Citat:
Ursprungligen postat av
Krimprofessorn
Hej!
Jag följt den här tråden sedan starten. Inte slaviskt, men tillräckligt regelbundet för att bilda mig en uppfattning om vilka olika teorier som florerar. Precis som i andra ”mordtrådar” här på Flashback är åsikterna starkt polariserade, vilket i sig är bra för att föra diskussionen framåt. Det som skiljer den här tråden från andra är dock väldigt tydligt. Här uppehåller sig nämligen personer som utvecklat påhittade personliga band till de inblandade. Personer som verkar intala sig själva att de kände/känner de inblandade och som anser sig ha tolkningsföreträde vad det gäller de inblandades känslor och levnadsvillkor. Dessa personer finns på båda sidor och ger uttryck för ett mycket märkligt beteende. Inte konstigt i sig, eftersom det finns personer som levt i tråden under flera år, men märkligt ur ett beteendevetarperspektiv. Att Flashback överbefolkas av hobbyjurister och diverse ”hittepåare” är inget nytt, men i den här tråden har jag reflekterat över hur det emotionella tänkandet helt och hållet skjuter det rationella tänkandet åt sidan. Samma teorier ältas om och om igen. MGM:s försvarare i tråden gör allt för att förringa och bagatellisera MGM:s roll i händelsen genom att flytta fokus till brottsoffrets tillkortakommanden och de som redan är övertygade om att MGM är den skyldige lägger då sin energi på att postum försvara brottsoffrets liv och leverne istället för att leta efter detaljer som kan fylla de luckor som faktiskt finns i denna utredning.
Själv är jag säkerligen övertygad om hur det hela har gått till. Inte för att jag är emotionellt påverkad utan för att det finns forskning som kan berätta för oss hur det vanligtvis går till när något sådant här händer. I nästan 80% av fallen vid kvinnomord är de nämligen utförda av en närstående man med en känslomässig relation till kvinnan. Forskning visar även att det vanligaste är att dessa mord är oförberedda och att mannen handlar i affekt och upphetsning. Därför tror jag att MGM och brottsoffer av någon anledning har befunnit sig bakom bullerplanket den aktuella kvällen för att diskutera något som inte var lämpligt att diskutera när det finns barn som sover en våning upp. Intensiteten i diskussionen har eskalerat och MGM har känt sig pressad och rådlös av någon anledning (kanske hot om avslöjanden eller liknande) och i desperation och som ”ända utväg” tagit strypgrepp om brottsoffrets hals. Brottsoffret har då börjat skrika. MGM drabbas av panik och slår brottsoffret i ansiktet för att få henne att sluta skrika. Brottsoffret ramlar omkull och skriker nu snarare i panik för sitt än av ilska. MGM inser att han måste få tyst på brottsoffret snabbt och beväpnar sig med en sten eller något annat hårt och trubbigt föremål och fortsätter att slå tills det blir tyst. Tar med sig föremålet från brottsplatsen och beger sig, utan att väcka uppmärksamhet, till sin bostad via en rejäl omväg som inte kan avslöja att han varit på platsen om någon ser honom.
Problemet i det här fallet är att det inte finns några som helst spår efter någon annan än brottsoffret på brottsplatsen. Ingen GM kan bindas till platsen förutom den DNA som hittats på brottsoffret och som i praktiken skulle kunnat ha hamnat där vid ett annat tillfälle. I grunden tycker jag dock att det är bra att vi har lagar i Sverige som hindrar oskyldiga GM att straffas med långa fängelsestraff bara för att forskningen och erfarenheten säger att de passar in i statistiken. Det hindrar dock inte gemene man från att ha en uppfattning och min uppfattning är att MGM är skyldig till mordet och att det har gått till precis så som det gör i 80% av liknande fall.
Mina två cent! Tack!
Det var en intressant siffra, att i nära 80% av mordfallen så finns det en koppling mellan kvinnan och gärningsmannen i en känslomässig relation.
I det här fallet vet vi att det har funnits en sådan mycket sårig och konfliktfylld relation med ömsesidiga hot. Mgm har använt kontroll (allt hårdare och hårdare RT och andra krav som omgärdat hur de ska umgås och träffas) på mordoffret genom både manipulation (använt offrets starka bindning till honom, inge förhoppningar om en gemensam framtid som han inte haft för avsikt att fullfölja). De hot som mgm använt har varit från lättare hot, kränkningar till grövre hot om döden för både offret och hennes yngsta. Detta för att kunna ha en fortsatt sexuell relation, ändå kunna fortsätta sitt familjeliv och på slutet försöka förmå HD att återvända till familjen och honom.
Offret å sin sida har hotat att avslöja relationen flera gånger, då hon känt sig utnyttjad, nedvärderad och löften inte infriats. På slutet verkar relationen blivit alltmer konfliktfylld.
Siffran 80 återkommer i en annan forskning, där det visar sig att i över 80% av mord i nära relationer involverar någon form av planering.
Det här fallet med mordet på Lena är ganska ovanligt på det sätt att vi har kunnat läsa ovanligt mycket konversationer och se bilder via sociala media mellan SD och Lena. Även om mycket saknas så finns det mycket som speglar den konfliktfyllda relationen. Lena har också sparat mycket både skriftliga men också inspelade samtal. På det finns de två anmälningarna. Lena har också haft ett stort kontaktnät, där hon delat med sig av sina tankar och sökt stöd av sina vänner. Helt enkelt en guldgruva för utredningen för att förstå vad som utspelat sig dom emellan.
Den "mörka tid" som beskrivs i det mönster gärningsmannen går igenom som är ofta föregår mordet, tycker jag att man kan identifiera hos mgm.
Mordhot och snack om Lenas död långt innan mordet finns, men även ett tydligt dåligt mående hos mgm tiden strax före mordet. Han pratar med andra om att han kommer att återförenas med sitt ex, samtidigt som han beter sig kränkande mot barnen.
Det är en så konfliktfylld relation så den kan man inte bortse från vid en utredning.
Citat:
Ursprungligen postat av
ModestyBlaiser
Mjo, eller jag har åtminstone ganska bra koll på forskningen om dödligt våld i nära relationer, och jag försöker gärna svara. Frågan är lite knepig att ta kortfattat men ska göra så gott jag kan 😊
Relationsmord har väldigt distinktiva mönster som skiljer sig från andra mord (och framförallt andra förövare). Den kunskapen blir allt mer detaljerad; de senaste två decennierna har antalet studier både ökat och skiftat fokus. Framförallt har man då fördjupat sig mer i omständigheterna kring morden, bla genom fallstudier och djupintervjuer med dömda gärningsmän (medan tidigare forskning var mer inriktad på sociodemografiska riskfaktorer).
Därför finns idag mätbar data även på sådant som planering, motiv, tillvägagångssätt, etc. Och här ser man att majoriteten av morden inte är impulsiva eller okontrollerade, utan involverar någon form av planering. I vissa mätningar har det tom rört sig om över 80% (varav ungefär hälften bedöms vara i "cold blood").
Däremot skulle jag inte säga att planeringen nödvändigtvis är utstuderad på ett sätt som man kanske ser inom organiserad brottslighet; att man har bunkrat upp med en vapenarsenal, falskt alibi och flyktbil. Utan det kan handla om att man tidigare har hotat med att döda kvinnan, eller att man har försäkrat sig om att hon är ensam hemma just då. Sen är det vanligt att kvinnan dödas mha någon typ av föremål, vilket i sig kan visa på planering.
Det finns ofta ett mönster där gm först går igenom en "mörk" period, som mynnar ut i mordiska tankar och en slags känslomässig vilja att döda. När det väl sker är gärningsmännen över lag väldigt medvetna om vad de gör.
Mycket av detta hör ihop med motivet, som också är väldigt tydligt vid dessa mord, men det är en annan fråga så jag ska sluta babbla (tycker detta är intressant så drar lätt iväg). Men hoppas det gav en lite bättre bild iaf! 😊
