Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Ja, det var en bra fråga. Ingen av dem kommer acceptera att spela andrafiolen och än mindre kommer deras väljare acceptera det i längden.


Precis, olika "ytterkanter" kan i praktiken sällan samarbeta vilket är just den stora fördelen med mittensamarbeten, åtminstone för de partier som ingår i detta mittensamarbete. Men nu har det oväntade inträffat att den ena "ytterkanten" M-KD kan få stöd av SD. Om detta räcker för majoritet kan de ta makten, om de kan och vill samarbeta vill säga, vilket är långt ifrån säkert, men frågan är om de i praktiken har så mycket annat att välja mellan?

Det kanske till viss del kan jämföras med S:s situation. Deras dröm, bortsett från egen majoritet, är ett samarbete med ett starkt socialliberalt parti, d.v.s. i praktiken en sossepolitik med smärre småborgerliga justeringar. En politik de hoppas att kunna attrahera stora väljarskaror från både arbetarklassen och medelklassen. Istället har de hamnat i armarna på MP och V (och i enstska kommuner även F!) V litar de inte på och finner alltför extrema, liksom förstår att väljarna aldrig kommer acceptera deras politik. MP ser de som förvirrade haschtomtar som vill rädda världen och dessutom ställer orimliga krav.


Det stämmer, S kan förlora väljare till V. Men är det verkligen ett jätteproblem för S? V:s enda lilla chans till inflytande är ju att stödja S.

Men kommer verkligen L och C våga fälla regeringen? De har inte mycket, om ens något, att vinna på det. Frågan är om de inte är mer rädda för att fälla regeringen än regeringen är rädd för att fällas?

Sossarna kan nog klara hur många extra val som helst, de har pengar, en stor partiapparat, folkrörelserna, facken, många trogna väljare osv. C har lite av detta, men L inget. Dessutom vad skall L och C göra efter detta extra val (om de öht klarar spärren)? Ändra sig till att stödja en regering som bygger på stöd av SD, d.v.s. just det som orsakade att de lämnade Alliansen?

De har nog satt sig i en riktig rävsax tror jag.


Någon egen majoritet lär inte Allianspartierna få den närmsta tiden. De har nog redan givit upp alla sådana förhoppningar.

Vad C och L hoppas på övergår mitt förstånd. Men M:s och KD:s ambition är nog att bilda en minoritetsregering med hoppande majoritet. Frågan är nog snarare vad SD kommer kräva för att stödja denna och om detta är ett pris M och KD kommer vara beredda att betala?

Det ska nog till en svårare kris för att S och M skall överväga det.

Nu kommer jag inte riktigt ihåg mandatfördelningen, men UK kan väl inte bli statsminister med bara M+KD+SD. UK måste få acceptans från C. Och C befattar sig inte med V och SD.
Och då kan UK få svårt att avtala och samtidigt klara av att leverera.
Det lär ha varit därför som C+L valde S. UK kunde inte visa på ett trovärdigt sätt att han kunde leverera. (Fanns nog frågetecken kring Löfven också. Men han hade väl en mer trovärdig plan).

UK måste gå med kravlistan från C till SD och be dom supporta den. Då har dom andra krav. Vilka troligen V+Mp+S+L+C kommer rösta emot. Och då kan inte UK leverera.

Jag ser inte hur UK skall klara detta. Men det kan för all del finnas vägar jag inte ser. Det är deras jobba att tänka ut sådant. Inte mitt.

Ja, dock har V historiskt varit medgörliga. Mest röstat ja och konstrat i debatten.

C och L har alternativ så de är inget UK kan luta sig emot idag. Annat var det under Reinfeldts tid. Han var en väldig skicklig politiker och fick alla Alliansen partier med sig. Det har inte UK.

Riktigt. Jag ser inte heller det som ett stort problem. Och tror dessutom att det är temporärt.

Varför skulle C+L fälla regeringen. S har mandatperioden på sig att leverera. Om S misslyckas så blir det en stängd dörr som möter Löfven när han nästa period kommer och vill ha ett avtal.

Då har UK en god möjlighet nästa period. Och S får det svårt. S kan inte längre köpa fri lejd genom riksdagen och få blida regering. Vad ska dom göra? Dom kan vänta tills V+S+Mp har > 50%. Fram tills dess får UK vara statsminister.
S har alla skäl att leverera enligt avtal. Och V har skäl att gå med på det. Om V inte vill se V+S+Mp på läktaren, helt bortkopplade, de närmaste 7 mandatperioderna.

Vilket extra val? Varför skulle Löfven utlysa extra val? Har han väl inget skäl till det.
Blir det misstroende och regeringen faller kan Löven bara ta semester ett tag medan UK misslyckas.
Sedan blir det Löfvens tur och då kan han blida samma regering som tidigare.
V kan ju prova med misstroende igen. Men M och KD lär inte vara med en gång till. De vill inte förödmjuka sig igen.

Det kan du ha rätt i.

C+L får ju igenom politik denna mandatperiod. Och slipper ta böket med att sitta i regeringsställning.
Dom bara skriver en kravlista på vad S skall leverera, och så kan dom sitta och vila i 4 år medan Löfven får svettas.
Så länge Löfven levererar så kan dom fortsätta så i evighet.
En annan mandatfördelning kan ändra på saken, för all del.

Om M+KD+SD > 50% blir det som du säger, en fråga för M och KD. Men så är det väl inte idag.
Med M+KD+SD < 50% kan UK inte lova något. Ja, UK kan lova att försöka. Men det är inte värt mycket.

Ärligt talat var mitt inlägg mest ett spontant spånade. Jag vet naturligtvis inte om det kommer bli som jag skrev, jag funderade mest över tänkbara möjligheter.

Visst kan miljöpolitik och glesbygdpolitik vara motstridiga intressen ibland, t.ex. den som MP för. Men det behöver inte nödvändigtvis vara så, det beror helt på vilka miljöfrågor man väljer att fokusera på.

Samtidigt är det som du är inne på en föränderlig värld vi lever i, hela samhället och likaså politiken förändras. Partier försöker hela tiden attrahera nya väljargupper och visst kan detta ibland medföra att de gamla känner sig åsidosatta. Men vinner man fler nya väljare än förlorar gamla är det ändå en vinst. Men har C egentligen något val, många av glesbygdborna har redan lämnat C för andra partier, t.ex. S eller SD. Skall de öka måste de finna nya väljare och glesbygdsbefolkningen utgör en i sammanhanget ganska begränsad del av väljarkåren.

Du är väldigt kategorisk vad gäller splittring. Vad stöder du det på?

Jag stöder min åsikt på en centralt placerad person inom (s) som jag känt i många år. Hen har en ganska övertygande argumentation om varför (s) inte kommer att samarbeta med (m), och bedömer risken för splittring som sannolik, ja t o m högst trolig.

Tjaa, man måste ju fundera över alla tänkbara alternativ. Men betänk, att (m) med all säkerhet kommer att tappa en del väljare till framför allt (sd) och (kd) vid ett samarbete med (s). Och (s) kommer i sin tur att tappa en del till (v) och (mp). Så vid eventuella diskussioner om samarbete kommer Löfvén och Kristersson att få följande lista serverad från sina strateger:

(sd) 24%
(s) 19%
(m) 15%
(v) 13%

Jag har svårt att tro att de nappar.

Ovanpå det finns sedan några svåra ideologiska motsättningar mellan ledande personer inom (s). Redan samtal med (m) skulle kunna leda till att dessa bubblar upp till ytan och gör partiet mindre handlingskraftigt.

Jag tror du kanske missuppfattade mitt inlägg. Det är naturligtvis mitt fel. Jag skall försöka formulera mina tankar lite tydligare denna gång.

Naturligtvis har inte M, SD och KD någon majoritet idag, det var just därför C och L ö.h.t. kunde välja att släppa fram S.L. istället för U.K. som statsminister. Argument till detta var att de inte kunde acceptera att verken sitta i eller stödja en regering som byggde på ett stöd från SD.

Dock åsyftade jag snarare nästa mandatperiod (och de efterföljande). I den senaste o.u. som presenterades i denna tråd fick M, SD och KD majoritet. Det medges att detta förvisso berodde på att såväl L som MP missade spärren. Men även L eller MP klarar spärren kan M-SD-KD få majoritet. Exakt hur många %-enheter de måste öka beror förståss på vilken o.u. man väljer att utgå ifrån. Likväl är det långt ifrån säkert att L+C ö.h.t kommer att ha någon vågmästarroll framöver.

Men om de kommer få en vågmästarroll är deras val att antingen stödja en Socialdemokratiskt eller en Moderat-ledd regering. Varav den sistnämnda kommer bygga på stöd från SD, alltså just det de sagt sig absolut inte kunna stödja.

Om S.L. inte kommer uppfylla de krav L och C ställt har de tre alternativ:
1. Fortsötta stödja S.L. trots att han inte uppfyllt löftena.
2. Stödja U.K. Vilket även kräver stöd sv SD, vilket L och C sagt är helt oacceptabelt.
3. Inte stödja någon av parterna, vilket med största sannolikhet resulterarq i ett extra val.

(Ovanstående förutsatt att C och/eller L har en vågmästarroll, annars har de förståss inga val ö.h.t.)

Jag tror du kanske förbiser orsaken till att C och L avböjde att sitta i en Alliansregering och istället slöt JÖK:en med S? Eller förutsätter att de nu finner det acceptabelt att stödja en regering som bygger pä ett stöd från SD? Men om vi leker med tanken att de nu kan acceptera det, vad händer då?

Om C+L inte vill stödja S (eller ingen alls, vilket i praktiken högt sannolikt innebär ett extra val) återstår endast alternativet M+KD. Dessa kan inte nå majoritet utan SD. SD kommer naturligtvis ställa krav för att stödja dem och det särklass främsta kravet kommer naturligtvis vara deras stora profilfråga d.v s. en avsevärt mer restriktiv invandringspolitik. Utan detta kommer SD inte stödja dem. Alternativet med en M-ledd regering existerar m.a.o. endast om de för SD:s i&i-politik (möjligen med vissa smärre justeringar). Vilket är en politik L och C högst sannolikt inte kommer acceptera att stödja.

Alternativet med en M-ledd regering som för C:s i&i-politik finns bara i Annie Lööfs fantasi. Visst kan hon säkert kräva det, men då säger SD nej. Och utan SD:s stöd räcker inte mandaten till för att bilda en regering.

M.a.o. L och C har i praktiken bara två val, stödja S.L. eller ingen, vilket i praktiken kommer betyda extra val på extra val tills väljarna tröttnar och slänger ut dem. De har m.a.o. ingen guldsits, tvärtom sitter de i famnen på Löfven.

Ja, det är verkligen föränderligt. Vad miljöpaketet innehåller är litet olika beroende på parti. MP har framför allt fokuserat på att använda miljö för att destruera sådant som fungerar - C för att gynna landsbygden.

Det är väl som vanligt - vi får se vad som händer.

Jag skulle nog vilja formulera det lite annorlunda.
C+L hade två tänkbara avtalspartners:
A) S+Mp
B) M+KD
I båda fallen fanns ett parti de inte vill befatta sig med. V i A) och SD i B).
Så långt ganska likvärdigt.

Men man bedömde att S+Mp klarade av att hantera V bättre än vad M+KD skulle hantera SD. Både UK och Ebba hade avvisat uppgörelse med SD.
SL kunde dock ha en dialog med V.

Notera att C+L inte stödjer någon regering. Man har skrivet ett avtal. Det är något helt annat. Många i forumet verkar inte riktigt förstå detta.


Nästa mandatperiod är en ny fråga.

* Har S levt upp till avtalet kan S få ett nytt, med nytt innehåll (om mandatfördelningen så medger).

* Har S inte levt upp till avtalet, kan jag inte se att S får ett nytt. (Var och en kan tänka er att ni går till frisören, som tar fullt betalt, men klipper bara halva skallen. Hur många går dit en gång till?)

* M+KD kan nog få ett avtal med C+L. Men UK måste på något sätt troliggöra att han kan leverera enligt avtal. Det fungerar inte som 2018 att inte prata med SD men samtidigt lova att SD skall rösta med. Jag skrev lite om UK's svårigheter i förra inlägget. Så jag ska inte upprepa mig.

* Får M+KD+SD >50% skulle jag tro att dom får tillfälle att prova på regerandet. (Dock tror jag att M+KD kommer åka på svårigheter som folk i forumet envist blundar för. Men jag går inte in på det här).

* Blir M+KD+C+L > S+Mp+V tror jag Alliansen provar. Många i forumet hamnar här i total förnekelse. Men ett företag som tappat en kund kommer inte vägra sälja till den kunden 4 år senare. Tänker man så, så förstår man verkligheten bättre. Kan dock bli så att SD stoppar det.

* V+SD+S är en tänkbar konstellation. De har ungefär samma politik. Men än finns inte någon vilja till det. Tack och lov.

Det är väl de tänkbara konstellationerna. Tror inte jag missat någon. En del pratar om V+L eller V+C i samma rum, men då har man inte förstått. Det är som att prata om SD+L eller SD+C i samma rum. Eller V+M i samma rum. Finns några partier som helt enkelt står för långt från varandra. Min uppfattning är att M och SD står för långt från varandra. Men framtiden får väl utvisa om/vad de kan komma överens om.

Vi kan se hur det gått för L och C efter att de hoppat in i sosseburen. C har knappast påverkats alls, varken upp eller ner, medan L håller på att gå under. Om S eller M förlorar mest är förstås oklart, men jag skulle tro att det blir M som förlorar. I alla händelser tror jag att det sitter långt inne för båda partierna och man riskerar att för lång tid upphäva den traditionella höger-vänster-skalan, som både M och S har gjort till sin viktigaste dimension i politiken.

Vi förefaller vara helt överens. Jag tror vi pratade förbi varandra tidigare.

Men vilket av dig ovan nämnt utfall tror du är mest sannolikt nästa mandatperiod?

Jag tror en kanske än viktigare orsak till L:s tillbakagång beror på partiledarbytet. Sabuni har hittills inte varit någon större hit.

Hade JÖK:en varit huvudorsaken hade rimligen C också tappat i oppinionen.

Ang. att de valde att släppa fram S.L. till statsministerposten så kommer nog det största problemet vara att både L och C kraftigt minskat sina chanser att få någon större mängd stödröster i det fall de kommer behöva det. Vilket sett till de senaste o.u. åtminstone L ser ut att ha ett påfallande behov av.

Kanske, men C och L har litet grand olika väljarprofiler. Det är nog så att L-väljarna i något högre grad identifierar sig som tydligt borgerliga, medan C-väljarna i något mindre grad hr den uppfattningen. Det är inte så länge sedan som C helst inte ville bli kallade borgerliga. Något arv från den tid då C var ett folkrörelseparti, i någon likhet med S, kanske finns kvar i partirötterna.

Nå, kanske spelar Sabuni en viss roll, men mer ändå att Ullenhag inte blev vald. En betydelsefull del i L:s stolleprofil blev därmed utknuffad. Liberaler är känsliga varelser.