Citat:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Myndig
Äganderätt kunde du bara ha om materiella saker, tills man myntade immateriell rätt.
När det gäller människor kan man inte äga en annan människa. Det är därifrån FNs deklaration om mänskliga rättigheter kommit in. Och den börjar något i stil med "Alla människor är födda fria", men den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter släpptes så sent som 1948. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Det tog oss två världskrig, era förbannade klappmongon!
Ni beter er som om ni kunde flytta er tillbaka 100 år och känna igen er i dagens gränslösa värld där inga värden längre spelar någon roll och det är en av nackdelarna med att ge folk med storhetsvansinne och hybris total och absolut makt.
Lite som att ge Greta totalt världsherravälde och tro att något gott kan komma ur det.
Precis som hon är är psykiskt störd, är också ni fullkomligt rubbade som inte förstår riskerna med ge såna som henne för mycket makt.
Hon säger själv att ni ska lita på experterna, men hon gör det inte själv.
Hon har valt den mest radikala och extrema hållningen som har minst stöd i forskningen och nu är undergången här eller åtminstone väldigt nära.
Den sorten har alltid funnits. När Astrid Lindgren gestaltade samma galning kallade hon henne Krösa-Maja.
Äganderätt kunde du bara ha om materiella saker, tills man myntade immateriell rätt.
När det gäller människor kan man inte äga en annan människa. Det är därifrån FNs deklaration om mänskliga rättigheter kommit in. Och den börjar något i stil med "Alla människor är födda fria", men den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter släpptes så sent som 1948. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Det tog oss två världskrig, era förbannade klappmongon!
Ni beter er som om ni kunde flytta er tillbaka 100 år och känna igen er i dagens gränslösa värld där inga värden längre spelar någon roll och det är en av nackdelarna med att ge folk med storhetsvansinne och hybris total och absolut makt.
Lite som att ge Greta totalt världsherravälde och tro att något gott kan komma ur det.
Precis som hon är är psykiskt störd, är också ni fullkomligt rubbade som inte förstår riskerna med ge såna som henne för mycket makt.
Hon säger själv att ni ska lita på experterna, men hon gör det inte själv.
Hon har valt den mest radikala och extrema hållningen som har minst stöd i forskningen och nu är undergången här eller åtminstone väldigt nära.
Den sorten har alltid funnits. När Astrid Lindgren gestaltade samma galning kallade hon henne Krösa-Maja.
Fokusera! Vad är din poäng? Kan du skriva kort och koncist vad din poäng är.
Här kommer lite underlag som förhoppningsvis får dig att förstå lite bättre:
Citat:
Kvinnors myndighet och omyndighet reglerades fram till 1800-talets andra hälft inte av ålder, utan berodde på civilstånd, och ogifta och gifta kvinnor samt änkor hade olika myndighet. Ogifta kvinnor stod under närmsta manliga släktings förmynderskap, och gifta kvinnor under makens förmynderskap. Kvinnor blev myndiga som änkor oavsett ålder, men åter omyndiga om de gifta om sig.
År 1734 fastställdes kvinnors omyndighet som en lag i Ärvdabalken: “Mö, av hvad ålder hon vara må, stående under förmyndarskap” (19 kap. 2 §).[2][8] En ogift kvinna kunde ansöka om myndighetsförklaring hos kungen via en dispensansökan. Bland de kvinnor som myndigförklarades efter egen ansökan var Charlotta Richardy (1786), Caroline Gother (1793), Sophie Daguin (1832) och Fredrika Bremer och hennes syster (1840). Gifta kvinnor hade dock ingen möjlighet att ansöka om myndighet.
År 1810 var första gången man talade om kvinnors myndighet i ståndsriksdagen. År 1858 förenklades ogifta kvinnors myndighetsansökan genom att göra det möjligt att ansöka om myndighetsförklaring vid närmaste domstol snarare än hos kungen. Från 1863 blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, och från 1884 vid 21 års ålder, samma ålder som män. Gifta kvinnor var dock fortsatt omyndiga.
År 1921 beslutade Sveriges riksdag att alla kvinnor i Sverige skulle bli myndiga vid 21 års ålder, oavsett civilstånd.[7] Detta beslut innebar att män och kvinnor nu för första gången blev myndiga på samma villkor. Riksdagsbeslutet år 1921 innebar att alla kvinnor, ogifta, gifta eller änkor, fick samma rättigheter som män, och det vid samma ålder som män blivit myndiga vid sedan 1721.
Dispensansökan om att bli myndig
Att göra en dispensansökan betydde att man via kungen ansökte om att bli myndig. Dessa anmälningar var byggda på motiveringar och särskilda skäl som skulle övertyga kungen om att ge “dispens” från lagen, det vill säga få ett undantag från den dåvarande lagen om generell kvinnlig omyndighet. Det var väldigt komplicerat att genomföra en dispensansökan. För att vara säker på att den skulle beviljas behövdes samtycke från den sökandes släkt och även från hennes lokalsamhälle i form av både församlingspräst och domstol. Även den sökandes förmyndare behövde helst ge sitt godkännande.[9] De flesta ansökningarna gjordes när den sökandes fader hade avlidit och den ogifta dottern ansökte om att få bli myndig av den anledningen.[10]
Vägen till myndighet
Under 1800-talet fick den liberala ideologin ett genombrott vilket påverkade en förändring av det svenska samhället på många sätt. Förändringar skedde inom såväl politik som ekonomi. Ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdag och skråväsendet avskaffades när en ny näringsfrihetsförordning gav både män och kvinnor samma möjlighet och rätt till att arbeta och etablera egna företag. Samtidigt ökade antalet ogifta kvinnor i samhället och ledde till att frågan om kvinnans myndighet blev mer aktuell. Den frågan drevs främst av liberala politiker tillsammans med den framväxande kvinnorörelsen, där författaren och feministen Fredrika Bremer var en tidig förgrundsfigur.[11][4]
Vägen till kvinnors myndighet genomfördes etappvis och gick väldigt långsamt.
År 1734 fastställdes kvinnors omyndighet som en lag i Ärvdabalken: “Mö, av hvad ålder hon vara må, stående under förmyndarskap” (19 kap. 2 §).[2][8] En ogift kvinna kunde ansöka om myndighetsförklaring hos kungen via en dispensansökan. Bland de kvinnor som myndigförklarades efter egen ansökan var Charlotta Richardy (1786), Caroline Gother (1793), Sophie Daguin (1832) och Fredrika Bremer och hennes syster (1840). Gifta kvinnor hade dock ingen möjlighet att ansöka om myndighet.
År 1810 var första gången man talade om kvinnors myndighet i ståndsriksdagen. År 1858 förenklades ogifta kvinnors myndighetsansökan genom att göra det möjligt att ansöka om myndighetsförklaring vid närmaste domstol snarare än hos kungen. Från 1863 blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, och från 1884 vid 21 års ålder, samma ålder som män. Gifta kvinnor var dock fortsatt omyndiga.
År 1921 beslutade Sveriges riksdag att alla kvinnor i Sverige skulle bli myndiga vid 21 års ålder, oavsett civilstånd.[7] Detta beslut innebar att män och kvinnor nu för första gången blev myndiga på samma villkor. Riksdagsbeslutet år 1921 innebar att alla kvinnor, ogifta, gifta eller änkor, fick samma rättigheter som män, och det vid samma ålder som män blivit myndiga vid sedan 1721.
Dispensansökan om att bli myndig
Att göra en dispensansökan betydde att man via kungen ansökte om att bli myndig. Dessa anmälningar var byggda på motiveringar och särskilda skäl som skulle övertyga kungen om att ge “dispens” från lagen, det vill säga få ett undantag från den dåvarande lagen om generell kvinnlig omyndighet. Det var väldigt komplicerat att genomföra en dispensansökan. För att vara säker på att den skulle beviljas behövdes samtycke från den sökandes släkt och även från hennes lokalsamhälle i form av både församlingspräst och domstol. Även den sökandes förmyndare behövde helst ge sitt godkännande.[9] De flesta ansökningarna gjordes när den sökandes fader hade avlidit och den ogifta dottern ansökte om att få bli myndig av den anledningen.[10]
Vägen till myndighet
Under 1800-talet fick den liberala ideologin ett genombrott vilket påverkade en förändring av det svenska samhället på många sätt. Förändringar skedde inom såväl politik som ekonomi. Ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdag och skråväsendet avskaffades när en ny näringsfrihetsförordning gav både män och kvinnor samma möjlighet och rätt till att arbeta och etablera egna företag. Samtidigt ökade antalet ogifta kvinnor i samhället och ledde till att frågan om kvinnans myndighet blev mer aktuell. Den frågan drevs främst av liberala politiker tillsammans med den framväxande kvinnorörelsen, där författaren och feministen Fredrika Bremer var en tidig förgrundsfigur.[11][4]
Vägen till kvinnors myndighet genomfördes etappvis och gick väldigt långsamt.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Myndig
Från samma sida:
Citat:
Innan det infördes var alla kvinnor omyndiga och tvungna, i de flesta fall, att i hela sitt liv ha en förmyndare. Att vara omyndig innebar att man inte kunde äga ett hushåll, ha hand om stora summor pengar, sköta sin ekonomi, gå i borgen, skriva under kontrakt, hyra bostad, driva företag och sälja egendom.[3]
__________________
Senast redigerad av Jenny9 2020-07-13 kl. 15:07.
Senast redigerad av Jenny9 2020-07-13 kl. 15:07.