Citat:
Ursprungligen postat av
yidarmy123
Själva begreppet anekdotisk bevisföring har blivit ett löjligt och urholkat begrepp; de flesta ’acceptabla’ mediernas rapporteringar från USA är just deras egna typer av anekdotiska bevisföringar - men undantaget är att just deras anses som legitima.
(Tänker självfallet på AB, Expressen, DN osv)
Anledningen är enligt min uppfattning enbart pga den masspsykotiska indoktrineringen av - i det här fallet - Sverige.
Vi köper precis allt som står i dessa tidningar och verkar inte ens reagera på att det som sägs har NOLL bevisvärde.
De intervjuar människor på gatan med noll kredibilitet och enbart för att det passar dessa tankens horors egna fantasivärld så reagerar de inte ens öht.
EXEMPEL: Varför anses inte det som just anekdotisk bevisföring när Expressens utrikesreporter skriver krönikor om just hans/hennes uppfattningar om vad som sker i landet?
Det är ju exakt vad det är; om ni inte har förstått det ännu så börja åtminstone tänka på det i fortsättningen när ni hör rapporteringar från utrikesreportrar; som verkar bilda deras slutgiltiga agenda av skeendet i respektive land utifrån selektivt utvalda grupper vars uppfattning är vinklad något enormt i paritet till vad som egentligen pågår.
Däremot om John Deerhunter från Texas har någonting att säga om sin syn på status quo så avfärdas det snabbt som anekdotisk bevisföring och att han är en nolla som ingen bör lyssna på.
Handlar det om strikt elitism? Blind tro på medierna? Lathet som gör att vi inte orkar tänka våra egna tankar och istället blir tankens horor åt statlig propaganda?
Upplys mig!
Skulle säga, utan att syfta till att tillrättavisa aggressivt, att du har en för vid syn på begreppet 'anekdotisk bevisföring'.
Anekdotisk bevisföring är inte bara att tycka saker. Anekdotisk bevisföring är ju att säga typ "jag träffade person x, hon säger att sjukvården är dålig och att hon inte får nån hjälp, därför måste vi fixa sjukvården".
Vad gäller elitism tycker jag själv att det är ganska naturligt att personer som har som yrke att göra research/jobba utomlands för att få en tydligare bild och slutgligen skriva om det har ett värde större än en random John Deerhunter i Texas. Betyder inte att John Deerhunters åsikter inte är värda något, eller att
alla utrikeskorrar skulle vara värda att lyssna till. Bara en logisk 'uppdelning' i samhället att man lyssnar på dom som har mer erfarenhet i frågan. Så funkar det ju i alla branscher.
Den stora faran är snarare att fastna i sina hjulspår som yrkesman. Trendbrott sker, och många journalister går såklart till sin magkänsla om hur saker och ting brukar fungera i USA när dom rapporterar därifrån. Därför kan man missa saker som händer och ens analys blir plötsligt vatten värd. Där får man väl göra sin egen bedömning av vilka journalister man upplever fortfarande är hungriga.
Den stora missuppfattningen som skett kring 2016 års bevakning av valet är inte att journalisterna "dolde" sanningen om Donald Trump. Det var att många såg det inte komma.
Dom flesta är inte sjukligt styrda av någon slags hemlig agenda, utan bara vanliga lata människor som oss alla andra

. Helt säker på att varje journalist värderar "scoopet" att vara den första som hade publicerat "Donald Trump kan komma att vinna" för det väger tyngre i den kretsen. Kanske gick lite Off-topic där på slutet, men hoppas du inte nu drar iväg nåt om att alla journalister föraktar 'the common man' och är egentligen styrda uppifrån. För det är en intressant diskussion elitism kontra "vanligt folk".