Citat:
”I andra länder öppnar kulturlivet igen, här händer ingenting. I våra grannländer låter man inte smittan styra. Man styr den. Därför kan man också ge både konserter och spela teater för större församlingar än 50 personer(...)
Var det inte vi som skulle få mer frihet istället för att ”stänga ned” delar av samhället...? 🤔 Som att bara kunna gå på konserter.
”Men vi får väl se vad som händer när de öppnar?” Ja, det får vi, men vad ska hända då...? Att de ska bli mer som Sverige där fler blir sjuka och dör eller? 🤔
Vad ska egentligen hända i Norge när de till exempel öppnar skolorna i höst. som inte kommer hända när vi öppnar skolorna..? Osv.
Tillägg: Norge har succesivt öppnat upp ända sedan april. Ingenting hände mellan maj-augusti, annat än att det fortsatte nedåt. Enda ”svackan” att ens tala kom först senaste veckan, ungefär samtidigt som det har varit liknande tecken i Sverige några dagar. Men tydligen ska vi bara oroa oss (på låtsas) över vad tillfälliga ökningar betyder i andra länder.
Den stora skillnaden jag ser i våra grannländer är att de agerar omgående om det börjar sprida sig nånstans. Tillfälligt, och utan att stänga ned hela landet! Exempelvis så stängde Norge nyligen ned en enda skola där flera hade smittats lokalt, de stängde alltså inte ned ALLA skolor pga en mindre ökning (En ökning som inte var i hela landet, utan lokalt)
Men det verkar bara vara den ena eller den andra ytterligheten som gäller i Sverige... Antingen lever vi på som vanligt (fast vi egentligen inte gör det) eller så sätter vi hela länder eller städer i karantän. Alá diktaturer som Kina eller Nordkorea. Noll nyanser. Noll möjligheter att hitta några lösningar däremellan.
När man lyckades få ned smittan i våras handlade det inte heller om munskydd i Norge... Jag säger inte att det är helt värdelöst med munskydd, men jag tror folk på båda sidor missar det viktigaste i bland annat Norges nedgång i våras:
Att man agerade så snabbt som möjligt, i tid! Exakt vad som sedan är bäst vet jag inte, bara man snabbt gör något som faktiskt kan minska spridningen. I praktiken.
Citat:
”(...)Det påminner om känslan precis efter Italien, precis efter sportlovsresenärernas återkomst. ”Om man är frisk finns inget skäl att stanna hemma, oavsett var man varit”, hette det då.
Jag upplever en déjà vu.
Ser de inte vad som kommer att hända? Varför gör de ingenting?
Om mindre än en vecka öppnar skolorna – alla skolor. Snart är utetiden slut, människor sluter sig samman i små lokaler, restaurangernas uteplatser försvinner.
Och ändå förändras ingenting.
Jag upplever en déjà vu. ”Tvätta händerna.” ”Stanna hemma om du känner dig sjuk.”
Men världen har gått ifrån oss. Världen har lärt sig något om den här pandemin. Världen har ny kunskap.
Journalist på FHMs presskonferens: … Det finns en studie om Georgia, i USA, som visade på en mycket snabb spridning av coronavirus på ett barnläger.”
Anders Tegnell: ”Studien från Georgia rörde äldre barn, dom var 16, 17, 18 år gamla. Inte svensk gymnasieålder.”
Utdrag ur studien om utbrottet i Georgia: ”Den totala andelen infekterade var 44 procent (260 av 597): 51 procent av 6–10-åringarna, 44 procent av 11–17-åringarna, och 33 procent av 18–21-åringarna.”
Det var alltså 6–10-åringarna som hade största andelen smittade.
I resten av världen bryr man sig om att människor smittar utan symptom. I resten av världen kräver man att nära kontakter till covid-19-sjuka ska sitta i karantän. Men inte i Sverige:
”Så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har några symtom kan de göra som vanligt och gå till skolan, förskolan eller jobbet.” Så står det på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Vad är det för fel på oss?
Under tiden våndas äldre människor och de med riskfaktorer över att de efter fem månader av isolering måste fortsätta isolera sig. Under tiden går kulturarbetare i personlig konkurs, utan att se något ljus i tunneln.
Samtidigt kan man i Danmark och på Island just nu ge en konsert eller spela ett teaterstycke för 100 personer, i Norge för 200, i vissa sammanhang 500, och i Finland för ett obegränsat antal människor.
I våra nordiska grannländer behöver äldre människor i nuläget inte isolera sig.
För i våra grannländer låter man inte smittan styra. Man styr den. Man stänger till när den ökar, öppnar upp när situationen tillåter.
Men i Sverige etsar vi in våra rekommendationer i sten: ”Tvätta händerna.” ”Stanna hemma om du känner dig sjuk.”
Därför har vi fortfarande högst smittotal i Norden. Tio gånger högre än i Finland. Därför kan vi inte spela en konsert för fler än 50 personer.”
https://www.dn.se/kultur-noje/lena-einhorn-i-andra-lander-oppnar-kulturlivet-igen-har-hander-ingenting/