Citat:
Tråden handlar ju till stor del av vilket folkslag är dessa isländare. Kan nämna en liten historia här om islänningen och författaren Snorre Sturlasson som skrivit en handbok i skaldekonst och lärobok i nordisk mytolog. Nu snackar vi 1200 talet. Det begav sig så att Snorre var på besök i Sverige och där träffade han svenske Eskil. Eskil hade samlat och redigerat västgötarnas lagar. Snorre kunde ta del av följande lagtext om urbotamål, brott som inte kunde sonas med böter, och känna igen sitt hemlands rättstradition. Den strama texten ger bilden både av ett utvecklat rättssystem och de grymma handlingar som man räknade med kunde inträffa.
”Dräper man någon i kyrka, det är nidingsverk. Dräper man någon å ting, det är nidingsverk. Bryter man fred och ingången förlikning, hämnas man tjuv, hämnas man för straff, som ådömts på ting, med sår eller med dråp eller med brand, det är nidingsverk; den det gör, har förverkat fast och lös egendom. Hugger man båda händerna av någon, eller dräper man sovande man, det är nidingsverk. Det är nidingsverk att bära sköld över tångbrink [att bära fientlig sköld över fosterlandets strand]. Härjar någon i sitt eget land, han har förverkat fast och lös egendom och rätten att vistas i landet. Binder man någon i skog vid träd, det är nidingsverk. Skjuter man in genom taköppning och dräper någon, dräper man någon i badet eller i badstuga eller då han gör sitt tarv, det är nidingsverk. Stinger man ut båda ögonen, skär tungan ur munnen eller hugger av båda fötterna, det är nidingsverk. Dräper någon en kvinna, det är nidingsverk, hon har alltid fred till människors möte och till mässa, hur stor än striden må vara mellan män. Dräper någon sin husbonde, det är nidingsverk. Dräper man någon i ölbänk, då man delar kniv och köttstycke med honom, det är nidingsverk. Stympar man boskap, så att tarmarna rinna ut, det är nidingsverk. Löper man å härskepp och blir sjörövare, det är nidingsverk. Står man på någons hals och huvud och plundrar honom, det är nidingsverk.
- Återstär väl att se hur Solna tingsrätt dömer i detta fall.
”Dräper man någon i kyrka, det är nidingsverk. Dräper man någon å ting, det är nidingsverk. Bryter man fred och ingången förlikning, hämnas man tjuv, hämnas man för straff, som ådömts på ting, med sår eller med dråp eller med brand, det är nidingsverk; den det gör, har förverkat fast och lös egendom. Hugger man båda händerna av någon, eller dräper man sovande man, det är nidingsverk. Det är nidingsverk att bära sköld över tångbrink [att bära fientlig sköld över fosterlandets strand]. Härjar någon i sitt eget land, han har förverkat fast och lös egendom och rätten att vistas i landet. Binder man någon i skog vid träd, det är nidingsverk. Skjuter man in genom taköppning och dräper någon, dräper man någon i badet eller i badstuga eller då han gör sitt tarv, det är nidingsverk. Stinger man ut båda ögonen, skär tungan ur munnen eller hugger av båda fötterna, det är nidingsverk. Dräper någon en kvinna, det är nidingsverk, hon har alltid fred till människors möte och till mässa, hur stor än striden må vara mellan män. Dräper någon sin husbonde, det är nidingsverk. Dräper man någon i ölbänk, då man delar kniv och köttstycke med honom, det är nidingsverk. Stympar man boskap, så att tarmarna rinna ut, det är nidingsverk. Löper man å härskepp och blir sjörövare, det är nidingsverk. Står man på någons hals och huvud och plundrar honom, det är nidingsverk.
- Återstär väl att se hur Solna tingsrätt dömer i detta fall.
Vilken intressant text! Vart finner man den? Är det en bok?
