Citat:
Ja, jag tror att det kan vara så som du antar. Åtminstone delvis. Över hela världen ser man ju att socioekonomiskt utsatta drabbas hårdare. Med undantag för hemlösa, a någon anledning. Uteliggare verkar klara sig bra.
Kan följande ha bäring "kluster-misstankarna" ?
Om vi ser till hur Covid-19 kom till Sverige, ser man klart att vissa förorter drabbades mycket hårdare.
Här har man då påvisat dålig hälsa typ vitaminnivåer, hygien och genetiska förutsättningar. Men eftersom viruset replikeras hos människor borde då även viruset anpassa sig efter den grupp som den sprider sig bäst i, och även anpassa sig i geografiska områden med de som har en viss genetisk samhörighet ?
Kan detta då förklaras på följande sätt:
Covid-19 bränner in i Stockholm, sprider sig halvdant innanför tullarna, men får utmärkt fäste i bl.a Järvafältet det det sprider sig vidare. Under denna fas i Järvafältet kan man då misstänka att viruset under sin replikation hos t.ex Somalierna helt anpassar sig efter de boende i detta område, och får sen svårare att sprida sig i innerstaden där folkgruppen där har andra genetiska och fysiska förutsättningar.
Samma "förutsättningar" kan sen ev även förklara de kluster vi sett runt om i Sverige där vissa områden antingen klarat sig oförklarligt bra typ Skåne, medan vissa områden i Norrland drabbats så mycket hårdare.
Och eftersom FHM sket fullkomligt i att ha smittspårning har vi nu noll koll på den "tidtabell" i hur viruset farit runt i Sverige och sen "anpassat sig" efter geografiska områden och folkgrupper.
Om vi ser till hur Covid-19 kom till Sverige, ser man klart att vissa förorter drabbades mycket hårdare.
Här har man då påvisat dålig hälsa typ vitaminnivåer, hygien och genetiska förutsättningar. Men eftersom viruset replikeras hos människor borde då även viruset anpassa sig efter den grupp som den sprider sig bäst i, och även anpassa sig i geografiska områden med de som har en viss genetisk samhörighet ?
Kan detta då förklaras på följande sätt:
Covid-19 bränner in i Stockholm, sprider sig halvdant innanför tullarna, men får utmärkt fäste i bl.a Järvafältet det det sprider sig vidare. Under denna fas i Järvafältet kan man då misstänka att viruset under sin replikation hos t.ex Somalierna helt anpassar sig efter de boende i detta område, och får sen svårare att sprida sig i innerstaden där folkgruppen där har andra genetiska och fysiska förutsättningar.
Samma "förutsättningar" kan sen ev även förklara de kluster vi sett runt om i Sverige där vissa områden antingen klarat sig oförklarligt bra typ Skåne, medan vissa områden i Norrland drabbats så mycket hårdare.
Och eftersom FHM sket fullkomligt i att ha smittspårning har vi nu noll koll på den "tidtabell" i hur viruset farit runt i Sverige och sen "anpassat sig" efter geografiska områden och folkgrupper.