Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Här ksan du se var hon sjönk.
http://www.estoniasamlingen.se/content.aspx?idx=0&ex=n

---------------------------------------------------------------------------------------------

Kort replik där

Det är givetvis fullt möjligt att det funnit ett hål under vattenlinjen. Att det uppkommit i stort samtidigt som det kom in vatten via bogrampen förefaller även det dock som ytterst osannolikt.

Om man har en konstruktion med en ändlig livslängd Från Utmattningshänseende
Om man genom åren påfört ett lastspektrum av lägre toppvärden och sedan mot slutet påför maxlaster
Under ett forcerat förlopp som detta är ( Fullfart mot grov sjö ) så kommer det med ett ringa antal lastväxlingar ( där mot slutet ) med detta toppvärdet att bli skador.
Det finns inget som inskränker det till på bara en plats som Bogvisiret
Utan det är mera troligt att livslängen är förbrukad på många ställen i konstruktionen och skador kommer på fler ställen i ett i tid kortvarigt förlopp med stora krafter

Förenklat .ju större laster ju färre belastningsväxlingar tål objektet med gränsen 1 om det inte är utmattningsfenomenet .
Det är också så ( jag kan inte fartyg ) att ingenjören ibland har en prognostiserad livslängd för föremålet..
Ibland har man kända lastspektra Flygplan och viss mån Bilar ..
Då går ju ingenjören in för att dimensionera för detta antalet lastväxlingar inte fler för att detta blir dyrare och tyngre.
Det vet jag däremot om svetsning och fartyg att det finns alltid sprickor ...direkt från varvet tom det är bara frågan var och hur stora om det har praktisk betydelse.
Sedan som löken på laxen rostar fartyg och underhållet var tveksamt såg jag ngn stans

SÅ jag vill inte utesluta sprickor på flera ställen om man går med full maskin mot grov sjö med gammalt fartyg Samtidigt.

Kortfattat där https://sv.wikipedia.org/wiki/Materialutmattning

Det första steget vid utmattning är steg I, vilket utgörs av en initial spricka som ofta börjar vid en repa på ytan eller en inre defekt såsom en inneslutning. I steg II växer sprickan lite för varje cykel som den utsätts för. Ytan får små millimeterstora böljeslagsmärken (kallas på engelska för beach marks och skall inte förväxlas med striations som är mikrometerstora), det vill säga en räffla för varje cykel som sprickan vuxit (se figur 1). I steg III, när sprickan vuxit tillräckligt mycket alternativt om sprickan utsätts för en större last, sker ett plötsligt, katastrofalt brott.

Jag läste nånstans att när de bygger sådana fartyg så räknar det bara med en livstid på 10-15 år innan de tas ur drift. Estonia var ju 14 år och sjöng på sista versen.

Har jag sagt att det är "haveriundersökningens uppgift"? Jag vill att sanningen ska komma fram oavsett hur.

Någon som är bra på nederländska?
I denna video intervjuas en nederländsk lastbilschaufför som jag inte hört om innan, han överlevde katastrofen.
Någon som kan översätta? Skulle gärna vilja veta vad han säger...

https://nos.nl/video/2303579-de-grootste-naoorlogse-scheepsramp-van-europa.html

Hoppas att det sänds på Tv igen snarast.

Arbetar du som lärare? I grundskolan?

Det där känns lite som en trådsanning. Bärgningskonsulten som var involverad vid Rockwaters dykningar har ju hävdat att man gjorde en undersökning av hela vraket. Han är till och med intervjuad i dokumentären och säger samma sak. Sen fanns det delar av fartyget som inte var fysiskt möjliga att undersöka på 1994 men som är det idag (vilket också är tämligen tydligt i dokumentären).

Att haverikommissionen sen inte dokumenterade och redovisade de undersökta delarna av fartyget eller ens hänvisade till något annex eller liknande är rättmätig kritik mot haverirapporten men invaliderar inte automatiskt dess slutsatser.

Chalmers simuleringar och SSPA kom fram till samma slutresultat som haverirapporten med ett par skillnader i förloppen. Även om de senare inte heller hade vetskap om skadan som upptäcktes 2019 hade de faktiskt med scenarion med andra skador (både skador under vattenlinjen och explosioner) som dock inte föll ut med samma förlopp.

Den upptäckta skadan på Estonia är intressant ur flera aspekter men den verkar ju inte ha påverkat förloppet som sådant varvid man kan anta att den uppstod först efter att fartyget sjunkit (den behövdes inte för att modellerna skulle komma till det observerade resultatet).


Jag är tämligen säker på att det var bogvisiret som orsakade förlisningen men det betyder ju inte det att skadan inte borde undersökas. Om den uppstod innan hon sjönk kan skadans existens förbättra modellen och olycksförloppet rekonstrueras på ett helt annat sätt (och det kan även vara till gagn för framtida utredningar).
Om skadan visar sig ha uppstått efter att hon sjönk blir det knepigare att i efterhand motivera undersökningen (den politiska risken).

Jag är dock övertygad om att med mindre än att man plockar upp hela fartyget och låter internationella experter kravla igenom varenda kvadratcentimeter kommer få dras med konspirationsteorier kring hennes förlisning.

Nä. Men man blir så förvånad att folk tar sig tid att skriva och ställa en så enkel grundläggande fråga på forumet, istället för att bara skriva samma sak på Google "Var förliste Estonia" och få svaret direkt, med karta och allt.

Här får du en till karta över förlisningen och vilka fartug som var i närheten och hur många helikoptrar som ryckte ut från olika länder. Grundskolehjälp.

http://www.estoniasamlingen.se/images/rutten2.jpg

Ok dumskalle. Jag har egentligen inte tid med dig. Jag vet exakt var Estonia sjönk - det gör alla i den här tråden. Men i frågans förlängning låg tankar kring klassifisering av olika vatten. Vad är hav, vad är vik? Har du koll på det eller låter du bara käften gå.

Varje individ bygger sin jaguppfattning i mötet och speglingen med andra. Gissar att ditt nick inte är en tillfällighet.

Bump! Ingen?