Citat:
Det är lätt att blanda hackat och malet för att vinna effekt i det man skriver.Jag har verkligen hållit mig från att kommentera detta fall, men ditt inlägg får mig att bryta kyskheten:
Jag förstår inte hur det kan komma sig att folk i allmänhet för en så obalanserad bild av händelsen samt ämnet i allmänhet. Ja, det är oerhört tragiskt att det lilla hjärtat i denna saga utsattes för de hemskheter som hon utsattes för, men hon är inte ensam och definitivt inte i majoritet av de årliga dödsfall bland LVU-vårdade barn.
Enligt internationell rätt och svenska lagar har barn rätt till sina biologiska föräldrar. Enligt samma juridiska lagrum har barnet också rätten att skyddas från hemsituationer där det faktiskt förekommer hot mot barnets liv och hälsa. HD har redan yttrat sig om att detta rättsförhållande inte ska påverkas av barnets relation till den familj som är avlönat att ta hand om barnet. När inte fortsatt vård eller skydd behövs skall barnet återgå till sin biologiska familj. I Esmeraldas fall hade rätten faktiskt möjligheten att tillämpa FB 6kap §8, då hon faktiskt var uppväxt i fosterhemmet sedan hon var nyfödd. Men Kammarrätten ansåg inte det vara nödvändigt. Kammarrätten gick på socialtjänstens bristande utredning! Om jag inte missminner mig var det nuvarande socialsekreteraren som från början ansåg att vård inom socialtjänst inte behövdes (kan ha blandat ihop fall här). Kammarrätten gick således på socialtjänstens uttalande.
Sedan anser jag att det föreligger en väldigt skev glorifiering av socialtjänsternas arbete i Sverige. Folk härinne påskyndar skydd mot "olämpliga familjer" i skuggan av ovetskapen om att de flesta onaturliga dödsfall, när det gäller barn av denna typ av behov av skydd, dör i socialtjänstens famn! De dör inom socialtjänstens försorg, ofta 40 mil från de biologiska föräldrarna. De dör ensamma, utan att någon bryr sig.
Sverige har en väldigt diger historia vad det gäller socialtjänsten som institution. Vi har utredning på utredning som påvisar allvarlig vanvård, misshandel, utnyttjande i socialtjänstens försorg. Vi har haft riksdagsbeslut på att flera tusen barnhemsbarn skall få ersättning för sitt lidande i socialtjänstens institutioner (på 70-talet). Vi har i modern tid haft ett dussin mediakända mord, dråp, vållande till annans död och sexuellt utnyttjande i HVB- och fosterhem. Vi har årligen fler än 5 sådana dödsfall per år, som inte kommer upp på ytan, som förblir hemliga under sekretess.
Stundtals kommer fall som Esmeralda fram, de är väldigt få i relation till de fall som finns inom socialtjänsten. De är tragiska, men få!
Ja, Emseralda skulle aldrig ha fått återförenas med sin biologiska familj då det fortfarande förekom ett dysfunktionellt beteende. Jag kan heller inte förstå hur de andra barnen kunde hållas kvar i familjen. Detta är i sig tillägg på den redan dunkla bevisning vi har; att Sveriges socialtjänster erhåller en otrolig inkompetens! Detta på grund av att kommunernas socialnämnder baseras på outbildade fritidspolitiker.
Varför ställer jag fall utanför socialtjänsten mot fall inom socialtjänsten? Jo, för det är en sak att biologiska föräldrar dödar, utnyttjar och lemlästar sina avkommor. Ty det är det som vi skall skydda genom LVU. Det är ett helt annat monster att barn dödas, våldtas, utnyttjas och misshandlas i ett system som enbart har ett uppdrag; att skydda samma barn från just att dödas, våldtas, utnyttjas och misshandlas!
De socialsekreterare som läser det här och som snart kommer att skriva att så inte är fallet, bör omgående läsa era egna utredningar. För vi har som sagt nästan hundra år av misär inom socialtjänstens försorg och mycket av detta är numer offentlig handling utan sekretess, pga 70års-regeln. Bara en enda googling får man upp fler än 6 publika fall där barn har dött i en placering inom socialtjänsten. Detta de närmsta 20 åren. 1 av fallen har till och med blivit föremål för tryckfrihetsbrott och skyddande av politiker.
Istället för att beskylla bio-föräldrarna (som många gånger faktiskt är helt oskyldiga) så kanske vi skall rannsaka vad det är för systematiskt fel vi har inom socialtjänsten. Framförallt nu när vi snart har en Lex Lillja hjärtat som ser ut att förstärka detta systematiska fel genom att stenfästa "barns bästa" och "barns rättigheter" som om dessa två har tagits hänsyn till förut...
Jag förstår inte hur det kan komma sig att folk i allmänhet för en så obalanserad bild av händelsen samt ämnet i allmänhet. Ja, det är oerhört tragiskt att det lilla hjärtat i denna saga utsattes för de hemskheter som hon utsattes för, men hon är inte ensam och definitivt inte i majoritet av de årliga dödsfall bland LVU-vårdade barn.
Enligt internationell rätt och svenska lagar har barn rätt till sina biologiska föräldrar. Enligt samma juridiska lagrum har barnet också rätten att skyddas från hemsituationer där det faktiskt förekommer hot mot barnets liv och hälsa. HD har redan yttrat sig om att detta rättsförhållande inte ska påverkas av barnets relation till den familj som är avlönat att ta hand om barnet. När inte fortsatt vård eller skydd behövs skall barnet återgå till sin biologiska familj. I Esmeraldas fall hade rätten faktiskt möjligheten att tillämpa FB 6kap §8, då hon faktiskt var uppväxt i fosterhemmet sedan hon var nyfödd. Men Kammarrätten ansåg inte det vara nödvändigt. Kammarrätten gick på socialtjänstens bristande utredning! Om jag inte missminner mig var det nuvarande socialsekreteraren som från början ansåg att vård inom socialtjänst inte behövdes (kan ha blandat ihop fall här). Kammarrätten gick således på socialtjänstens uttalande.
Sedan anser jag att det föreligger en väldigt skev glorifiering av socialtjänsternas arbete i Sverige. Folk härinne påskyndar skydd mot "olämpliga familjer" i skuggan av ovetskapen om att de flesta onaturliga dödsfall, när det gäller barn av denna typ av behov av skydd, dör i socialtjänstens famn! De dör inom socialtjänstens försorg, ofta 40 mil från de biologiska föräldrarna. De dör ensamma, utan att någon bryr sig.
Sverige har en väldigt diger historia vad det gäller socialtjänsten som institution. Vi har utredning på utredning som påvisar allvarlig vanvård, misshandel, utnyttjande i socialtjänstens försorg. Vi har haft riksdagsbeslut på att flera tusen barnhemsbarn skall få ersättning för sitt lidande i socialtjänstens institutioner (på 70-talet). Vi har i modern tid haft ett dussin mediakända mord, dråp, vållande till annans död och sexuellt utnyttjande i HVB- och fosterhem. Vi har årligen fler än 5 sådana dödsfall per år, som inte kommer upp på ytan, som förblir hemliga under sekretess.
Stundtals kommer fall som Esmeralda fram, de är väldigt få i relation till de fall som finns inom socialtjänsten. De är tragiska, men få!
Ja, Emseralda skulle aldrig ha fått återförenas med sin biologiska familj då det fortfarande förekom ett dysfunktionellt beteende. Jag kan heller inte förstå hur de andra barnen kunde hållas kvar i familjen. Detta är i sig tillägg på den redan dunkla bevisning vi har; att Sveriges socialtjänster erhåller en otrolig inkompetens! Detta på grund av att kommunernas socialnämnder baseras på outbildade fritidspolitiker.
Varför ställer jag fall utanför socialtjänsten mot fall inom socialtjänsten? Jo, för det är en sak att biologiska föräldrar dödar, utnyttjar och lemlästar sina avkommor. Ty det är det som vi skall skydda genom LVU. Det är ett helt annat monster att barn dödas, våldtas, utnyttjas och misshandlas i ett system som enbart har ett uppdrag; att skydda samma barn från just att dödas, våldtas, utnyttjas och misshandlas!
De socialsekreterare som läser det här och som snart kommer att skriva att så inte är fallet, bör omgående läsa era egna utredningar. För vi har som sagt nästan hundra år av misär inom socialtjänstens försorg och mycket av detta är numer offentlig handling utan sekretess, pga 70års-regeln. Bara en enda googling får man upp fler än 6 publika fall där barn har dött i en placering inom socialtjänsten. Detta de närmsta 20 åren. 1 av fallen har till och med blivit föremål för tryckfrihetsbrott och skyddande av politiker.
Istället för att beskylla bio-föräldrarna (som många gånger faktiskt är helt oskyldiga) så kanske vi skall rannsaka vad det är för systematiskt fel vi har inom socialtjänsten. Framförallt nu när vi snart har en Lex Lillja hjärtat som ser ut att förstärka detta systematiska fel genom att stenfästa "barns bästa" och "barns rättigheter" som om dessa två har tagits hänsyn till förut...
Självklart har du rätt i att socialtjänsten begår misstag. De är ju bara människor. Men för det första så måste du skilja socialtjänsten och socialnämnden. Det är socialtjänsten som utreder och socialnämden som fattar beslut om insats.
I just detta fall hade väl soc gjort så gått de kunde. Men bioföräldrarna vägrade att delta. Man kan inte utreda någon som vägrar träffas. Det var ju därför socialtjänstens utredning var bristfällig. Man kan tycka att rätten skulle tagit med det i sitt betänkande och sett det som en försvårande omständighet för föräldrarna.
Att se 70 år tillbaka i tiden är ju oerhört svårt i dessa sammanhang. Samhället var ett annat, barn i allmänhet fick helt lagligt stryk hemma. Utvecklingsstörda misshandlades och tvångsterileserades. Och ungdomar som misskötte sig kallades vanartiga och skickades på uppfostrings anstalt. Detta gjordes självklart inte av elakhet, utan för att man trodde det var så man lärde sig. Tukta till lydnad och anpassning.
Sedan har samhället utvecklas. Vi tror inte på dessa metoder. Självklart kan misstag fortfarande hända och barn kan bli slagna i ett familjehem eller på ett hvb. Men det är inte speciellt vanligt idag och man försöker hela tiden förbättra och täppa igen hål där det kan uppstå fel. Hvb- ska ha tillstånd från ivo, handläggarna ringer på referenter innan placering och familjehem utreds. Man försöker undvika att placera långt från hemkommunen, för att det ska vara möjligt att besöka det placera barnet. Om barn ska lvu omhändertas kräver det en prövning i domstol.
Det du kallar systemet och får att låta som en enhet. Är ju en massa individer på en massa olika instanser. Individer på socialtjänsten, individer på behandlingshem, individer i familjehem, individer i socialnämnden och på förvaltningsrätten. Jag tror att få av dessa individer är onda barnmisshandlare.
Varför det skulle vara mindre allvarligt för bioföräldrar att misshandla och mörda sitt barn än så om någon av dessa individer som finns inom skrået vet jag inte. Varje dött barn är ett för mycket.
Samhället tycker oxå att lvu vård skall undvikas. Och det är faktiskt väldigt många kriteriet som ska uppfyllas för att ett lvu skall bli aktuellt. Bioföräldrarna erbjuda alltid hjälp och stöd, har de inte blivet det faller LVUet direkt. Om bioföräldrarna samtycker till placering faller LVUet. Osv osv. Soc gör ofta sitt yttersta för att bioföräldrarna och de placerade barnen att ha ett fungerande umgänge. Rebecka var ju tillexempel erbjuden umgänge med Esmeralda under hela tiden hon var placerad.
Jag utesluter inte att fel förekommer, men i de flesta fall där barn är lvuade på grund av att deras föräldrar har en bristande omsorgsförmåga. Är föräldrarna helt enkelt jävligt sopiga människor som inte förtjänar sina barn.
Att tro att det finns någon strategi från socialens sida att vilja lvua barn för att jävlas är ju löjligt. Jävligt skickliga de där handläggarna måste vara, som lyckas lura socialnämden att lura förvaltningsrätterna. Och vad skulle någons syfte med det vara? Tänker du att alla väljer att jobba som handläggare på soc för att de är onda monster som njuter av att plåga föräldrar och barn?
Att HDs praxis är att barnets anknytning i familjehemmet inte ska påverka beslutet är just det praxiset de måste ändra. Det är helt förkastligt och går emot all rim och ranson och barnkonventionen. Barn måste ha rätt att bo där anknytning finns och barnens rätt till trygghet måste övertrumfa föräldrar rätt till sina barn.
Jag vet inte riktigt vad du vill att ditt inlägg ska ha för syfte i denna tråd. Du säger ju att du tycker att Esmeralda skulle fått bo kvar hos sin familj i Vadstena. Och det är ju henne denna tråd handlar om.
Det torde finnas massa trådar om hur det var förr, och trådar om de som varit placerade och får skadestånd av staten. Jag är till och med säker på att det finns trådar om hur systemet och staten är något allsmäktigt och ont och som är ute efter oss alla. Skriv i dom vet jag.