Citat:
Ursprungligen postat av
IamNotChevyChase
Hej, som du säkerligen redan vet så är jag en av dem som förespråkar SE som skäligen misstänkt.. inte bortom all rimligt tvivel GM.
Jag kommer runt SE ”konstigheter” om jag utgår ifrån SE’s egna scenario.. en GM som utför dådet i förhastat affekt, dvs det var aldrig planerat att verkligen skjuta Palme.
Då får jag bl a ihop varför SE beger sig tillbaka till Skandia; alternativet att springa hem är i min värld ett sämre alternativ..han ju vet att väktarna säkerligen skulle misstänka något när en beskrivning av GM kommer fram.
Jag får även ihop hans något märkliga promenad till mordplatsen; jämför detta med IM’s vittnesmål om hur GM kommer till dekorima, som påstår att GM släntrar in mot dekorimas skyltfönster. Samt så har IM en aning om nåt som sker vid reklampelaren men som han inte kan få fram i minnet.
Slumpen? gör ju då att SE, just i höjd med reklampelaren sneddar han in mot skyltfönstret för att kolla klockan.. beaktat att han nyligen har stämplat ut, samt att han enbart gått 30m?...
Kan det möjligen vara så att SE vill föregå ev utpekningar innan mordplatsen? Kanske vet han att något sker vid reklampelaren som skulle kunna ha väckt uppmärksamhet?
Vare sig jag eller KP kan bevisa något eller ens placera ett vapen i SE’s hand. Men att SE inte skulle kunna ha ett vapen går ju inte att helt utesluta..
Gällande samtalets tid med väktaren efter utstämplingen; detta är ju något som vi aldrig heller kan få klart.. ”ett par minuter” kan i min värld vara så kort som 15s-30 sek beaktat att väktaren säger detta i förhör som utförs rätt så lång tid.
ja.. i min värld så är SE misstänkt utifrån hans egna scenario och hans egna vittnesmål.
Tack för inlägget och positivt med en debattör som förklarar sin syn på MOP och slutsatser.
Först till att mordet gjorts i affekt oplanerat.
En person som "flippar" gör det som regel inte bara en gång i livet. Eller rättare sagt de som har problem med impulskontroll och konsekvensanalys har det ständigt.
De med sämre impulskontroll har ofta en medfödd eller från yttre våld skadat frontalloberna.
Skandiamannen har vad jag vet inte några av de dragen.
Någon diagnos eller om det bara är dåligt självförtroende verkar han dock ha lidit av. Han misslyckades ta examen på Sigtuna Gymnasium (vilket var en elitskola och att ta examen då är inte som idag) och hade svårt för läsämnen (antar att det är matematik, kemi). Han led inte av dyslexi. Jag drar slutsatsen att han mer lagd för humaniora och inte passade in på Sigtuna därför.
Men att Skandiamannen skulle drabbas av plötsliga raseriutbrott eller plötsligt tappa kontrollen och angripa personer finns inte beskrivet av någon. Tex hans exfru beskrev honom som vek och inte kunde göra en fluga förnär.
Till Skandiamannens ankomst till mordplatsen drar jag inte samma slutsatser ur vittnesuppgifter och fakta som du gör.
Har jag mer rätt än dig? Nej. Det kommer vi troligen aldrig att få veta.
Utstämpling 23:19:00-23:19:59.
Småpratar en stund med väktarna innan han går ut genom receptionen och ut genom Skandias entrédörr. Det är mörkt ute, blåser kallt och är snö och is på trottoaren. Han känner en viss stress eftersom han stannade upp och pratade med väktarna. Han hör en smäll (troligtvis 23:21:22) strax efter när han kliver ut, men kopplar den inte till att någon avfyrat ett vapen utan mer av en smällare eller avgasknall. Han går mot ljuset i skyltfönstret och kollar in armbandsuret. Fortsätter framåt och snubblar nästan på ett vad han tror är ett fyllo.
Hans beskrivning är för mig inte konstig eller besynnerlig så långt.
Han klev troligtvis ut genom entrédörren precis efter första skottet och hörde bara det andra skottet. Kopplar inte ljudet till att någon avfyrat ett vapen, han blir osäker på vad klockan är och har svårt att se armbandsuret, går in mot ljuset vid skyltfönstret. Han har inte fokus på vad som händer framför honom och snubblar nästan över fyllot som ligger där på trottoaren.
Finns inget som sticker ut.
När han sedan inser att personen framför honom behöver hjälp och att två personer påbörjat HLR börjar hans historia att tappa sanningshalten något.
Frågan är när han förstår att det är OP och att han "vart skjuten" och att kvinnan som studsar upp och ned och skriker efter ambulans är LP.
Jag tror förklaringen till att han överdriver sitt agerande är att han var passiv och inte agerade vid mordplatsen i motsvarande grad till hans egna självbild.
Sedan när han insåg vem som "vart skjuten" och den som varit hysterisk är LP så skäms han inombords och samtidigt känner han att en känsla av spänning att ha varit så nära mordet på statsministern.
Skandiamannen är enligt anhörigas utsagor en känslig människa med dålig självkänsla med en självbild av att han i grunden är född till att vara något mer än vad han är.
