Citat:
Ursprungligen postat av
MagnusBengtsen
Vad tror vi? Bibehållna priser men kraftigt utökad statsskuld istället? Pga svenskt stöd till sydliga EU och pga permitteringarna i Sverige 2020. Något borde det sjunka iallafall pga närvaron av oro och pga en del ökad arbetslöshet.
Konstigt läge. Har varit konstigt läge i många år visserligen, men nu är det rörigare än på länge. Utgångsläget idag är att Stockholms priser (både bostadsrätter och villor) har mer eller mindre stått nominellt stilla efter kraschen 2017. Läget som jag ser det vad gäller spekulation om de närmaste åren:
* Det där med arbetslöshet.... ingen aning. Till en början såg det ut som att corona obönhörligt hade startat en utrotningsprocess tvärs över flera marknader, där svaga aktörer plötsligt skulle forceras bort samtidigt (istället för gradvis över säg 10 år eller så). Nu ser det inte
riktigt lika drastiskt ut längre. Men hur ser det ut egentligen...? Vi har dels ett svåröverskådligt läge, dels en statlig apparat som döljer saker ungefär lika aggressivt som Kina. När Magdalena Andersson nyligen beskrev situationen som "ett fantastiskt arbetskrafts-utbud" är det ju bara en symbol för vart fokus ligger. Vi får alltså ingen som helst korrekt information av den enhet vi betalar för att ge oss den här informationen. Då är det svårt att veta saker.
* Jag har i ett antal år skrivit om att fundamenta på ett eller annat sätt kommer komma ikapp. Antingen fortsätter vi ha en finansieringsapparat och en bostadsmarknad som påminner inte så lite om den Östtyska Trabanten (den kunde tex ha, *trumvirvel*, typ 20 års kötid). Detta gör Stockholm fundamentalt till en extremt oattraktiv region, vilket på sikt gör att priser går ned. Eller så får vi till slut igenom frimarknadsreformer, d.v.s. bildligt talat river muren. Detta skulle
med nödvändighet innefatta tilltagen fastighetsskatt, och det skulle med nödvändighet innefatta att ta bort de grövsta regleringarna från bostadsmarknaden. Båda dessa saker krossar anledningarna till att priserna skenade, det vill säga kortisiktigt gör även detta att priserna går ned.
Kanske överskattade jag hur snabbt denna fundamenta ger utslag, jag vet inte då jag inte minns om jag gissade tidsförloppet. Men faktum är att Sverige idag har en trasig bostadsmarknad, världens högsta skatt mot produktion (de mest destruktiva skatter som finns), ändå en underdimensionerad välfärdsapparat, en befolkning som per median är
bland de fattigare i väst-europa. Vidare är vi numera topp-10 vad gäller gini för rikedom. Detta är indikativt för en "inequality of oppurtunity"-egenskap vi i synnerhet delar med länder som nu eller tidigare trasats sönder av kommunism eller diktatur. Vid sidan av detta har alltså bostadsmarknaden stått still
nominellt i 3-4 år, mätt i en fallande valuta.
Det skulle alltså gå att argumentera för att detta
är utslag av den där fundamentan, vilket då ger mina prognoser stöd och indikerar att det inte tar så himla lång tid för att det ska hända. Vi är inte mindre låsta idag än för 6-7 år sedan - vi är mer låsta. Styrningen har blivit värre, inte bättre. Ytterligare en
symbol för detta är hur public service-finansiering förflyttades till skatt mot produktion - utan att folket fattar vad som händer och varför det är konstigt. Vi är så långt ifrån förnuft att typ ingen ser förnuftet längre. Det är inte attraktivt, och är man oattraktiv är man sällan dyr.
* Å andra sidan: eftersom priserna stått nominellt stilla i en fallande valuta har de i praktiken fortsatt rasa. Bostäder i Stockholm är alltså inte alls värda lika mycket längre. Det vill säga ekvivalent ska de inte falla lika mycket om de nu ska falla.
EDIT: Skriver om Stockholm eftersom Sverige är rent geografiskt ett sjukt konstigt land. Ska man börja peta om detaljer i Kiruna eller Norrköping blir det en väldigt platt analys. Lättare då att konstatera att Stockholm bär en stor portion av svensk ekonomi.