Citat:
Riksrevisionen anser dock att de brister som framkommit i granskningen är så många och i vissa fall av så allvarlig art att de möjligen inte kommer att hinna åtgärdas innan pandemin når Sverige.
De brister som konstaterats bör åtgärdas i den interpandemiska period som vi befinner oss i nu, inte när en pandemi väl har brutit ut.
Ett tillägg om denna granskning från 2008. Ibland frågar sig folk varför inte oppositionen ligger på nuvarande regering mer och kritiserar dom hårdare. Osv.
De har ju nästan öppet mål och skulle kunna kritisera regeringen hur mycket som helst, det är sällsynt att en motståndare inte tar tillfället i akt mer ;-) Ibland kritiseras motståndare på hur låga grunder som helst.
KAN det kanske ha något att göra med vilka som hade makten när denna utredning hamnade på ansvarigas skrivbord..? 🤔 Som sedan hade makten att påverka och se över de brister som framkom där i ytterligare 6 år, år 2008-2014.
6 + 6 år = BÅDE förra regeringen och nuvarande regering + ansvariga på myndigheter, landsting och kommuner bär ett ansvar om bristerna har ignorerats sedan dess.
Om man då som opposition kritiserar nuvarande regering för den här typen av förberedande återgärder så tar man därmed även en risk att det börjar ställas många fler kritiska frågor om vad de själva egentligen gjorde åt alla brister som framkom...
Det tror i alla fall jag är ett av skälen till varför ingen politisk sida hänvisar till tidigare utredningar och börjar ställa kritiska frågor om vad man hittills har sett över, långt innan en pandemi. Utredningarna glöms istället mer eller mindre bort.
Enligt Riksrevisionen bär både myndigheter och regering ansvar för att se över olika brister. Utesluter dock inte att man har sett över vissa saker varav vissa nämns i rapporten, men tycker samtidigt att en hel del brister låter bekanta i denna pandemi.
Citat:
”Pandemier – hantering av hot mot människors hälsa (2008)
Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga statliga myndigheter säkerställer en god beredskap för att hantera ett utbrott av en pandemisk influensa. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport.
Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen och ansvariga statliga myndigheter inte säkerställer en god beredskap för hantering av ett utbrott av en pandemisk influensa.
Företrädare för Socialdepartementet samt företrädare för granskade myndig- heter har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på delar av utkast till slutrapport.
Rapporten överlämnas till regeringen i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.”
Kommunerna ser också ett behov av ökad samverkan med landstinget eller regionen och med närliggande kommuner. Många kommuner med ansvar för hemsjukvården är osäkra på hur deras ansvar ska samordnas med landstingets under en influensapandemi
Som framgår av tidigare iakttagelser har påfallande många kommuner och länsstyrelser en bristfällig beredskap för att genomföra såväl
medicinska som icke-medicinska smittskyddsåtgärder under en influensapandemi.
Fallstudien visar på ett stort behov av nationell samordning och förberedelser för reglering av de icke-medicinska smittskyddsåtgärderna.
Brister har iakttagits inom sjukvården
Inom sjukvården har brister iakttagits i landstingen, och framför allt i kommunerna – aktörer med operativt krishanteringsansvar på regional och lokal nivå. Samtliga undersökta landsting har utformat regionala pandemiplaner, men endast ett har planerat för att klara det vårdplatsbehov som kan förväntas uppstå vid pandemins kulmen.
Beredskapsplanering för den kommunala vården är överlag inte genomförd. Samordningen mellan landstingens och kommunernas ansvarsområde under en pandemi bedöms också vara bristfällig.
Den nationella samordningen är svag inom flera områden som länsstyrelsen ansvarar för.
Det finns en risk att länsstyrelserna inte analyserar kriser på samma sätt och att de lämnar olika information till allmänheten. Dessa brister faller på regeringens ansvar.
Regeringen har inte utsett någon instans med övergripande samordningsansvar
De brister som konstaterats bland aktörer med operativt krishanteringsansvar kan enligt Riksrevisionen till stora delar förklaras av otillräckliga insatser från statligt håll.
Granskningen visar att när det gäller pandemiberedskap är gränsen mellan hälso- och sjukvården och andra samhällssektorer inte så skarp som dagens ansvarsfördelning låter påskina.
Det finns ett behov av att samordna beredskapsplaneringen i hälso- och sjukvården med planeringen i övriga delar av samhället.
Riksrevisionen noterar det uppdrag som Socialstyrelsen fått i regleringsbrevet för 2008.
Riksrevisionen bedömer dock det som en allvarlig brist att regeringen inte har utsett någon instans i samhället som har ett klart uttalat övergripande ansvar för att en rimlig nivå av pandemiplanering uppnås i hela samhället.
Riksrevisionen menar också att det är ett problem att planeringen i samhället görs utan ett nationellt ställningstagande från regeringens sida.
Riksrevisionen noterar att många aktörer uppger sig arbeta med att förbättra sin förmåga att hantera en pandemi. Följaktligen borde beredskapen öka under de närmaste åren. En god pandemiberedskap kräver såväl stora initiala planeringsinsatser som fortlöpande åtgärder för att uppdatera beredskapen.
Det är av stor vikt att regeringen följer upp den pågående planeringen och i de fall den inte påbörjats ser till att den gör det.
Bristerna bör åtgärdas nu
Vid en bedömning av de statliga insatserna för att säkerställa förmågan att hantera en influensapandemi bör hänsyn tas till pandemins förlopp.
Med hänsyn till förloppet av tidigare pandemier är det troligt att pandemin kommer att uppstå utanför Sverige, och att det tar några månader från pandemins start till dess att den når Sverige. På så vis får myndigheterna
en tidsfrist till förberedelser.”
https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e2b1/1518435492417/RiR_2008_01.pdf
