Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Rampen var uppfälld, det fanns överlevande som klättrade ned via den, troligen är den stängd än idag, bogrampen är en konstruktion för sig och bogvisiret en annan

Kan du förklara hur skeppet kan luta innan rampen är borta? Det kan jag.

Det är hon Sara, som det skrevs mycket om

Förklara gärna för mig som är oinsatt hur det kommer sig att Estonia sjönk så snabbt utan ett hål i botten alltså, dom flesta fartyg som får slagsida rullar runt för att sedan ligga upp o ned då luften håller det uppe, här gick det snabbt på en timme sägs det, så mycket vatten kan du inte få in via bogen med rampen uppe

Jomenvisst finns det seriösa bedömare som anser att det nya hålet kan vara den direkta orsaken till förlisningen. Bogvisiret kan ha fallit av som en följd av hålupptagningen och det kan också ha sprängts bort i ett senare skede. Bogvisiret KAN ha använts som officiell förklaring när myndigheterna ville dölja den egentliga olycksorsaken. De bilder som finns på visiret visar en skada som mycket väl kan ha uppstått vid en kollision med tex en ubåt.

Vad menar du nu? Ingen vet?
- förutsättningen för den här tråden är att det ”nya” hålet existerar,
- vidare förutsätter jag att det ligger placerat som Dplays rekonstruktionsbild visar: centrerat på skarven blått/vitt,
- detta är lätt att bestämma på skrovet, eller hur? Det är ”knät” i linjeritningen i JAIC Fig 3.2 vilket ligger ca 2 m över vattenlinjen (höjd = 5.45 m = ddjupgåendet).
- Från övriga planritningar och modeller framgår det att sagda ”knä” också är gränsen mellan däck 1 och 2.
Slutsats: Om hålet/sprickan är 4 m som Dplay säger, så når det nätt och jämnt ner till vattenlinjen, ev. lite under om vi har 1-2 grader slagsida.

Jag är inte fartygskonstruktör, så jag kan ha fattat fel. Upplys oss i så fall vad som inte stämmer.

Samt Carl Övberg/Kadir Kaymaz.

Suck. När de överlevande klättrade på den var slagsidan > 90 grader. Då stängs rampen av tyngdkraften.

Hur är det möjligt att denna tanke om rampen fortfarande cirkulerar? Finns det någon som inte vet att Estonia sjönk närmast uppochner?

Meningslöst att argumentera med farbror_barbro. Denne är avlönad av de som beordrat mörkläggningen och har om enda uppgift att trasa sönder tråden så inget nytt ska komma fram.

Tacksamt om ni alla slutar argumentera med farbror_barbro då det bara generar en mängd inlägg som gör tråden oläsbar.

Nej, men det finns hyfsat seriösa bedömare och skribenter som ser det som orsak/verkan, d v s hålet ger en situation som påverkar bogvisiret. Jag säger varken bu eller bä men tycker hålet är oerhört intressant och något alla har pratat om sedan förlisningen OCH något som verkligen sitter ihop med filmen med Hummel jag lade in för ett par dagar sedan och ser som en vääääääldigt stark indicie.

Vi får vänta och se...

Bra fråga. Jag litar nog inte på Sverige som det är nu men om Estland, eller någon utomstående, till 100 % stöder det som kommissionen kom fram till så kanske då.

Än du då om det blir det omvända?

JAPP märk väl var ni läste det först! Lösningen på Estonia.

Det hela handlar om smuggling, grejen är att vi blev lurade. Vi fick med oss något ifrån Ryssarna, en bomb, detta placerades i sauna avdelningen. Någonstans vet jag att det fanns vittnesmål att några blev nekade inträde utav en bister vakt. Vi blev varnade för att smuggla men gjorde det ändå. Så ryssarna apterade en tidsinställd bomb.

Så bomben exploderar och gör ett hål i skrovet. Kanske var inte tanken att sänka båten, men det dåliga vädret gjorde så att det gick värre än vad ryssarna hade tänkt sig. Bomben gör så att en spricka når ända upp till däck 2.

Hålet gör att däck 0 vattenfylls i vissa områden och båten går på nosen då bomben briserade för om midskepp. Fartyget är 160 meter och befälen ser inte nosen. Detta gör att nosen sänks några meter utan någon märker det. Visiret är 4 meter upp, på en 160 meters är det 2,5 grader och detta sker gradvis under sjögång. Man märker inte detta. Då hålet är på styrbordssida, så börjar skeppet luta åt styrbord hårt, men även ner med nosen.

När nosen sjunker så tar bogvisiret så mycket så det går sönder, endast rampen är kvar, notera från JAIK sida 66:

Vattnet sprutade in konstant för att nosen var så långt nere på grund av vattnet tynger ner nosen. Detta är alltså innan bildäck är fyllt. Vattnet kommer inte per våg, utan konstant och detta efter slagsida. Det innebär att nosen var så långt nere att vattnet nådde bogens hål hela tiden.

Bogvisiret går alltså sönder, precis som professorn i aftonbladet säger, pga av hålet i skrovet. Resten är historia vad det gäller Estonia.

Men till aftermath då. Någonstans börjar båda parter som sänkt färjan, alltså de två säkerhetstjänsterna inse att det luktar illa för dem. Båda parter. Varken ryssarna eller Svenskarna kommer ta sig ur detta på ett bra sätt. Så de börjar manipulera press, vittnen och undersökningar.

Säkerhetspolisen har lite bättre koll på läget och vet att det finns ett hål, men kan inte stå till svars inför Svenska folket för detta. Så de kontaktar regeringen och påverkar. Regeringen blir livrädd och börjar köra griftefridsgrejen och täcka med grus.

Fast nu börjar verkligheten komma ikapp.

Japp kom ihåg var ni läste det först.

Jag undrar hur många av dem som sett den här nya filmen som också faktiskt läst haverirapporten.

Det har framförts argument att det skulle krävts att fartyget redan skulle ha tagit in vatten för gå djupt nog för att kunna slå sönder bogporten och snabbt vattenfylla bildäck.

Vad jag hört från sjöbefäl som jobbat i den branschen ansågs det här fartyget gå ganska djupt med fören även i lugnt vatten.

Tittar man på bilder ser det faktiskt ut som att halva bogporten ligger under vatten, trots fint väder:
http://www.simplonpc.co.uk/Viking_Sally.html

I grov sjö med vågor upp till 8 meter och fartyget gående på full marschfart rakt mot vågorna är det inte svårt att tänka sig att bogvisiret tagit emot ordentligt med stryk.

Tittar man på den här bilden och tänker sig grov sjö och bortslitet bogvisir och ramp är det inte heller svårt att föreställa sig vilka enorma mängder vatten som kom in på kort tid.