Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Då haverikommissionen inte verkar ha tagit med vittnesmål som motsäger deras teori och förvanskat andras (Reintamms), är det svårt att dra några säkra slutsatser.
Kent Härstedt säger "Vi som var ombord kände också att det kom en smäll från sidan som fick fartyget att lägga sig åt ena sidan"
[url]https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/yRvMdJ/overlevaren-carl-eric-jag-sag-nagot-stort-i-vattnet/URL] Intervju sist i artikeln.

Sakupplysning 2, ang. länsbrunnar:
Estonia hade mycket riktigt spygatter (’scuppers’) som skall dränera bildäck. Så långt har du rätt. SSPA har beräknat kapaciteten på dessa och kom fram till maximalt 26 ton/minut vilket är en ansenlig siffra.
(http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/2_Review_of_evidence_and_forming_of_loss_hypothesi s.pdf, s35)
Detta förutsätter dock 1 m vattenpelare, och detta uppnås först med 400 ton vatten och påtaglig slagsida. Med mindre vatten avtar utflödet med roten ur höjden, så om vi t.ex. har 0.1 m vattendjup så är utflödet teoretiskt ca 8 ton/minut.

Problemet är bara att inflödet genom även en delvis öppen bogramp så mycket större. HSVA uppskattar det till 70-80 ton från sina dynamiska beräkningar
(http://www.itdemokrati.nu/msestoniaeng/HSVA_english.pdf, s.28). SSPAs modellförsök gav up till 100 ton/minut med rampen delvis öppen (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/0_Final_Report_Research_Study_on_the_Sinking_Seque nce_of_MV_Estonia.pdf, s.32).

Så det är inte så konstigt om man mer eller mindre bortser från spygatterna i ett sådant hastigt förlopp som Estonias förlisning.

Förmodligen inte tagit ur luften, utan baserat på avståndet mellan spanten.

Vad var avståndet mellan spanten på MS Estonia?

En ny sammanhållen utredning som redovisar det totala kunskapsläget skulle råda bot på det du nämner. För det blir också så att lösryckta detaljer kan låta vettiga men satta i ett sammanhang blir de perifera. ”Det kunde komma in vatten igenom ett hål” låter ju som något som kan ändra allt, men om det visar sig att fartyget inte kan få den slagsida det hade med vatten enbart under däck framträder en annan bild.

https://privat.bahnhof.se/wb576311/factgroup/est/route.html

Fig 11 högre bilden. Radarekona var senare.

Så vi har nu gått vidare till et par nya vittnen. OK.

All heder åt Kent Härstedt, men det där är inte vad han berättade direkt efter olyckan. Då sade han så här:
Efter den [middagen] gick jag och lade mig för det gungade och jag kände litet sjösjuka. Men efter en stund tyckte jag att jag skulle må bättre av att vara uppe och så hörde jag också kraschar och ljud av något som gungade fram och tillbaka. Jag blev litet orolig.

Gick upp i baren - Jag gick upp i baren och lyssnade på karaokesång och det här är det jag kommer ihåg mest, hur trevlig och gemytlig stämningen var. Men helt plötsligt lägger sig båten på snedden
(http://www.estoniasamlingen.se/newsItemTT.aspx?id=19940929:TT:0076:0)

Först ljud och krängningar som gör honom så orolig så att han lämnar hytten, sedan efter en stund slagsida så kraftig att ”båten lägger sig på sidan”. Kan du på något sätt få ihop det med en kollision midskepps med ett annat fartyg? Var det när han var i hytten eller i kareoke-baren?

Det är något evigt tröttsamt med denna ständiga cherry-picking bland esmål, både urval av vittnen men också tiderna. Om kollisionen skall passas in med Siris och Kents uppgifter till YLE och AB så måste slagsidan ske samtidigt med kollisionen. Men hur skulle det gå till?
- först måste mängder med vatten (~2000 ton) in på däck 0 & 1, sedan kan vi få kraftig slagsida (dock inte > 30 grader)
- men 19 passagerare lyckas fly från däck 1. Hur är det möjligt om vatten forsar in på däck 1?

HSVA redovisar på sidorna 30-32 att det beror på vatten på bildäck, där den omedelbara krängningen beror på svängen och återhämtningen pga vind och vågor trycker tillbaka mot babord.


Nej, vad de säger är att simuleringen visar att det troligen var mkt vatten på bildäck - annars får du inte den lutningen vid svängen. Samma ref som ovan.


På sid 33-37 redovisas sedan hur vatten kan ha trängt ned. Du verkar ha skeppsvana, och visst vet jag hur ett bildäck ser ut, men i detta fallet litar jag mer på experterna.


Det jag tycker du borde göra - och nu är jag helt allvarlig - är att sammanställa en rapport. Lägg fram din egen teori (att det tappade visiret måste ha märkts från bryggan osv) och hur den kopplar mot vittnesmål och den allmänna tidslinjen. Hänvisa till och angrip de delar i JAIC, SSPA och HSVA-rapporterna som du inte anser är hållbara.

Redovisa allt sammanhängande och öppna upp för kritisk granskning så för du diskussionen framåt. Att kalla debattmotståndare för statstroll och så vidare är inget som direkt stärker din position.

Om du byter ut sylen mot en hammare som du hugger in i A-stolpen och att den är fastsatt med en kätting till dragkroken på en annan bil som drar iväg. Då får du nog lite skador. (försöker bara göra en liknelse till ankare fastsatt i båt.

Alltså det jag tänker på är det ens möjligt att ett ankare kan draggas in i sidan på båten och göra skadorna? Jag har ingen aning men det låter ju inte helt otroligt. Kan det ha hjälpt Estonia att vrida på sig? Kan ju iaf vara ett försök till att ytterligare försvåra för framtida utredning. Skulle kunna förklara att det är fler hål i båten (misslyckade försök att haka fast). Jag tror inte på denna teori men det hade varit intressant att höra vad någon expert tror. Alltså om det ens är möjlig.

Du är ju autist har vi redan bekräftat. Vattentät och vattensäkrad är inte samma sak. Det kommer in vatten i dör som är vattensäkrad, men inte i den mängden som du önskar. Dessutom låg hissen i mitten, vilket gör att när båten lutar, så kommer inte vattnet vara där. Det kommer dessutom länsas ut ur brunnar. Hade din autistiska ådra haft någon sanningshalt, så hade dessutom däck 1 varit vattenfyllt förra gången det var 10 cm vatten på däck och den gången gungade ju det med. Nu blev ju det inte så, utan det länsas ut på kanterna när båten lutar.

Eller är det så din autistiska hjärna tror. Att färjelinjen råkar dränka ner hytterna på däck 1 lite då och då och skiter i det. Du tror inte att passagerare hade fått hjärtsnurp om det dök upp vatten till hytterna? Klart du gör och sedan fläker du ur dig lite siffor och lister medan du inte ens läser andras inlägg.

Försök förstå, om det hade runnit ner vatten så enkelt som du vill, så hade man gjort något åt det för skrämma passagerare är inte bra för affärerna.

Detta är vad HSVA konfirmerar i sin rapport, att det finns ett hål. Och det finns där redan vid första krängningen, som sker innan bogrampen är borta.

2 st fundamentala fel gjorde också att förlisningen gick fortare. Vid lastning så lastade de tunga lastbilar utmed styrbordssidan och därav fick de korrigera med BB:s heelingtank, varav det uppstod att de hade inget att korrigera med när de fick kraftig slagsida åt SB. Sedan under fartygets gång när de kom ut i öppen sjö, vågorna kom in från bb:s bog och när de fick det kraftiga slag mot det kraftigt utsvängda bogen/bogvisiret så började händelseförloppet. När de insåg på bryggan att något var fel,cde förstod nog inte riktigt skadans omfattningen och gjorde en babords gir och gick upp i vind och sjö. Därav gick det fortare då än mer vatten strömmade in. Istället skulle de ha girat styrbord så att fören vändes bort mot vågorna och tagit in vågorna akterifrån, då hade händelseförloppet blivit långsammare. Eller som aldrig har tagits upp, öppnat akterrampen, vattnet hade kunnat strömma igenom.

Min teori är att sprickor som har uppstått är att det har blivit ett bendning moment och vridande moment dels pga lasten och vatteninträngning under tiden fartyget sjönk samt att hon har ändrat läge under sin tid på havets botten. Hade det varit en seriös dokumentär så hade de kunnat ställa dessa frågor, istället skapar det bara vilda spekulationer och konspirationer. Ser fram emot en seriös undersökning där vi får svart på vitt hur denna reva har uppstått. Så dessa konspirationer får ett slut.

1. Var i HSVAs rapport hittar du stöd för ditt påstående ovan (det fetade)? Rapporten är lång, gemoss en sida och helst ett citat.

2. Vilka är ”ett par tums rören”?
Syftar du på ventilationstrummorna på som visas i HSVAs rapport s.70 & 151?
(http://www.itdemokrati.nu/msestoniaeng/HSVA_english.pdf)
Dessa har alltså en öppning på 0.3 m^2 så jag tror ”några läsare” fattar att de inte har dimension på ”ett par tum”.

Stämmer bra, fartyget var fellastat.
100-200 ton för mycket på styrbordssida, räkna.
Vad kan det vara, plutonium + uran+ lite andra grundämnen, gissar jag.
Några miljarder skr som ligger där i båten.
Kilo priser: https://periodiskasystemet.nu/dyraste-grundamne