Folkhälsomyndighetens datasimuleringar och olika scenarior vid en pandemi. Antagligen rätt ointressant för den som väntar på facit om några år, för det handlar ju bara om vad man ser som rimliga scenarior långt innan man vet någonting om framtida virus ;-)
Citat:
”I syfte att förbättra beredskapen inför framtida pandemier har Folkhälsomyndigheten genom datasimuleringar tagit fram fem olika scenarier som planeringsunderlag.
I de olika scenarierna varierar följande parametrar:
• Smittsamhet i form av clinical attack rate (CAR).
• Allvarlighetsprofil beskrivet som case fatality rate (CFR), hospital admission rate (HAR) och intensive care admission rate (ICAR).
Det har även gjorts antaganden om åldersberoende allvarlighetsprofiler och immunitetsprofiler för respektive scenario.
Tabell 1. Beskrivning av datasimulerade pandemiscenarier och antaganden, smittsamhet, allvarlighetsgrad samt immunitet i befolkningen.
Scenario 1:
”Viruset sprids fort och orsakar många sjukhusinläggningar, speciellt bland riskgrupper. Låg mortalitet och låg andel intensivvårdade. Liknar pandemin 2009 där många äldre hade immunitet mot pandemistammen.”
Scenario 2:
”Mycket snabb och omfattande sprid- ning, låg dödlighet och lågt behov av sluten- och intensivvård. Innebär stor spridning och låg virulens.”
Scenario 3:
”Omfattande spridning, låg dödlighet, och ett lågt respektive högt behov av sluten- och intensivvård. Innebär stor spridning och en ganska hög virulens.”
Scenario 4
”Omfattande spridning och hög virulens för riskgrupper.”
Scenario 5:
”Omfattande spridning och hög virulens i hela befolkningen”
”Smittsamhet %
CAR:
Scenario 1: 10
2: 17,5
3: 17,5
4: 17,5
5: 30
Allvarlighetsprofil %
CFR - HAR - ICAR
Scenario 1: 0,01 - 0,03 - 10
2: 0,0 - 0,01 - 26
3: 0,03 - 0,10 - 4
4: 0,43 - 1,10 - 20
5: 1,7 - 3,0 - 50
Immunitet åldersgrupper %
0-19 år, 20-64 år, 65+ år:
Scenario 1: 5, 15, 60
2: 0, 0, 0
3: 5, 15, 60
4: 0, 0, 0
5: 0, 0, 0
Simuleringsresultaten visar de olika konsekvenser som scenarierna kan ha i form av sjuklighet och dödlighet och även hur dessa kan mildras genom att sätta in olika åtgärder.
Simuleringsresultaten kan användas vid beredskapsplanering samt inför övningar. Om en framtida pandemi liknar något av de simulerade scenarierna, kan simuleringsresultaten även användas som stöd för beslutsfattande och val av åtgärder vid en pandemi.
Beslut och planer bör alltid anpassas till den aktuella situationen.
De olika scenarierna skiljer sig i allvarlighetsgrad och smittsamhet.
Det första scenariot liknar pandemin 2009, där viruset sprider sig snabbt och orsakar många sjukhusinläggningar särskilt hos vissa riskgrupper.
Risken för sjuklighet och dödlighet är dock relativt låg.
Det sista scenariot innebär en snabb spridning och högre risk för sjuklighet och dödlighet i hela befolkningen.
För att scenarierna ska likna verkligheten har det även gjorts antagande om åldersberoende allvarlighetsprofil och åldersberoende befintlig immunitet i befolkningen.
Resultat från simuleringar
Simuleringsresultatet från scenario 5 visas i form av antal infekterade, antal som har besökt vårdcentraler, antal sjukhusvårdade och antal avlidna. Genom att använda ICAR för scenario 5 kan även antal intensivvårdade beräknas.
Tabellen ska ge stöd till beredskapsplanering vad gäller vårdbehov och personalbehov.
Siffrorna ska ge en indikation på hur länge och i vilken omfattning sjukvården påverkas under pandemin d.v.s. information om hur stor belastningen kommer att vara.
Till scenariot kopplas två olika åtgärdsstrategier som består av kombinationer av olika åtgärder för att minska sjuklighet och död i befolkningen.
För båda åtgärdsstrategierna har de 1000 första fallen smittspårats.
För varje identifierat fall ges antiviraler som profylax till samtliga i hushållet. Behandlingen startas 12 till 36 timmar efter symtomdebut och pågår i tio dygn.
Postexpositionsprofylax ges till individer i riskgrupp som delar hushåll med en symtomatisk individ. Behandling ges till alla allvarliga och typiska fall oavsett riskgruppstillhörighet. Behandlingen pågår i fem dygn. Det som skiljer sig mellan den första och andra åtgärdsstrategin är vaccination av riskgrupper eller massvaccination.
I början av en pandemi är inget vaccin tillgängligt utan det tar ca 4-5 månader innan det kan börja utvecklas och användas. I simuleringarna startas vaccinationsarbetet ca 4 månader efter att pandemin har deklarerats. Två doser ges till varje individ. Eftersom vaccination av hela befolkningen inte är realistiskt antas att täckningsgraden för riskgrupper är 80 % och för hela befolkningen 90 %. I simuleringen har 100 % av de reserverade volymerna av vaccin avropats vilket påverkar hastigheten och den mängd av vaccin som når Sverige.
Ju högra volymer som avropas desto högre volymer per vecka kommer att levereras till Sverige och därmed ges möjlighet för vaccinering av fler personer per vecka. Vid en eventuell reducering av volymen kan inte vaccinationsarbetet ske i samma takt.
Bilden visar ett exempel på hur den epidemiologiska kurvan kan se ut för antalet infekterade fall vid en datasimulering av ett pandemiscenario. Kurvan visar att fr.o.m. vecka 21 efter pandemins start kommer antalet infekterade vara cirka 47 000 personer per vecka. Antalet infekterade ökar sedan veckovis och når toppen under vecka 24 med 103 000 fall.
Antalet infekterade avtar sedan successivt. Under vecka 27 uppgår antalet fall till 33 000. Dessa uppgifter indikerar belastningen på hälso- och sjukvården under perioden och kan således utgöra en vägledning vid regionernas planeringsarbete.
Pandemiscenario
Nedan beskrivs ett exempel på pandemiscenario som kan användas vid övningar. Scenariot är baserat på tidigare genomförda övningar nationellt och internationellt med viss anpassning.
Scenario:
Ett antal fall av respiratorisk sjukdom inträffar i flera länder i Mellanöstern under juli 202X. Sjukdomen orsakas av en ny subtyp av influensa-A (H3N8). Vanligaste symtomen är feber och hosta och sjukdomen har måttlig svårighetsgrad som varar 1–2 veckor.
Alla åldersgrupper verkar vara lika benägna att drabbas av sjukdomen. Vissa personer riskerar att utveckla allvarliga komplikationer inklusive viral lunginflammation, särskilt äldre och de med underliggande kroniska tillstånd. Sjukdomen har ännu inte nått Sverige.
Moment 1
Den 10 september 202X deklarerar WHO en pandemi då utbrottet har spridit sig till många delar av världen. Det första europeiska dödsfallet bekräftas i London den 21 september, en 42-årig kvinna med diabetes. För närvarande finns inga data som visar på resistens mot antivirala läkemedel. Det tar cirka 4–6 månader innan vaccin kan finnas tillgängligt.
Moment 3
Med den snabba spridningen av pandemin i hela Europa har efterfrågan på läkemedel för att behandla sjukdomen och minska risken för komplikationer ökat kraftigt. Detta inkluderar antivirala läkemedel som oseltamivir (Tamiflu®), zanamivir (Relenza®). Resultaten från simuleringsstudier
visar att tillgängliga resurser endast uppfyller efterfrågan på kort sikt, och produktionen kan inte utökas för att möta nuvarande och framtida behov.
De nationella beredskapslagren av läkemedel har börjat användas och distribution till sjukhus pågår.
Länder som står inför kritiska bristsituationer i sina nationella lager har börjat diskutera en sammanslagning av medicinsk utrustning med grannländerna.
Moment 4
Pandemin fortsätter att spridas över hela Europa. Detta orsakar allvarliga utmaningar för hälso- och sjukvården. Det finns en oro när vårdcentraler stängs och trycket på den akuta sjukhusvården ökar.
Samtidigt finns det problem med matleveranser, städningstjänster och apoteksleveranser pga. personalbrist. Första doserna av vaccin har levererats till Sverige och framöver kommer veckovisa leveranser att ske.”
Låter ibland nästan som foliehattar... Hela pandemiberedskapsplanen:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b6cce03c4d0e4e7ca3c9841bd96e6b3a/pandemiberedskap-hur-vi-forbereder-oss-19074-1.pdf
