Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Det kan finnas makthavare som har fattat felaktiga beslut i andra länder också, vilket lett till fler dödsfall än som skulle ha varit oundvikligt vid en global pandemi. Men de flesta av dem vaknade före Tegnell i alla fall...
Jag kan inte svara på frågan om, hur många dödsfall som kan anses vara acceptabla i ett sådant här läge. Det måste nog avgöras från fall till fall. T.ex. måste man titta på sådana saker, som hur informerade myndigheterna var, när smittan tog sig in i landet. I Italien visste man ju inget om corona, när det började sprida sig här, eftersom Kina länge mörkade. Men här VISSTE våra myndigheter i februari - de struntade bara i att stänga gränserna, dra in visum och trafiktillstånd från drabbade länder och regioner, undersöka och karantänsätta inresande o.s.v.. Jag kan inte detaljerna i Norges strategi (förutom att den uppenbarligen funkat bättre än våran).
Ur DNs artikel - sju dygn då Norden valde olika vägar....Artikeln är från den 7 maj och det finns en mycket tydlig bild av vad de olika länderna i Norden gjorde.
Länk
https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-dygn-da-norden-valde-olika-vagar/
”De fem nordiska länderna drabbades i tät följd av det nya coronaviruset. De första covid-19-fallen upptäcktes inom en månad i samtliga fem länder, från den 29 januari till den 27 februari.
Numera är det en etablerad uppfattning att Sverige valt en liberalare linje än grannländerna vad gäller restriktioner. Den bilden sattes tidigt. Fredagen den 6 mars beslutade Danmarks statsminister Mette Frederiksen att ställa in arrangemang med över 1.000 deltagare. Det ledde till att den danska finalen i Melodifestivalen dagen därpå sändes helt utan publik.
Samtidigt i Stockholm samlades samma lördag, den 7 mars, 27.000 personer i Friends arena i Solna för den svenska finalen i Melodifestivalen. I veckan därpå, onsdagen den 11 mars, kom Sveriges regering med ett motsvarande beslut: sammankomster med över 500 personer förbjöds. Samma dag inträffade också i Sverige det första dödsfallet i covid-19 i Norden.
Under sju dygn i mars, mellan den 11 och den 18 mars, fattades en rad regeringsbeslut i alla de fem länderna för att begränsa smittan.
– Undantagsförhållanden råder i Finland, förklarade statsminister Sanna Marin den 16 mars och aktiverade en beredskapslag som aldrig använts i fredstid.
Samma dag rekommenderade statsminister Stefan Löfven och Folkhälsomyndigheten att undervisning på gymnasier och högskolor skulle ske på distans. Det innebar att Sverige inte följde Norges, Danmarks och Finlands exempel och stängde skolorna helt och hållet.
När DN den 17 mars frågade statsminister Stefan Löfven vad som var skälet till att Sverige gjorde en annan bedömning blev svaret:
– Jag tycker att det är viktigt att ha sagt här att det inte är så att Sverige gör en bedömning och alla andra länder gör en annan bedömning. Det är inte bilden, svarade Löfven som tillade: ”Men sedan kan det skilja lite grand i exakt när man fattar beslut och vad man då fattar för beslut.”
Nu, sju veckor senare, syns betydande skillnader i hur länderna har drabbats av covid-19.
På punkt efter punkt skiljer Sverige ut sig jämfört med de övriga fyra nordiska länderna. I stället liknar situationen i Sverige mer andra, hårdare drabbade länder i Västeuropa som Nederländerna, Schweiz och Irland, räknat i antal döda per miljon invånare.
Även om det kan finnas mindre skillnader i hur de nordiska länderna bokför sina avlidna finns nu en tydlig rangordning av länderna.
Från mitten av mars har dödstalen i covid-19 i Sverige ökat från ett tiotal till 2.769 avlidna fram till den 5 maj. Det svenska dödstalet är nästan trefalt större än det i de övriga fyra länderna – sammanlagt – under samma tid: 951 avlidna.
Motsvarande tal för Danmark är 493, för Norge 208, Finland 240 och för Island 10 avlidna. (Alla siffror kommer från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, som rapporterar med viss fördröjning, varför siffrorna kan vara något lägre än de nationella myndigheternas dagliga redovisningar.)
Sverige räknar alltså döda i tusental medan de närmaste grannarna gör det i hundratal. Även om man beaktar att länderna har olika storlek på sin befolkning, Sverige har ju nästan dubbelt så stor befolkning (10,3 miljoner) som vardera Norge (5,4 miljoner), Danmark (5,8 miljoner) och Finland (5,5 miljoner) samt långt fler invånare än Island (365.000), så är skillnaden betydande.
Skillnaden framgår också i kurvorna över antalet intensivvårdade. Räknat per miljon invånare har Sverige mer än dubbelt så många intensivvårdade covidsjuka än övriga nordiska länder. Dessutom är de andra ländernas kurvor sjunkande medan Sveriges ligger kvar på en hög nivå.”
