Wilma Andersson 17 Uddevalla försvunnen 13/14 nov. 2019. Sammanfattning i trådstart.

Här kommer en fråga som med tanke på avslutade rättdförhandlingar inte kanske spelar så stor roll men som jag ändå inte kan låta bli att fundera över; många som spekulerat om att kroppen är nergrävd alt. dumpad på lerigt område och särskilt eftersom W:s pappa såg lera på golvet i hallen få han kikade genom brevinkastet. Lera som sedan var bortstädad när familjen kom tillbaka en andra gång för att leta efter W.
Det jag tänker på är att det kanske inte alls var lera, utan torkat blod som pappan såg? Eftersom blåljuset inte visar mängden blod om det blivit uppsvabbat med vatten så kan man inte stöda teori om brutalitet eller vidare styckning utifrån det. Men om det var en massa blod pappan såg genom brevinkastet skulle det vara en viktig vittnesuppgift som ytterligare skulle visa på omfattningen av våld/styckning?
Ingen tycks dock ha ifrågasatt om det verkligen var lera pappan såg, eller om det kan ha varit blod?

Jag tror att du lugnt kan lita på att polis och åklagare har övervägt samma sak, och säkert mycket annat, utan att komma fram till att det "vittnesmålet" kunde eller behövde användas . Vi utanför får inte veta alla tankar, åtgärder och misstankar polisen har under arbetets gång.
Jag tror att de misstänker att han kan ha fått hjälp att forsla bort kroppen men att de inte har så konkreta spår så att de kan komma vidare. Just nu i alla fall. Det händer att folk börjar prata när tiden går.

Jo du har säkert rätt:-) Bara det att jag inte sett det ventileras ngnstans.
Ja det hoppas jag verkligen! Önskar att kroppen finns någonstans och att det så småningom kommer fram var. Misstänker dock att det kan vara så att den bränts upp som sopor.

FRÅGA

"Wilmafallet" Tishko fick idag sitt livstidsstraff från Tingsrätten sänkt till 18 år istället. Detta bland annat för att åklagaren INTE närmare kunnat preciseras omfattningen av våldet och den direkta dödsorsaken. Hovrätten bedömer att det finns en hel del försvårande och besvärande omständigheter, men Hovrätten anser inte att omständigheterna är synnerligen försvårande. Mycket pga dödsorsaken, avsiktsuppsåt, likgiltighetsuppsåt mm mm. Ni har kanske läst domen (den kom idag fre 23/10)Min Fråga.OM man nu hittar Wilmas kropp och det visar sig att man hittar en sol-klar dödsorsak som visar på att Tishko medvetet har "exempelvis hugg ihjäl henne" med 20 knivhugg och som skulle ändra omständigheterna till Synnerligen försvårande...….Kan man då ta om rättegången ännu en gång, i så fall ?Alltså, om man, låt säga hittar henne om 6 månader och det inte finns en tvekan utan man uppenbarligen kan påvisa synnerligen försvårande omständigheter. Får man / Kan man pröva målet ännu en gång då ??

SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Om jag förstår dig rätt vill du veta om en dom som vunnit laga kraft kan tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter eller bevis.

En dom vinner laga kraft

En dom från Hovrätten vinner laga kraft efter fyra veckor från att den meddelats enligt 55 kap. 1 § Rättegångsbalken (1942:740) (RB). Domen kan alltså inom fyra veckor överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar enbart upp mål som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat. Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd vinner domen laga kraft direkt.

Möjlighet att pröva en lagakraftvunnen dom på nytt

Huvudregeln i svensk rätt är att en dom som vunnit laga kraft gäller. Polis och åklagare får efter en dom vunnit laga kraft inte vidta ytterligare utredningsåtgärder i målet. Däremot kan en dom som vunnit laga kraft prövas på nytt om resning beviljas. Resning är ett extraordinärt rättsmedel som innebär att den gamla domen upphävs och målet prövas på nytt i domstolen som senast prövade målet.

Den som hade rätt att överklaga en dom har även rätt att begära resning när domen vunnit laga kraft. Det som krävs för att en ansökan om resning ska beviljas är att nya omständigheter eller nya bevis har tillkommit efter det att dom meddelats. Det krävs även att sökande kan göra sannolikt de nya omständigheterna eller bevisen inte hade kunnat åberopas vid den domstol som meddelade domen eller genom att överklaga domen, eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. För att ansökan om resning ska beviljas krävs det även att sökande inte dröjt med ansökan längre än ett år från det att sökande fick kännedom om det som ansökan grundas på enligt 58 kap. 4 § RB.

Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda kan en lagakraftvunnen dom prövas på nytt och den gamla domen upphävs.

Wilmafallet

Men det sagda innebär det att om nya omständigheter eller nya bevis tillkommer efter domen vunnit laga kraft har både åklagaren och den dömde möjlighet att ansöka om resning. Däremot kommer inte åklagare eller polis få vidta ytterligare utredningsåtgärder efter att domen vunnit laga kraft.

Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!

Med vänliga hälsningar,

Om de studerar får de ha datorer, som ordbehandlare. De är inte uppkopplade till internet dock.

Det beror på vad du menar med dator! Pluggar dom får dator användas, men Internet är inte tillgängligt i full frihet, utan begränsat!

Kan knappast bli svårt att få den klent byggde mördaren att berätta var resterande delar av kroppen finns, om någon erbjuder sig att betala dom som tvingar av honom dessa uppgifter inne på kåken så kommer hela kroppen fram. Bäst för mördaren själv är nog att redan nu berätta, för annars kommer han tvingas att så göra genom våld...

Jaha, då innebär väl det att han inte får läsa vad som skrivs om detta fallet på fb. Forum. Men hans släkt och vänner kan ju berätta lite för honom när dom kommer på besök. Kanske bäst om han slipper läsa allt som skrivs här.

Det är inte tillgängligt ALLS.

Men alltså du säger att Wilma-fallet är ett solklart fall för en livstidsdom och. När jag hänvisar till Ida Fässberg-fallet, där det dömdes till 16 års fängelse, säger du att det är stor skillnad mellan dessa fall.

Du säger att dom försvårande omständigheterna och stora skillnaderna är:
-Att det skedde i offrets hem - Då säger jag att det skedde i Ida-fallet också.
-Att det förövaren var en närstående - Då säger jag att det var en närstående i Ida-fallet också.
-Att gärningsmannen undanröjt kroppen för att slippa straff - Då säger jag att det gjordes i Ida-fallet också. Jag tillägger även att Wilmas huvud hittades efter 1,5 VECKA och att Idas kropp hittades efter 1,5 MÅNAD. Vilket då försvårat utredning och förlängt lidandet för de anhöriga längre i Ida-fallet än vad det gjorde i Wilma-fallet.

Så nu undrar jag vad den skillnaden är? Vad är "äpplet" och vad är "päronet"? Vad är det som gör att 16 års fängelse är så rätt i Ida-fallet och 18 års fängelse är så fel i Wilma-fallet? Vad är det som gör att det skall vara livstids fängelse i Wilma-fallet, men inte i Ida-fallet?

Ida Fässberg var vuxen (23?) och Wilma var ett barn, i beroendeposition. Där föreligger en viss skillnad kan jag tycka

Frågan är om alla mördare ska få samma straff?
Om inte så finns det ju värre brott än mordet på Wilma. T. ex Dalaröpappan som låste in sina barn i en stuga och tände eld på den.
Han hade tagit bort stegen från våningssängen så att det övre barnet inte skulle kunna ta sej ner. Barnen skrek medans de brann inne.
Om man ska straffa efter brottets art så vilket straff ska då pappan ha?