Hur har det gått för Anna Wahlgrens (Barnaboken) egna barn?

Barn och familj --> Kändisskvaller
/Moderator

Någon borde upplysa henne om att köp av sexuella tjänster är förbjudet i Sverige.

Sara Danius, Anna Wahlgrens äldsta dotter, blir Svenska Akademiens ständiga sekreterare till sommaren 2015. Peter Englund avgår efter 6 år (dessförinnan innehade Horace Engdahl uppdraget ganska länge). Danius blir den första kvinnan på posten.

Det var starkt jobbat, hon kan ju inte ha varit med i Akademien mer än två år sådär?

Hon var nog, precis som Horace, rekryterad med det ständiga sekreterarskapet i tankarna redan från början.

Begåvade barn har hon, uppenbarligen. Är det bara jag, eller är inte Sara Danius lite het?

Sara Danius var vinterpratare i P 1 häromdagen.

Vilken sanslös kronologi. Inte ett enda äktenskap som varat mer än fyra år, men lik förbannat har hon velat klämma ur sig barn nästan årligen. Läbbigt. Snacka om WT-vibbar.

Hon är påfallande lång, det syntes tydligt på en del av filmklippen i gårdagens tv-program. Längd är ofta attraktivt, särskilt hos damer. I filmstumpen där hon första gången annonserar vem som fått årets nobelpris är det en lång, högväxt och brunhårig karyatid till kvinna som skrider ut och tar plats framför Akademiens dörr.

Man ser att hennes kropp har tagit litet stryk av cancerbehandling (och stress?) men visst, hon ser rätt bra ut.

Men jag tror att från början menas det med att inte dra in hennes bortgångna son i detta. Jag tror ALDRIG att hon medvetet hade NÅGONTING med hans död att göra. Så ifrågasätta det är att slå henne helt under bältet (eftersom de flesta här redan tycker att de är bättre än henne)

Hon klandrar sig själv ENORMT för det redan

Såg nyss dokumentärserien i två delar om AW på svtplay. Ett nyanserat porträtt, tyckte jag! Såväl de personlighetsdrag av mer kompromisslös och tvärsäker karaktär som hon är känd för som en mer eftertänksam och mjuk sida av An*a fick plats.

Personligen finner jag hennes retoriska förmåga och debattekniker från sjuttio- och åttiotalet bitvis kontraproduktiva som redskap för att föra fram hennes budskap. Själva budskapet om att i barnuppfostran prioritera sömn, struktur och social tillhörighet ställer jag mig dock helt bakom. Liksom mycken modern forskning om salutogent avgörande faktorer under uppväxten också gör.

Felic*a gör ett seriöst och intelligent intryck men jag har svårt att ta till mig hållningen hon har om att relationen till mamman är obönhörligen avslutad. I morse sa hon för övrigt i morgon-TV att hon sannolikt inte ens på sin eller mammans dödsbädd skulle se en försoning som en möjlighet. Det är naturligtvis omöjligt att ha kännedom om hela bakgrunden till Felic*as val men nog är det hjärtskärande. Särskilt som det både nu i dokumentörserien och tidigare varit allmänt känt att AWs känsligaste punkt och hennes livsgärnings mål sedan den egna barndomens upplevelser varit att förfäkta förälderns ansvar att skapa trygghet och tillhörighet, likväl som att hon i hela livet innerligt önskat detta för egen del.

Som barn oönskad, oälskad och förskjuten av sin mamma. Som mamma förskjuten av sitt barn. En grym paradox; det är svårt att inte ha medkänsla med AW efter att ha sett filmserien, tycker jag.

Vad vet vi om Anna Wahlgrens föräldrar?

Finns det några personporträtt?