Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

År 1869 dog 55 431 personer under första halvåret, vilket var en period som inträffade under de så kallade svältåren. Samtidigt har befolkningen ökat med 150 procent sedan dess, från drygt 4 miljoner till drygt 10 miljoner år 2020. Så är jämförelsen i absoluta dödsfall relevant, när dödligheten sett till befolkningen ändå var markant mycket högre 1869? Ja, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB.

– Kopplat till pandemin har man talat mycket om absoluta tal och att det är en relevant siffra. Men det är ju en siffra bland många som vi redovisar. Överlag är det ganska svårt att jämföra dödligheten över tid då det är mycket som påverkar. Vi har bara haft över 100 000 döda per år under tre år någonsin så länge vi har mätt (sedan 1749, red.anm). Men förr i tiden hade man en mycket högre basdödlighet så dödligheten har minskat betydligt sedan dess, säger Linus Garp.

Det absoluta antalet döda är alltså relevant eftersom den höga medellivslängden i dag, jämfört med kring förra sekelskiftet, gör en dödssiffra på över 100 000 om året mycket mer anmärkningsvärd nu än den var för 150 år sedan. Det är mer tydligt att den höga dödssiffran första halvåret 2020 är kopplat till en pandemi, säger Linus Garp. Johannes Cleris, pressekreterare på SCB, gör också jämförelsen med att antalet döda per år i Sverige de senaste 40 åren legat konstant på runt 90 000 personer, samtidigt som befolkningen under samma tid har ökat med två miljoner.