Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

En gissning. Gänget uppehöll sig på västra sidan. Fauzzi på den östra. Mig veterligen har ingen begärt ut materialet om gänget.

Självklart. Men Nadic-nivå då. Poängen var centrala vittnen i promenadens riktning.

Yes, har jag koll på. I övrigt mycket mycket bra! Vi har en del att ta oss igenom innan vi kan teckna fram hela bilden.

Bara sträckan Grand-Dekorima visar sig ju innehålla många komplexa frågeställningar som alla ska knytas samman till en trovärdig helhet förankrad i fakta (tider, avstånd, klockor, vittnenas möjligheter att se det de säger att de såg etc).

Just nu skulle det sitta fint med ett gäng observationer av en bil som släppte av en man med GM:s signalement strax söder om Dekorima typ 23.19.😊

Vet ej. Jag själv har inte reagerat för detta tidigare. Även fast jag känner till incidenten med Östlund.

Den som ser en hög Roger Östlund jaga ett gäng punkare med kniv är Pia Engström. Hennes vittnesmål kommer in dagarna efter MOP och är i mina ögon ett av mordkvällens trovärdigare vittnen. Anledningen till att RÖ fick spelet var att punkarna sparkade busskuren som Pia satt i.

Ja, och jag har för mig att Pia berättade att de försvann ner längs kyrkogårdsmuren efter den incidenten.
Om det är det enda som PS har att gå på när han spekulerar i anledningen till att Palmes korsade gatan vid AF kyrkogata, så är det bra tunt ändå.
Eller om han menade att de kom från det hållet och försvann norrut. Händelsen ägde ju rum flera minuter efter mordet.
Har PS andra källor?

Holmér kallade Tensonmannen för ”ödesfrågan” enligt Åsheden.
Man skulle genomföra en vittneskonfrontation med NF på vårkanten, men lyckades inte få fram tillräckligt många figuranter och täckjackor som liknade AB, vilket gjorde att allt rann ut i sanden, och man bestämde sig för att mannen i blå jacka var gärningsmannen.
Jag tror att jag sammanfattat Åsheden korrekt.
Det verkar inte heller som om AB fanns med i den gruppen då det var tänkt att NF skulle peka ut CP.
Vet inte varför de inte sökte den enklaste metoden, att visa en bild och ställa frågan: ”var det han, ja eller nej”?
Det funkade ju tydligen att göra så med SE.
Men denna riktiga ”ödesfråga” verkar de inte ha gjort någon ansats att söka svar på.
Det är oerhört konstigt.

Förloppet ska således vara att punkarna gått norrut på den västra trottoaren, mellan säg 23.15 och 23.25. Med andra ord idealiska vittnen för att se viktiga moment i MOP, oaktat det osedliga yttret.

Vilken PS SYFTAR DU PÅ?

Paul Smith.

Håller med om att det är tunt . Paul Smith gissar nog snarare än har flera källor. Men vittnesmålen från Sveavägens västra trottoar är intressanta på flera sätt.

Pia Engström är ett av mordkvällens trovärdigaste vittnen . Hon har varit på "Bröderna Mozart" och tar sig efter föreställningen på sina kryckor söderut till busshållplatsen på Sveavägens västra trottoar. Hon ser tydligt Roger Östlund komma lullande sveavägen norrut på samma trottoar. Han är på plats runt fem minuter när han hinner med att sluddra fram lite samtal med Pia , bomma en ciggarrett och jag punkare med kniv som sparkat på en busskur. Att han skulle hinna med att ringa uppe vid Sveavägen/Tegnergatan till 2321 och sedan göra en båge söderut för att åter komma mot Pia från Kungsgatan funkar inte tidsmässigt och inte heller logiskt.

Teoretisk invändning blir då att RÖ kan ha ringt från en telefonkiosk söder om Busshållplatsen. Men det måste vara nära då han bör var på plats 2323. Istället för att hamna i sekundexercis bör man först peka på var denna telefonkiosk är belägen och hur det kan komma sig att ingen lägger märke till den synnerligen iögonfallande RÖ under de sex minuter han påstås ringa Sigge Cedergren. Hur som helst blir tidsmarginalen hårfin för att hinna ringa till 2321 och sedan vara hos Pia några minuter efteråt.

När det sedan finns gott om vittnesmål att RÖ ringt inne från Grand EFTER 2330 uppkommer tanken att protokollet manipulerats för att RÖ ska placera Christer Pettersson vid Grand när makarna Palme lämnar biografen. RÖ användes också flitigt av åklagarsidan i rättegångarna. Sigge har från början hävdat att han inte är i bostaden vid detta klockslag. Ska också tilläggas att Polisen från början inte trodde det var RÖ på bandet utan SCs brorsa Roger Cedergren. Hade bandet varit kvar hade detta gått att kolla via röstanalys. Men nu visade det sig avmagnetiserat. Kan tyckas märkligt då det gällde ett samtal till en sedan årtionden känd knark och vapenhandlare med bostad dryga hundratalet meter från Grand.

Såg ett inlägg på Gunnar Walls blogg angående bankomattiderna av en person som verkar insatt i problematiken.

Jag väljer att återge hans korta svar.

"Hej Gunnar, Arto samt övriga blogg-läsare!
Det har den senaste tiden både här i bloggen och i olika Facebook-grupper förekommit en teknisk debatt om hur mycket man kan lita en enskild bankomats interna klocka. Jag har i detta sammanhang sett en del kommentarer som tyder på en övertro vad tekniken klarade av vid tidpunkten för mordet.

Min personliga bakgrund är att jag under 80-talet och en bra bit in på 90-talet var anställd vid det svenska företaget Inter Innovation. Företaget Inter Innovation utvecklade och sålde olika typer av produkter för avancerad sedelhantering och då bl.a. bankomater (dvs. ATM-er) och komponenter till dessa och andra sedelhanteringssystem. Vid Inter Innovation jobbade jag framför allt som expert på datakommunikation. Nu är det snart 25 år sedan jag i yrket lämnade bankbranschen och det jag skriver här tar jag ur minnet, idag jobbar jag med datorsystem inom transportsektorn. Ni skall alltså inte ta denna text som en absolut sanning – jag kan minnas fel – men vid tiden för mordet var jag verksam inom området datakommunikation för sedelhanteringssystem.

På frågan hur mycket man år 1986 kunde lita på bankomaternas interna klocka börjar jag med ett kort svar. Lite längre ner följer ett betydligt längre svar med mer teknisk detaljinformation men redan nu inledningsvis kan jag avslöja att mitt långa svar inte avviker från det korta svaret.

Det korta svaret på frågan ”Kan man använda bankkomatklockan till att mer exakt tidsbestämma när mordet inträffade?” är nej. Läser jag – med min domänkunskap från tiden vid mordet – det material som finns presenterat i utredning går det att konstatera att bankomatklockorna då kunde avvika från svensk normaltid med åtminstone 3-4 minuter, dvs. ett uttag som enligt bankomatkvittot gjordes 23:18 kunde i själva verket skett någon gång i tidsintervallet 23:14-23:22. Till detta kan även nämnas att den till synes bristande tidsnoggrannhet inte påverkade bank- eller kontosäkerheten, ett eventuellt tidsfel gjorde inte att en kund kunde få för mycket pengar eller riskerade att inte kunna göra önskade uttag. Det är vidare viktigt att notera att det är tiden på bankomatkvittot och journalprintern som inte var helt tillförlitligt, men det kan ha funnits en mer tillförlitlig tidsbokning i bankkontodatabasen för kundens anslutna bank. Det sistnämnda är emellertid inget som verkar ha analyserats i utredningen."

"Alltnog, här på slutet har jag tillåtit mig att spekulera en del, men jag gör det utgående från min domänkunskap om hur denna typ av system fungerade på 80-talet.

Det finns alltså sammanfattningsvis många orsaker till att bankomatklockorna inte visade helt korrekt tid år 1986 men att de kunde diffa åtminstone upp till 4 minuter mot svensk normaltid verkar vara ett faktum. Men som framgår av ovan gjorde detta inte system osäkert och ”use caset” att en mer exakt tid behövdes för att underlätta brottsutredningar var förmodligen inget man beaktat vid systemdesign (!). Kundens behov att ner till en exakt minut- eller sekundnivå veta när en transaktion genomfördes var då – likväl som idag – relativt begränsad. Jag delar alltså slutligen granskningskommissionens uppfattning att bankomattiderna var otjänliga som tidsreferens för att fastställa mordtidpunkten.



https://gunnarwall.wordpress.com/2020/07/03/fortsatt-debatt-om-peterssons-nedlaggningsbeslut-ny-trad-3-juli-2020/