”(...)I intervjuerna uppges flera orsaker till varför pandemiberedskapen brister.
En sådan är att det inte har funnits något intresse från tjänstemannaledningen eller politiker att arbeta med pandemiberedskap.
En annan orsak till att pandemiplaneringen inte kommit i gång är att hotet om en pandemi upplevs som något abstrakt och svårt, som man inte vet hur man ska hantera. I en av storstäderna understryks att pandemier bara är en av många säkerhetsrisker och att frågan därför är lågprioriterad.
I flera fall efterlyses samordning och statligt stöd för att arbetet med pandemiberedskap ska kunna komma i gång.
Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer
(...)
de brister som framkommit i granskningen är så många och i vissa fall av så allvarlig art att de riskerar att inte hinna åtgärdas innan pandemin når Sverige.
De brister som konstaterats bör åtgärdas i den interpandemiska period som vi befinner oss i nu, inte när en pandemi väl har brutit ut.
Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen och ansvariga statliga myndigheter
inte har säkerställt en god beredskap för hantering av ett utbrott av en pandemisk influensa.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Socialstyrelsen är den aktör som har det samlade samordningsansvaret för pandemiberedskapen i hela det svenska samhället.
Den bristande förmågan kan få allvarliga konsekvenser
Med hänsyn till förloppet av tidigare pandemier är det troligt att pandemin kommer att uppstå utanför Sverige, och att det tar några månader från pandemins start till dess att den når Sverige. På så vis får myndigheterna en tidsfrist till förberedelser.
Riksrevisionen menar att de brister som framkommit i granskningen kan leda till allvarligare konsekvenser av en influensapandemi än nödvändigt. För sjukvården kan den otillräckliga beredskapen leda till att landstingen får svårare att klara sin verksamhet.
Oklarheter kring fördelningen och prioriteringarna av antivirala läkemedel och vaccin kan orsaka fördröjningar, ökad oro och ryktesspridning. Det finns också en risk att prioriteringar inte görs på samma sätt i alla landsting.
En ökad arbetsplatsfrånvaro till följd av sjukdom kan orsaka allvarliga konsekvenser inom samhällsviktig verksamhet. Till exempel kan kris uppstå i vården. Livsmedelsbutiker kan tvingas att stänga på grund av brist på personal och varor. Bränsle och värme kan bli en bristvara, och både räddningstjänst och polis kan få svårt att utföra sina uppgifter.
* Regeringen
Den nationella samordningen av länsstyrelsernas krisinformation till allmänheten brister. Det är oklart hur samordningen av länsstyrelsens regionala lägesbilder ska genomföras på nationell nivå.
Det finns en risk att länsstyrelserna analyserar och bedömer kriser på olika sätt. Ett problem är att det inte finns något samlat nationellt system för krisinformation och lägesrapportering som alla berörda aktörer använder, inklusive statliga myndigheter. Regeringen har inte säkerställt att dessa brister åtgärdas.
* Regeringskansliet
Regeringskansliets insatser för att identifiera lagstiftningsåtgärder, eller andra åtgärder som regeringen kan behöva vidta under ett utbrott,
bedöms av Riksrevisionen som otillräckliga.
Socialdepartementet är det enda departement som har utrett vilka åtgärder som kan krävas, de andra departementen har endast redovisat identifierade problemområden.
* Socialstyrelsen
Socialstyrelsens insatser för att skapa nationell samordning av de icke-medicinska smittskyddsåtgärderna
bedöms vara otillräckliga.
Det behövs en tydligare struktur för hur en nationell samordning av sådana åtgärder ska åstadkommas.
Socialstyrelsen har inte genomfört någon inventering av de icke-medicinska smittskyddsåtgärder som kan bli aktuella under en influensapandemi.
Oavsett om det är en övergripande nationell plan som är lösningen eller inte, är det tydligt att Socialstyrelsen skulle kunna spela en större roll för till exempel kommunernas beredskap, inte enbart inom sjukvården, utan även i övriga samhället. Om Socialstyrelsen vände sig direkt till kommunerna med information och uppmaning om att pandemiplanera kunde kommunernas beredskap och förmåga förväntas öka.
(...)Granskningen har visat att detta system har resulterat i avsevärda brister i samhällets förmåga att hantera en pandemi. Såväl kommuner som landsting efterlyser bättre riktlinjer för användningen av icke-medicinska åtgärder.
Tillägg: Johan Carlson: (Generaldirektörn på Folkhälsomyndigheten idag)
”Enhetschef från 2004 på Socialstyrelsens smittskyddsenhet samt därefter avdelningschef vid Socialstyrelsens tillsynsenhet 2005–2009.” (Wikipedia)
Johans efterträdare på smittskyddsenheten:
”Anders Tegnell - Chef för smittskydds*enheten på Socialstyrelsen” (2008)
Länk:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2008/02/06/rapporten-ses-som-ett-stod-for-allman-vaccinering )
* Länsstyrelsen
Länsstyrelserna har i dagsläget en begränsad överblick över pandemi- planeringen och förmågan att hantera en influensapandemi i länen. Länsstyrelserna har också en begränsad uppfattning om de smittskyddsåtgärder som kan behöva sättas in i samhället och vilken beredskap som finns hos aktörer i länet att genomföra dem.
Länsstyrelsernas förberedelser för att klara myndighetens interna verksamhet under en influensapandemi är i dagsläget bristfälliga. I länsstyrelserna saknas metoder och rutiner för att prioritera resurser när en kris drabbar många län samtidigt.
* Kommuner
Fallstudien och enkätresultaten visar att det är få kommuner som har en fungerande eller tillräcklig pandemiberedskap i dag.
Mycket tyder på att kommunernas förmåga att hantera en pandemisk influensa i dagsläget är bristfällig.
Flera kommuner har börjat arbeta med pandemiberedskap på lokal nivå. Hittills är det dock få som har upprättat egna pandemiplaner eller som har inkluderat pandemier som hot i den lokala risk- och sårbarhetsanalysen.
Få kommuner har någon beredskap för att genomföra medicinska eller icke- medicinska smittskyddsåtgärder under en pandemi. Flera har inte alls funderat på frågan.
Majoriteten av kommunerna uppger att de inte har någon samlad bild av hur väl samhällsviktiga verksamheter i kommunen är rustade för att klara av att sköta sin verksamhet under en pandemi.”
