Vad vill män som beter sig sådär?

Du har haft det knackigt i ditt förhållande under en lång tid och den här grannen har fått bli din lilla flyktfantasi. Du känner inte honom alls och är därför fri att fantisera hej vilt om hur han är.
Föreställ dig att han har Bert Karlssons röst och ringer dig för att fråga på Skaradialekt: Va jur du?
Sen är du vips inte kåt längre

Hade en granne i min förra byggnad som jag först inte la märke till direkt. Märkte däremot att han verkade finna mig attraktiv men inget jag tänkte mer på. Men, över tid, 1-2 år blev han mer intensiv i att visa att han tyckte om vad han såg med djupa blickar, leende och såg nästan ut som en nykär tonåring när jag kom gående ibland. Det märkliga var att jag själv började känna en otroligt stark dragning till honom då han blev betydligt snyggare och mer manlig under åren jag bodde där.
Kan tillägga jag är i förhållande och flyttade ganska nyligen därifrån. Jag funderar över vad han egentligen ville. Ibland kändes det som att han ville försöka ta kontakt men var för osäker och nån gång lät han sin hund lite snabbt få lukta på mig, sådär som hundar gör, och det kändes som att han på så sätt kanske tänkte vi skulle börja prata eller något.

Av någon anledning kan jag inte sluta tänka på honom, fel då jag är i ett förhållande. Jag funderar på varför han betedde sig som han gjorde. Energin blev så himla stark varenda gång jag såg honom till sist. Kan tillägga han har en jävligt busig utstrålning. Tänker han kanske håller på såhär med alla kvinnor och tar det han får.
Personligen har jag aldrig i förhållande känt mig såhär attraherad av någon att jag börjat tvivla på min förmåga till att hålla mig trogen. Nu när vi flyttat kommer jag inte se honom så ofta längre vilket typ gör mig ledsen. Hur sjukt! Och dessutom, vilken typ av man beter sig såhär mot någon i ett förhållande? En som verkligen är intresserad och vill ha kvinnan för sig själv om det nu inleds någon slags relation eller bara hoppas på ligg?

Sen känns det så himla typiskt att kvinnor romantiserar medan män kanske mer har en tydlig bild av att detta är ren och skär lust. Biologiskt. Kanske för kvinnor överlag har svårare att ligga utan känslor eller har jag fel? Naturens sätt att se till att den biologiska mångfalden ökar? Nu spekulerar jag...

Eller så är där något. Kanske är det någon jag hade dejtat på riktigt om jag var singel. Antar dessa känslor dyker upp även när man är i ett stabilt förhållande och en får väga för och mot vad som är värt att investera i.

Det låter som att detta är din egen lilla fantasi och att allt har utspelat sig i ditt eget huvud. Han märkte kanske att du var intresserad och det fick honom möjligtvis att hoppas, vem vet? Men han tog ju inga som helst initiativ, eller? Han kan lika gärna inte märkt ett skit. Du får nog analysera dig själv. Att du har tankar om andra och fantiserar är en sak som verkligen bara angår dig själv, man kan inte sätta lås på fantasier. Om du egentligen vill ut ur ditt förhållande för att du inte är redo, så har du valet att agera på det. Om du egentligen vill ha den här okända mannen, som du fantiserar om, men inte känner överhuvudtaget – visst då har du valet att agera på det. Men du kan inte få några försäkringar i förväg om att han vill ditten eller han känner datten. Det finns inga garantier och han är med all säkerhet inte den människa du tror att han är, det brukar vara så när man fantiserar ihop en okänd människas personlighet, åsikter och intentioner.

Frågan är om vi är så himla olika ändå. Jag romantisera ofta, håller dock med att en kan få det intrycket av att alla herrar har det ställt på annat vis när en läser inlägg av incelsen här på FB.

Känslan jag får är att det på sin höjd är en ovanligt stark sexuell attraktion, och tänk dig känslan när ni precis är klara och ni båda tittar i taket. Han är nog inte sugen på att bli extrafarsa och du är nog mätt och nöjd, möjligtvis att du får mersmak men jag tror den bittra eftersmaken väger över.

Plus att han kan antagligen inte är det handlingskraftiga manliga odjuret som du hoppas på, jag tror de snälla ögonen är den han är och hans tatueringar något som tom han själv tycker är coolt.

Nej, självklart är han inte sugen på det. Och det vill ju inte jag heller. Har inga planer på att lämna min man som det känns nu, men dippar vi igen får jag nog ta mig en funderare.

Sen har jag inget emot om han skulle vara snäll. Är ju det jag gillar. Rå på utsidan och mjuk inuti..men detta är ju orelevant. Jag inser jag av ren och skär kåthet blivit liten halvpsykotisk.

Försök att se honom som spinkig, utan skägg, utan vetskapen om han säljer röka, och utan tatueringar.

Han själv. Utan hjälp av yttre attiraljer.

Hans blick var inget du la märke till innan, och om han vågar lägga till med blicken nu pga att han fått bättre självfortroende pga att han inte är spinkig, så är han ju en speta innerst inne, men med tillfälligt bra självförtroende.

Han pratade väl inte ens med dig när hunden var framme, jävligt stabilt gjort av honom 😁

Där hade han världens läge att skoja lite och flörta utan att det blivit pinsamt. "tänk om husse också fick göra sådär utan att bli tillsagd" eller vad fan som helst