Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

I slutet av juni anlände fartyget Stäkesund från Pernau, och lade till i Baggensstäket, ett sund strax utanför Stockholm. Strikt karantän skulle råda, eftersom det gick rykten om att en pestepidemi hade nått så långt som till Polen.

Vid det här laget hade Sverige klarat sig undan den förödande farsoten vid flera tillfällen tidigare; det senaste utbrottet hade ägt rum så långt tillbaka som 1657.

Karantänerna var av största betydelse för at undvika den ständigt hotande katastrofen. Den tvingade alla resenärer som kom från områden där det fanns risk för smitta att vänta i fyrtio dagar på särskilt utsedda öar i Stockholms skärgård innan de fick röra sig fritt.

Men samtidigt fanns hela tiden risken att de som satt i karantänen mutade sig fria. Och nu, under de kaotiska förhållanden som rådde, tycks det som att karantänsreglerna inte följdes på det sätt som det var tänkt.

Vid flera tillfällen under de föregående åren hade Kungliga rådet, som styrde medan kungen krigade i Europa, behövt komma med nya påbud om hur karantänen skulle organiseras. Den som bröt mot reglerna hotades nu* mera med dödsstraff.

Men på något sätt ska Stäkesunds skeppare ha tagit sig förbi vakterna. En källa uppger att han tog sig till Erstavikskrogen vid södra Stäket, och satte sig för att äta middag. Men mitt i måltiden började han känna sig dålig – och föll död ner.

Strax efteråt ska fyra roddarmadamer ha insjuknat, efter att med båt ha transporterat både passagerare och gods från Stäkesund. Alla fyra dog inom ett par dagar, utan att någon reagerade särskilt.

Den 4 augusti fick Collegium Medicum, den högsta medicinska myndigheten i landet, i uppdrag att ut*reda »den myckna sjukdomen i staden». Collegium leddes av den snart 70-årige Urban Hjärne, som gått till his*torien genom sin insats för att stoppa de stora häxproces*serna några decennier tidigare.

Vid det här laget var Hjärne adlad och högt ansedd, en mäktig man med sammanlagt 26 barn från tre olika äktenskap. Hans officiella titel var arkiater, en urgammal benämning på en livläkare åt kungen. Under de kommande veckorna skulle Hjärne komma att spela en mycket tvivelaktig roll i skeendet.


Urban Hjärne ledde Collegium Medicum. Han var mån om att inte sprida panik i onödan och förnekade pestutbrottet så länge som möjligt.
Hjärne förnekade pest
Collegium Medicum, under Hjärnes ledning, gjorde en snabbutredning av pestryktena, men menade att »då intet bevisats» kunde Stockholm känna sig tryggt. Inget talade för att den »stränga karantänen» hade brutits