Citat:
Ursprungligen postat av
jugbandblues
menar du att 20-30 mm plåt kan spricka upp 4 x 1 meter om den hamnar upp och ner? intressant isf. sten - visst, men även om det finns stenar i denna lerbotten så får det närmast vara ett slags berg för att orsaka detta. stenar sjunker också ned i östersjölera nämligen
Vilken kraft, eller rättare sagt tryck, som kräves för att orsaka hålet vet jag inte, men vi kan uppskatta kraften som fartyget kan tänkas ha utsatts för när det bromsades upp.
Mindre stålkulor har en terminal velocity i vatten på ca 0.5 till 3 m/s. Ett fartyg är självklart mer komplicerat, och i synnerhet när fartyget börjar sjunka så bör det vara ganska nära balans mellan flytkraft och tyngdkraft, som beror på hur länge luften hålles kvar. Här kan man se ett riktigt skepp av lite större modell sjunka efter en kontrollerad sänkning:
https://www.popularmechanics.com/military/navy-ships/a19271/sinking-uribe-121-rosarito-underwater-park-reef/
Det föll 82 fot på 49 sekunder, dvs en snithastighet på 0.51 m/s. Hastigheten är relativt konstant genom hela förloppet. Vi kan därmed antaga att Estonia bör ha fallit i ungefär samma hastighet, även om djupet i Estonias fall var lite större (90 meter?).
Jag hittar inte vad Estonia vägde, totalt sett. Det hade en dead weight tonnage på ca 3000 ton, vilket anger totala massan som det kan bära, utöver sin egna vikt. Jag gissar därför på att totala massan var 6000 ton, men rätta mig gärna på den här punkten.
Hur stor kraft som kräves för att bromsa upp skeppet beror sedan på hur snabb inbromsningen sker. Om vi drar till med ett extremfall och säger att skeppet bromsades från sin terminal velocity till 0 på 0.1 s, så får vi en acceleration på 50 m/s^2. Det ger en kraft på 50*6 000 000 kg m/s^2 = 300 000 000 N.
Detta motsvara en kraft på ca 30 000 000 kilogram-kraft, eller 30 000 ton-kraft (det är denna enhet som folk syftar på när de pratar om en kraft i "ton").
Detta är större än den kraft på 500 ton-kraft som de pratade om i dokumentären. Problemet här är att det som spelar roll är trycket, dvs hur stor yta som kraften verkar på, och det nämner de tyvärr ingenting om i dokumentären.
Min slutsats är därmed att om Estonia föll på en väldigt spetsig bit berg eller väldigt stor sten, så att all kraft utdelades där hålet uppstod, så är det möjligt att hålet skapades där. Om Estonia dock föll emot botten på flera ställen mer eller mindre samtidigt, samt att inte sidan av skeppet slog i botten först, vilket känns väldigt mycket troligare, så är det inte rimligt att hålet skapades pga kollision med botten.