Citat:
Jag tänker inte avslöja vad jag arbetar med men man kan gör anmälningar som grannar anhörig mm om misstanke om våld i nära relation.
Då kan polisen höra personer sedan kanske man lägger ner ärendet och när det kommer nya saker görs nya anmälningar samt man kan öppna upp andra ärenden.
Sen göra om det berör personer som är under 18 år en orosanmälan till socialtjänsten.
Wilmas föräldrar hade fortfarande försörjningsplikt om sin dotter även om de verkar ha glömt det. Blir fortfarande upprörd över hur de skitit i sin dotter. Jag finner inget försvar över detta.
Då kan polisen höra personer sedan kanske man lägger ner ärendet och när det kommer nya saker görs nya anmälningar samt man kan öppna upp andra ärenden.
Sen göra om det berör personer som är under 18 år en orosanmälan till socialtjänsten.
Wilmas föräldrar hade fortfarande försörjningsplikt om sin dotter även om de verkar ha glömt det. Blir fortfarande upprörd över hur de skitit i sin dotter. Jag finner inget försvar över detta.
Jag kan avslöja (om de nu är viktigt?!) att jag arbetar inom Försvarsmakten fortfarande och att min yngsta grabb arbetar som polis. Så jag vet reglementet för insatser av när folk far illa och vad/vilka instanser som har vad som arbetsuppgift. Mer behöver inte sägas.
Sedan - har vi både en inre kompass av vad som vore korrekt och bra att agera. Den är lite olika - oss var till mans - eller hur? Vi är ense om att de i familjen borde ha gjort mer än vad som gjorts - men för den skull behöver man inte döma ut familjen som några onormala personligheter eller en totalt dysfunktionell familj. Tycker jag.
Familjen har drabbats av det ofattbara i och med vad som har hänt Wilma. 500 000 st andra familjer av våra 10 miljoner innevånare i Sverige har nog ännu mer större dysfunktionalitet än just Wilmas familj - kan jag tro.
Det du skriver "köper jag" - men inte att klanka ner mer på W's familj. Det räcker nu. Tycker du inte att de har fått ett så kallat kvitto nog på sin otillräcklighet? Du vet. Jag vet. Att de lider oerhört. Vi vet alla - även de - att de kunde gjort mer. Men nu blev det inte så. Utan W fick plikta med sitt liv.
Där tycker jag vi kan stanna i klander ... Familjen kommer att leva med det är i resten av sitt liv. De behöver inte mer propåer helt enkelt ... om hur de skulle ha handlat. De är för sent nu - eller hur?
Den som kastar första stenen - ska själv vara fri från skuld. Är du själv som ett helgon? Tror jag knappast ... Det är inte jag iaf. MEN jag kan kan se andras tillkortakommanden. Vi är alla människor och med det så menar jag: Vi kan alla göra fel. En del fel påverkar hela vårt liv och en del fel vi gör i livet - ångrar vi oss bittert men går inte att ha ogjorda.
__________________
Senast redigerad av CS128 2020-07-30 kl. 15:00.
Senast redigerad av CS128 2020-07-30 kl. 15:00.