Citat:
Ursprungligen postat av
Mumsbulle
Den som är oskyldig skulle väl aldrig säga någonting så dumt? Det handlar om att en vän, älskarinna blivit brutalt mördad? Han hävdar inte ens sin oskuld, utan tycker det passar att svara så att olusten blir än större
Ja, att SD närapå verkar njuta av katt- och råtta leken istället för att hjälpa JG som tydligt visar att han mår dåligt, det visar att SD har en personlighet som är störd.
När JG svarar på SDs kryptiska svar, kan man känna ångesten och oro pysa ur JG:
"
Att jag inte lever i ovisshet om jag är
mördare. Det är ingen gåta.
Jag vet. Ni övriga kan bara gissa"
//
JG:
"
Det är sånt här som skapa otrygghet
Stefan. Du VET vad jag menar, men
lugnar inte min oro 😳"
Då svarar SD:
"
Förstår inte alls nu"
//
JG:
bild på kyrkogård
" MIN verklighet... varje dag"
Varför svara inte SD tydligt och klart direkt?
Tvärtom fortsätter han:
SD:
"
Alla runt mig lever i ovisshet om mig.
Jag vet."
"
(Kan även säga vad jag vet med
versaler: JAG HAR INGET ALLS MED
MORDET PÅ SOFTIS ATT GÖRA) "
Det är även det ett kryptiskt svar; jag har inget med mordet att göra.
Det är tydligt att SD njuter av att hålla JG på halster.
Det är för mig ett tecken på att han HAR med mordet att göra.
Det är också mycket konstigt att SD inte verkar sakna Lena på något vis. Hur trasslig och konfliktfylld hans relation än har varit, så önskar man väl inte att någon är död på ett bestialiskt sätt? Om man har känslor vill säga.