Citat:
Fast vattenlinjen som sådan existerar ju inte i en storm med stora vågor. Rent teoretiskt så skulle kunna allt från bombutrustade delfiner till ubåtar och torpeder kunna följa med vågen upp till den nivå där den träffar Estonia.Svar del 3:
Ang. hålet/sprickan och vattenlinjen, så har vi två olika aspekter:
1. intryckningen som syns på rekonstruktionsbilden är tveklöst över vattenlinjen. Jag har inte sett någon som förnekar det. Detta innebär att iden om övningstorped eller ubåt som krockar med Estonia är mycket långsökt. Vi måste ha någonting som har sin största utsträckning 1-2m över vattenlinjen, t.ex. fören på ett mindre fartyg. Det ställer till med annat problem eftersom detta borde synts på radar även om det gått med släckta lanternor.
Ang. hålet/sprickan och vattenlinjen, så har vi två olika aspekter:
1. intryckningen som syns på rekonstruktionsbilden är tveklöst över vattenlinjen. Jag har inte sett någon som förnekar det. Detta innebär att iden om övningstorped eller ubåt som krockar med Estonia är mycket långsökt. Vi måste ha någonting som har sin största utsträckning 1-2m över vattenlinjen, t.ex. fören på ett mindre fartyg. Det ställer till med annat problem eftersom detta borde synts på radar även om det gått med släckta lanternor.
Nu tror jag dock mer på en fusklagad skada, före avfärd, som förklaring hellre än en ubåt och närmare bestämt att den kan ha orsakats av en till största delen före detta sovjetisk besättning, omgiven av till största delen före detta sovjetiska fartyg i en före detta sovjetisk hamn.
Jag läste t ex häromdagen att Estline hade haft en dålig "vecka" med inte mindre än fyra tillbud på 10 dagar, kort efter Estonias förlisning. Det ena var att man nekades gå i hamn i Stockholm pga kaptenen var stupfull med 2.85 promille och en annan att man råkade köra på en vågbrytare i just Tallins hamn.
Det fanns dock inga vettiga källhänvisningar så jag nöjde mig med att konstatera att det stämde bra med hur jag föreställer mig att kvalitén på före detta sovjetiskt sjömanskap såg ut vid den tiden.
Citat:
Man kan nog inte heller utesluta att det fanns invändiga skador i anslutning till hålet som ändrade på förutsättningarna för vatten att färdas mellan dom olika däcken. T ex att en innervägg förflyttats och att den i sin tur rivit upp golvet. Sen är det även logiskt sett mycket värre om skadan bara sträcker sig till överdelen av ett däck, ovanför "vattenlinjen" eftersom det innebär att inget av det vatten som tagit sig in kan ta sig ut samma väg igen.2. Kan vatten ha kommit in till däck 0, 1, eller 2 genom sprickan?
Här är det återigen enligt mig uppenbart att sprickan sträcker sig upp till däck 2 (dvs den vita delen av sidan). Vi saknar en detaljerad skiss över sprickan, men jag vill ändå revidera min tidigare uppskattning något: sprickan är inte centrerad över ”blåvita linjen”, utan har sin största utsträckning under densamma, låt säga 2.5 m av 4 m. Kanske kan den sträcka sig till däck 0, men det är egentligen oväsentligt för av de ritningar och modeller som finns att tillgå verkar vatten kunna rinna ner till däck 0 längs sidan oavsett.
Är då sprickan nedre del under vattenlinjen? Om Estonia hade en liten slagsida på 1-2 grader så är min bedömning ja, det var den, så om hålet/sprickan fanns innan förlisningen så kunde vatten tränga in på däck 1.
Här är det återigen enligt mig uppenbart att sprickan sträcker sig upp till däck 2 (dvs den vita delen av sidan). Vi saknar en detaljerad skiss över sprickan, men jag vill ändå revidera min tidigare uppskattning något: sprickan är inte centrerad över ”blåvita linjen”, utan har sin största utsträckning under densamma, låt säga 2.5 m av 4 m. Kanske kan den sträcka sig till däck 0, men det är egentligen oväsentligt för av de ritningar och modeller som finns att tillgå verkar vatten kunna rinna ner till däck 0 längs sidan oavsett.
Är då sprickan nedre del under vattenlinjen? Om Estonia hade en liten slagsida på 1-2 grader så är min bedömning ja, det var den, så om hålet/sprickan fanns innan förlisningen så kunde vatten tränga in på däck 1.
Citat:
Att hålet ensamt skulle ha sänkt färjan tror inte jag heller. Jag är mer inne på Ulfvarsons förklaring att det fick färjan att gå djupare vilket i sin tur ledde till större påfrestningar på bogvisiret varpå man plötsligt hade vatteninflöde både via bogporten och ett hål i sidan. Huruvida rampen var öppen eller stängd i det läget påverkar väl egentligen bara hur tidslinjen kan tänkas ha sett ut.
- Skulle Estonia sjunkit pga av denna spricka strax under vattenlinjen om vi betänker att hon hade 12 (?) vattentäta sektioner och länspumpsystem? Nej, det tror inte jag.
- Kunde hon fått >30 grader slagsida med vatten in på däck 0 & 1 utan vatten på bildäck? Återigen, nej, de hydrostatiska beräkningarna är tydliga, det går inte (notera att trimtankarna ligger under bildäck så effekten av fel i dessa är faktiskt inkluderad i beräkningen i Fig. 10 i http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf). Vi skall dessutom betänka att det värsta fallet är ungefär 1000 + 1000 ton på vardera av däck 0 & 1, men vi vet med säkerhet att det inte var 1000 ton vatten på däck 1 nör de överlevande flydde strax innan den stora slagsidan.
- Kunde hon fått >30 grader slagsida med vatten in på däck 0 & 1 utan vatten på bildäck? Återigen, nej, de hydrostatiska beräkningarna är tydliga, det går inte (notera att trimtankarna ligger under bildäck så effekten av fel i dessa är faktiskt inkluderad i beräkningen i Fig. 10 i http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf). Vi skall dessutom betänka att det värsta fallet är ungefär 1000 + 1000 ton på vardera av däck 0 & 1, men vi vet med säkerhet att det inte var 1000 ton vatten på däck 1 nör de överlevande flydde strax innan den stora slagsidan.
