Göteborg och Mälardalen/Gävle, så vilka lag är det som påstås ha varit förbjudna att delta?
Jag väljer att citera lite ur Den hårda kampen: fotboll i Sverige, särskilt Göteborg, före första världskriget av Lennart K. Persson för att ge någon sorts känsla för varför alla ovan anledningar är mer rimliga än att man förbjöd lag att delta. Vilket skulle vara extremt märkligt i en tid då man ville sprida fotbollen och anordnade tävlingar i det syftet. Att då strypa vilka lag som skulle få delta motarbetar ju hela syftet.
Citat:
De mästerskapstävlingar (SM) som Svenska Idrottsförbundet inlett 1896 återkom 1897. [...] Den inbjudan som sändes ut i juni visade att fotboll stod på programmet även detta år. [...] Enligt GMP [Göteborgs Morgonpost] var fyra lag anmälda men bara två, ÖIS I och ÖIS II, kom till spel. De båda övriga "vågade tydligen ej att inlåta sig i kamp med ÖIS:s segervana lag, utan afstodo hellre från all täflan".
– Sida 34
– Sida 34
Citat:
Detta [SM] var 1898 förlagt till Stockholm [...]. I fotboll var endast två lag anmälda, ÖIS och AIK [...]. I ÖIS:s 25-årshistorik framhålls att fotbollen i Stockholm vid denna tid utövades under "synnerligen primitiva förhållanden", [...]
– Sida 37
– Sida 37
Citat:
I Gävle, närmare bestämt inom Gefle IF, förekom fotboll som aktivitet sedan 1896. I juni månad 1898 innehöll NTfI [Ny Tidning för Idrott] en insändare från denna förening. [...] Fanns det några klubbar som spelade fotboll på samma sätt som den i Gävle och som var villiga att tävla? AIK svarade genom sin sekreterare i följande nummer av tidningen. AIK utövade fotboll och inriktade sig f.n. på SM. Gefle IF fick rådet att anmäla sig till denna tävling, som skulle äga rum i Idrottsparken i huvudstaden. [Vilken man dock ej gjorde]
– Sida 47
– Sida 47
Citat:
Svenska Idrottsförbundets mästerskapstävlingar var 1899 förlagda till Göteborg med GAIS och GFF som arrangörer. [...] Liksom varje föregående år hade fotbollen endast lockat två lag, denna gång föga överraskande ÖIS och GFF.
– Sida 38
– Sida 38
Citat:
Fotbollen [SM 1900] omfattade för första gången fler än två lag, en tydlig indikation på grenens ökande popularitet. Fem lag hade anmält sig och av dessa kom fyra till spel. ÖIS var som vanligt ett av dessa. Pressen tillhandahåller inte några uppgifter om hur kvalificeringen tillgick eller namnen på de båda elminierade lagen.
– Sida 40
– Sida 40
Citat:
Svenska Idrottsförbundets mästerskapstävlingar var 1901 förlagda till Göteborg [...]. Till fotbollstävlingen hade fem lag anmälts, dels stockholmska AIK, dels de göteborgska ÖIS I och ÖIS II samt GFF och GIF.
– Sida 41
– Sida 41
Citat:
Greve Clarence von Rosen uppställde nu en ny, tillfällig pokal. Den riktades till AIK, Djurgården och Swithiod vilka skulle tävla om titeln "Stockholms bästa lag 1901". [...] Avsikten med pokalen och det faktum att spelet skulle vara avslutat före september månad, var rimligen att lagen skulle förvärva en sådan skicklighet att de i september med framgång skulle kunna tävla om von Rosens vandringspokal och eventuellt Svenska Idrottsförbundets mästerskapstecken, SM.
– Sida 49
– Sida 49
Citat:
Den fotbollstävling som under året tilldrog sig störst uppmärksamhet var utan tvivel kampen om von Rosens vandringspokal. Under sina tre tidigare år hade denna, vid sidan av stockholmslag, endast attraherat Gefle IF. 1901 hade åtta lag deltagit, 1902 års tävling innebar en betydande ökning eftersom hela 14 föreningar anmälde sig till spel. Sju av dessa tillhörde landsorten och var, förutom titelförsvararna Gefle IF, tre kamratföreningar från mellansverige, två lag från Norrköping samt Göteborgs Idrottsförbund, GIF. [...] Båda semifinalerna spelades i Idrottsparken i Stockholm, samma helg som SM avgjordes i Jönköping.
[...]
Endast ÖIS kan konkurrera om denna utnämning [med Gefle IF om att vara Sveriges bästa lag], men ÖIS ställde inte upp i tävlingen om vandringspokalen. ÖIS nöjde sig med att spela om och flera gånger vinna SM, [...]
– Sida 54–55
[...]
Endast ÖIS kan konkurrera om denna utnämning [med Gefle IF om att vara Sveriges bästa lag], men ÖIS ställde inte upp i tävlingen om vandringspokalen. ÖIS nöjde sig med att spela om och flera gånger vinna SM, [...]
– Sida 54–55
Citat:
Det fanns en viss oro att den samtidigt pågående sluttävlingen om von Rosens pokal [1902] skulle påverka deltagandet negativt. Denna oro stegrades förvisso när anmälningar till SM-fotbollen bara inkommit i stadgad tid från ÖIS och Jönköpings AIF. GP trodde dock att Djurgården skulle anmäla sig och i så fall kunde man "motse en spännande match mellan stockholmarnas och göteborgarnas bästa lag". Den förhoppningen kom likväl på skam. [...] glädjekänslan häröver [ÖIS seger] måste ha grumlats åskilligt vid vetskapen om att alla konkurrenter av vikt valt att tävla om von Rosens pokal.
– Sida 61
– Sida 61
Citat:
Svenska Idrottsförbundets mästerskapstävlingar var detta år [1903] förlagda till Göteborg med ÖIS och GFF som arrangörer. [...] Inte heller detta år hade något stockholmslag anmält sig till fotbollstävlingen – den sista i förbundets egen regi. Det blev en ren göteborgsuppgörelse där de tävlande lagen var ÖIS, GG, GIF och Krokslätts IK.
– Sida 63
– Sida 63
Citat:
Årets [1904] spel om SM/Svenska Fotbollspokalen [f.d. von Rosens pokal], som fr.o.m. nu var en och samma tävling, samlade totalt 22 lag, ett tydligt bevis på den svenska fotbollens numerära tillväxt. Alla landets meriterade föreningar tillhörde de anmälda.
– Sida 67
– Sida 67
Även 100 år: Svenska fotbollförbundets jubileumsbok 1904–2004, volym 2 ger viss nyttig information:
Citat:
De åtta första åren var det Svenska Idrottsförbundet som arrangerade SM i fotboll. Intresset för SM-tävlingarna under dessa år var bitvis entusiastiskt, men relativt begränsat. I delar av landet betraktades inte ens SM-tävlingarna som den förnämsta tävlingen i landet. [...] Sedan endast sju lag anmält sig till SM-tävlingarna 1904 kom sektionen [RF:s sektion för fotboll och hockey, som tagit över arrangemanget] dock överens med Svenska Bollspelsförbundet att slå samman SM-tävlingen 1904 med den i mellersta Sverige populära tävlingen om Svenska Fotbollspokalen, mer känd under dess populära namn Rosenska pokalen. Det innebar direkt ett lyft deltagarmässigt och 1905 anmälde sig hela 52 lag till den gemensamt av Riksidrottsförbundets sektionsstyrelse för fotboll och hockey och Svenska Bollspelsförbundet arrangerade turneringen. Det skall dock nämnas att i flera distrikt gällde de inledande omgångarna parallellt också distriktsmästerskapet.
– Sida 130
– Sida 130
Citat:
Antal deltagande lag [SM 1904]: 22, sedan SM i början av augusti slagits samman med tävlingen om Svenska Fotbollspokalen. Ursprungligen var sju lag anmälda till SM; Djurgårdens IF, Gefle IF, IFK Eskilstuna, IFK Stockholm, IFK Uppsala, Göteborgs Idrottsförbund och Örgryte IS.
– Sida 130
– Sida 130
Kung fotboll: den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950 av Torbjörn Andersson är också värd att citeras:
Citat:
Grundproblemet var att ingen central ledningsinstans för fotbollsspelet fanns. Två konkurrerande tävlingar existerade, även om uppdelningen snarare kunde tillskrivas de praktiska svårigheterna att samla alla lag än ren illvilja. Gefle IF ställde av geografiska skäl enbart upp i tävlingen om Rosenska pokalen, emedan denna alltid utspelades i relativt närbelägna Stockholm. Jämförelsevis hade Svenska mästerskapstävlingen en mer nationell framtoning. Förvisso arrangerades den av det göteborgsdominerade Svenska Idrottsförbundet, men finalmatcherna förlades på skilda håll, förutom i Göteborg också i Helsingborg, Jönköping och flera gånger i Stockholm. Till en början var stockholmsturneringen mest prestigefylld, speciellt genom Gefle IF:s närvaro, men efterhand blev SM-tävlingen viktigare, därför att huvudstadslag mer regelbundet började deltaga i begivenheterna.
– Sida 114
– Sida 114
/feldgrau
__________________
Senast redigerad av feldgrau 2020-11-10 kl. 21:23.
Senast redigerad av feldgrau 2020-11-10 kl. 21:23.