Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Kl. 14 Mårten talar med sin fästmö per telefon och bestämmer preliminärt att gå på bio, Bröderna Mozart, eventuellt ”Mitt liv som hund".

Kl. 17.00 Lisbeth Palme ringer Ingrid Klering och frågar om de skall gå på bio. ”Mitt liv som hund" och ”Bröderna Mozart" diskuteras men inget bestäms.

Kl. 17.15 lämnar Mårten sin arbetsplats och säger till sin arbetskamrat, Henrik Waldenström, att han skulle gå på bio och eventuellt se ”Bröderna Mozart". Han nämnde aldrig föräldrarnas namn, då han vid detta tillfälle ej kände till att de funderat på att gå på bio. (T 2-B, 860418)

Kl. 17.16 Mårten från sin arbetsplats Riksförsäkringsverket på Adolf Fredriks Kyrkogata och går till biografen Grand, där han köper två biljetter till 21-föresställningen, ovetandes om telefonsamtalet mellan Lisbeth och hans flickvän.

Kl. 18.00 kommer Mårten hem och ringer till sin fästmö, vilken talade om att Lisbeth Palme ringt vid 17-tiden och frågat vad de skulle göra under kvällen. Mårten sade till fästmön att han köpt två biljetter till 21-föreställningen på Grand.

Kl. 18.25 OLOF PALME kommer hem efter en kort promenad från Rosenbad

Kl. 18.30-18.40 Olof Palme ringer Mårten och säger att han och Lisbeth tänkt gå och se Mitt liv som hund. Mårten uppgav att han och fästmön skulle gå och se filmen Bröderna Mozart. Olof säger vidare, ”vi får se om även vi går på Mozart och i så fall ses vi utanför biografen".

Kl. 18.55 Olof avslutar samtalet med att han ska gå och sätta sig och äta.. Mårten fick intryck av att de skulle se den andra filmen Mitt liv som hund. Mårten ringde upp fästmön och upplyste henne om, att föräldrarna eventuellt skulle gå med på samma film.

Den 28 februari 1986 (morddagen) var det meningen att Dahlgren skulle tjänstgöra under tiden 15.00 - 24.00.
Strax efter lunch blev han emellertid uppringd av Hans Holmér som uppgav att Dahlgren kunde vara ledig nämnda dag bortsett från att han måste utföra en hämtning på Stockholms Central under mitten av eftermiddagen, 15.00.
Dahlgren strök då den anteckning om tjänstgöring som han gjort i sin dagbok samtidigt som han talade med Holmér i telefon.

Som skäl för att ge Dahlgren ledigt uppgav Holmér följande: "Jag avser inte att vara i Stockholm under kvällen."
Dahlgren vet inte varifrån Holmér ringde, men han utgick från att samtalet kom från Holmérs tjänsterum på Polishuset.

Holmér sa (till Dahlgren) att en mansperson skulle hämtas vid Centralstation och därefter köras till Slottskajen. Där blev Dahlgren tillsagd att vänta medan mannen uträttade ett ärende.

Enligt Holmér skulle mannen sedan transporteras till Polishuset. Tidpunkten för nämnda hämtning var ungefär den tid då Dahlgrens tjänstgöring egentligen skulle börja, alltså någonstans omkring klockan 15.

Dahlgren fick uppfattningen att den person som han skulle hämta var en polisman som kommit med tåg från någon annan del av Sverige. Men att det skulle handla om en polis var bara en gissning från Dahlgrens sida.
Dahlgren kände inte heller igen den person som han mötte vid Centralen.

Enligt Dahlgren såg mannen ut att vara en chefsperson i 60-årsåldern, men även detta var en gissning från Dahlgrens sida. Mannen presenterade sig inte ens för Dahlgren, men hade inga problem att finna fram till Dahlgrens bil eftersom han tydligen var förberedd på såväl bilens som Dahlgrens utseende.

Vid Slottskajen var det mycket trångt med bilar, men Dahlgren hittade en tom parkeringsruta som låg närmast Mynttorget.

I samband med att mannen steg ur bilen passerade moderate partiledaren Ulf Adelsohn förbi och mannen, som inte sagt något till Dahlgren under hela färden, sa då: "Titta, där går Adelsohn." Dahlgren fick inte uppfattningen att mannen var närmare bekant med Adelsohn på något sätt, bara att mannen kände igen Adelsohn när han såg honom gå in i ett av husen vid Mynttorget ett stycke från bilen.

Mannen (som Dahlgren hade hämtat) var borta cirka tjugo minuter, men Dahlgren vet inte åt vilket håll denne begav sig.

På särskild fråga uppger Dahlgren emellertid att han är ganska säker på att det inte var till något av Riksdagens hus som mannen gick, eftersom Dahlgren menar att han i så fall skulle ha sett detta med hänsyn till sin position i bilen.

När mannen kom tillbaka hade han mycket bråttom och uppgav att han nu måste skynda sig till Polishuset.
Dahlgren blev stressad och råkade i samband med att han backade ut från parkeringsrutan köra emot en annan bil. Han steg ur sin bil och tittade på den påkörda och såg att en mindre skada uppstått på den andra bilens ena bakskärm. Dahlgren sa till den skjutsade mannen att han inte kunde åka iväg utan vidare utan måste "ordna upp" det inträffade med den andra bilens ägare, men det gjorde den andra mannen upprörd. "Det har vi för helvete inte tid med", sa denne med höjd röst. "Jag tar numret och ordnar den saken senare", sa mannen, varefter Dahlgren körde iväg.

Under färden från Slottskajen till Polishuset förekom inte något samtal mellan Dahlgren och mannen han skjutsade.

När man kom fram till Polishuset, underströk mannen att han ville köra ned i Polishusets garage, vilket Dahlgren gjorde. Nere i garaget stod två personer som Dahlgren uppfattade som yngre polismän och väntade på mannen.

Källa: https://fallet-martinger-fortsattningen-pa-palmemordet.webnode.se/#:~:text=Hans%20Holm%C3%A9rs%20chauff%C3%B6r%20Rol f%20Dahlgren,inte%20har%20beg%C3%A5tt%20runt%20mil lenieskiftet.