Morden i Sandhamn

Bumpar denna tråd nu då jag sitter och tittar på säsongs 2 avslutning nu. Dessa tre avsnitt har enligt mig varit bättre än de förra, framförallt har killen i huvudrollen blivit lite mer avslappnad och bekväm i rollen på nåt vis. Inte som förra säsongens "Hej-är-du-här-vilken-överraskning".
Bilden tycker jag är bra, gillar den där ljussättningen som inte ger studioaktig Beck-inramning eller kyligt Wallander-rått. Det känns ljusare, varmare och friare på något vis.
Alexandra Rapaport är het som alltid. Musiken till introt var faktiskt en mycket positiv överraskning, jag som är ett fan av filmmusik.
Vad säger ni andra?

Bland det sämsta jag sett, dåligt manus, dåligt skådespeleri - serien kan väl summeras som tre bortkastade timmar.

Något jag funderade på var manliga polisen, när han tackade sin kollega där i slutet så var han riktigt avslappnad och faktiskt rolig. Varför kunde han inte vara så hela tiden?

I böckerna har Nora Linde två söner, Adam och Simon. I TV-serien har en av pojkarna bytts ut mot en flicka istället. Varför tyckte manusförfattarna att det var viktigt? Barnen har för övrigt knappt några repliker alls.

Kan väl vara en efterhandskonstruktion också, de går på mest lätthanterliga barn framför kön så att säga. Typ unge till nån av skådisarna/regissörs bekanta osv. Speciellt om de knappt har några repliker.

Finns det faktiskt någon som tycker att Morden i Sandhamn är en välgjord och intressant TV-serie? Som finner intrigen briljant och skådespelarinsatserna hänförande? Som längtar till att veckans avsnitt äntligen ska visas? Finns det en sådan människa, överhuvudtaget?

Ser faktiskt fram emot nästa avsnitt-

Skrattretande skådespel, inte lätt å ta en serie seriös när man tar in Frans Ytterman som seriös snut.

Man väljer en fridfull plats som det inte brukar ske en massa brott. Det anses förnuftigt för åskådare att se en plats bli ett livsfarligt område. Samma sak med Maria Wern på Gotland som förvandlas till en stor brottsplats

Varför vill man göra fridfulla områden till brottsplatser?

Håller med. Blir aldrig den rätta känslan. Bättre med serierna(Beck, Falk osv..) som utspelas i stadsmiljö i Stockholm eller Göteborg. Då känns det realistiskt och det blir med spännande att följa.

Bumpar tråden lite. Precis sett klart Säsong 7 på Cmore och måste säga att även om jag finner skiten helt ok sett till underhållningsvärde så totalslaktar de ju spänningen i varje avsnitt. Som tittare vet man redan efter en kvart hur kommande två timmar kommer att utspela sig. Så gör man ju INTE en kriminalserie. Inte ett enda avsnitt ännu har haft en bra eller oförutsägbar twist.

Bumpar tråden lite också, har nu sett fyra avsnitt av säsong 9.

Serien fortsätter i precis samma anda som inlägget innan förtjänstfullt redogjorde för. Första delen var sånär på buskisnivå och rökeffekterna var sällsynt gymnasiala i dess estetiska utförande.
Förutsägbart och många repliker som skaver likt ett par träskor i för liten storlek.