Jag ska försöka att ta detta från början och försöka att vara så konkret som möjligt, men det är ganska rörigt. Mitt konkreta problem har jag beskrivit en bit längre ner i inlägget.
Bakgrund
Min pappa fick mig utanför sitt äktenskap. Min pappa träffade mamma runt 1980 och då hade han ett barn och var sambo med sin nuvarande änka. 1983 gifte dom sig och fick ytterligare ett barn. Hans affär med min mamma fortsatte och 1988 föddes jag.
Jag har vuxit upp med att min pappa kom till oss, men bara för att träffa min mamma. Då fick jag antingen gå och sova eller gå iväg till mormor eller till en kompis när jag blev äldre, för att de skulle få göra sitt om ni förstår. Det spelade egentligen ingen roll om jag var hemma med en kompis, stod i duschen eller gjorde läxor. Skrek morsan att farsan var på väg så var det bara att sticka iväg fort som fan. Jag var tvungen att gömma mig så att han inte skulle få syn på mig, för då skulle han inte vara sugen (som jag tolkade det). Jag visste hela tiden att han hade en familj och att jag hade två halvsystrar. Jag önskade alltid att jag skulle få vara en del av det, att han skulle vilja ha mig.
Jag var 18 år när jag bestämde mig för att avslöja alltihop, så jag tog kontakt med mina två halvsystrar. De svarade aldrig på mina mail men jag fick höra av min mamma att de hade kommit fram, eftersom att farsan var irriterad på mig som avslöjade allt. Det ledde inte till någonting egentligen. Farsan lovade sin fru att aldrig mer träffa min mamma och deras äktenskap fortsatte. Han fortsatte ju givetvis att träffa min mamma ändå. Min morsas och farsas relation upphörde när mamma valde att avsluta den i februari i år 2020.
I början av augusti fick jag veta på omvägar att min pappa var dödligt sjuk i leukemi, efter att dessutom ha haft testikelcancer och fått diabetes. Jag skickade då ett sms till honom och skrev "jag tänker på dig" och fick svaret "tack för omtanken". Det var det sista från min pappa. I övrigt har vi inte haft någon relation eller kontakt alls, sedan vi råkade stöta på varandra när han skulle träffa mamma för kanske 10 år sen.
I slutet av augusti ringer hans fru till mig, vi har aldrig pratat innan, och meddelar att han dog 20-08-25. Jag ringde Skatteverket och fick det bekräftat.
Jag hade tänkt få gå på hans begravning så jag kontaktade Fonus, men fick där svaret att beställaren (makan) inte ville att jag skulle komma på ceremonin. Eftersom begravningen skulle hållas i ett kapell utanför kyrkan så kunde de visst bestämma sådant. Jag var däremot välkommen en timme före begravningen, innan alla andra. De tyckte alltså att jag skulle stå där ensam i ett tyst kapell utan förrättare/präst. Så jag gick inte dit. Det här sårade mig något enormt. Även in i döden ska jag vara ett osynligt misstag.
Nu till mitt aktuella problem:
Idag fick jag papper från juristen som sköter om bouppteckningen. Jag fick se ett äktenskapsförord och ett testamente upprättat i april i år. Då visste han förstås att han skulle gå bort.
Äkenskapsförordet säger ordagrant:
Vi äkta Makar *** *** och *** *** avtalar härmed om följande äktenskapsförord.
Följande tillgångar ska vara (fruns) enskilda egendom:
- Fonder i Swedbank
- Bil med regnr. XXX000
- Husvagn med regnr. XXX000
- Släpkärra med regnr XXX000
Även avkastningen av det och som kan komma att träda istället ska vara (fruns) enskilda egendom. Någon giftorätt sa således inte råda vad avser dessa tillgångar"
Undertecknat båda makarna samt diariefört hos Skatteverket.
Testamentet säger ordagrant:
Inbördes Testamente
Vi äkta makar *** *** och *** *** förordnar som vår yttersta vilja och testamente följande
Den efterlevande av oss ska ärva all den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.
Min (min farsas) särkullbarn ska endast erhålla sin laglott. Jag vädjar dock om jag avlider först att hon väntar med att begära ut sin laglott tills dess att (frun) avlider.
Det som tillkommer någon i arv efter oss ska vara dennes enskilda egendom. Detta gäller även avkastningen av densamma eller det som kan träda istället. Arvet, avkastningen eller det som kan komma att träda istället ska inte heller omfattas av någon bodelning eller sambolagen.
Undertecknat makarna och till synes utomstående vittnen.
Det här innebär väl i princip att jag blir utan arv? Han har ju gett bort i princip allt till sin fru i äktenskapsförordet. Eller tolkar jag det fel? Man ska ju inte kunna bli utan sin laglott i Sverige sägs det, men när laglotten är x% av 0 kr, då blir man ju arvslös?
Han har lagfart på en villa också, men jag vet ju inte hur belånat det är. Och hur funkar det med lösören som serviser, konst osv? Och tillgångar som jag genom min mamma vet fanns senast i januari (500.000 kr på sitt bankkonto som han visade och skröt om).
Och vad gäller förskott på arv? Hans barn/mina halvsystrar har ju garanterat haft sparkonton där han sparat åt dom under uppväxten. De har även fått varsin bil. Jag har inte fått någonting.
Jag har inget behov av pengar. Har mer än tillräckligt men det här handlar mer om någon upprättelse för det lilla barnet som alltid längtade efter en pappa. Det kanske lyser igenom..
Hjälp?
Bakgrund
Min pappa fick mig utanför sitt äktenskap. Min pappa träffade mamma runt 1980 och då hade han ett barn och var sambo med sin nuvarande änka. 1983 gifte dom sig och fick ytterligare ett barn. Hans affär med min mamma fortsatte och 1988 föddes jag.
Jag har vuxit upp med att min pappa kom till oss, men bara för att träffa min mamma. Då fick jag antingen gå och sova eller gå iväg till mormor eller till en kompis när jag blev äldre, för att de skulle få göra sitt om ni förstår. Det spelade egentligen ingen roll om jag var hemma med en kompis, stod i duschen eller gjorde läxor. Skrek morsan att farsan var på väg så var det bara att sticka iväg fort som fan. Jag var tvungen att gömma mig så att han inte skulle få syn på mig, för då skulle han inte vara sugen (som jag tolkade det). Jag visste hela tiden att han hade en familj och att jag hade två halvsystrar. Jag önskade alltid att jag skulle få vara en del av det, att han skulle vilja ha mig.
Jag var 18 år när jag bestämde mig för att avslöja alltihop, så jag tog kontakt med mina två halvsystrar. De svarade aldrig på mina mail men jag fick höra av min mamma att de hade kommit fram, eftersom att farsan var irriterad på mig som avslöjade allt. Det ledde inte till någonting egentligen. Farsan lovade sin fru att aldrig mer träffa min mamma och deras äktenskap fortsatte. Han fortsatte ju givetvis att träffa min mamma ändå. Min morsas och farsas relation upphörde när mamma valde att avsluta den i februari i år 2020.
I början av augusti fick jag veta på omvägar att min pappa var dödligt sjuk i leukemi, efter att dessutom ha haft testikelcancer och fått diabetes. Jag skickade då ett sms till honom och skrev "jag tänker på dig" och fick svaret "tack för omtanken". Det var det sista från min pappa. I övrigt har vi inte haft någon relation eller kontakt alls, sedan vi råkade stöta på varandra när han skulle träffa mamma för kanske 10 år sen.
I slutet av augusti ringer hans fru till mig, vi har aldrig pratat innan, och meddelar att han dog 20-08-25. Jag ringde Skatteverket och fick det bekräftat.
Jag hade tänkt få gå på hans begravning så jag kontaktade Fonus, men fick där svaret att beställaren (makan) inte ville att jag skulle komma på ceremonin. Eftersom begravningen skulle hållas i ett kapell utanför kyrkan så kunde de visst bestämma sådant. Jag var däremot välkommen en timme före begravningen, innan alla andra. De tyckte alltså att jag skulle stå där ensam i ett tyst kapell utan förrättare/präst. Så jag gick inte dit. Det här sårade mig något enormt. Även in i döden ska jag vara ett osynligt misstag.
Nu till mitt aktuella problem:
Idag fick jag papper från juristen som sköter om bouppteckningen. Jag fick se ett äktenskapsförord och ett testamente upprättat i april i år. Då visste han förstås att han skulle gå bort.
Äkenskapsförordet säger ordagrant:
Vi äkta Makar *** *** och *** *** avtalar härmed om följande äktenskapsförord.
Följande tillgångar ska vara (fruns) enskilda egendom:
- Fonder i Swedbank
- Bil med regnr. XXX000
- Husvagn med regnr. XXX000
- Släpkärra med regnr XXX000
Även avkastningen av det och som kan komma att träda istället ska vara (fruns) enskilda egendom. Någon giftorätt sa således inte råda vad avser dessa tillgångar"
Undertecknat båda makarna samt diariefört hos Skatteverket.
Testamentet säger ordagrant:
Inbördes Testamente
Vi äkta makar *** *** och *** *** förordnar som vår yttersta vilja och testamente följande
Den efterlevande av oss ska ärva all den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.
Min (min farsas) särkullbarn ska endast erhålla sin laglott. Jag vädjar dock om jag avlider först att hon väntar med att begära ut sin laglott tills dess att (frun) avlider.
Det som tillkommer någon i arv efter oss ska vara dennes enskilda egendom. Detta gäller även avkastningen av densamma eller det som kan träda istället. Arvet, avkastningen eller det som kan komma att träda istället ska inte heller omfattas av någon bodelning eller sambolagen.
Undertecknat makarna och till synes utomstående vittnen.
Det här innebär väl i princip att jag blir utan arv? Han har ju gett bort i princip allt till sin fru i äktenskapsförordet. Eller tolkar jag det fel? Man ska ju inte kunna bli utan sin laglott i Sverige sägs det, men när laglotten är x% av 0 kr, då blir man ju arvslös?
Han har lagfart på en villa också, men jag vet ju inte hur belånat det är. Och hur funkar det med lösören som serviser, konst osv? Och tillgångar som jag genom min mamma vet fanns senast i januari (500.000 kr på sitt bankkonto som han visade och skröt om).
Och vad gäller förskott på arv? Hans barn/mina halvsystrar har ju garanterat haft sparkonton där han sparat åt dom under uppväxten. De har även fått varsin bil. Jag har inte fått någonting.
Jag har inget behov av pengar. Har mer än tillräckligt men det här handlar mer om någon upprättelse för det lilla barnet som alltid längtade efter en pappa. Det kanske lyser igenom..
Hjälp?