Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Visst, folk sluter upp bakom regeringen i tuffa tider. Men vad är det för tankegång som utspelar sig i folks huvud? Det är det jag vill förstå. Jag kan inte relatera till den mentaliteten.

Jag tror inte att man tänker så mycket utan det är mer eller mindre reflexmässigt. En del av vår överlevnadsinstinkt.

Min teori är att det har med ekonomi att göra. I en hotande lågkonjunktur blir jobb och privatekonomi väldigt avgörande för den personliga tryggheten. Regeringen var väldigt snabb med att gå ut med omfattande stödpaket, både till företag och anställda, men även till arbetslösa och sjuka, för att ingen skulle hamna i knipa pga viruspandemin. Regeringen fick belöning för detta i form av ökat stöd.

Aftonbladet/Demoskops senaste mätning, undersökningsperiod: 30 juni – 7 juli (siffror för en månad sedan i parantes)

Socialdemokraterna: 28,5 procent (+0,7)
Miljöpartiet 4,1 procent (+0,3)
Vänsterpartiet 7,8 procent (-0,4)
Liberalerna 3,2 procent (+0,5)
Centerpartiet 8,4 procent (-1,3)
Sverigedemokraterna 19,7 (+0,4)
Moderaterna 20,0 (-0,1)
Kristdemokraterna 5,7 procent (-0,8)
Övriga 1,9 procent (+0,9)


https://www.expressen.se/nyheter/regeringen-gar-framat-i-ny-matning-lugnet-fore-stormen/

Vad annat var att vänta? De blåbruna vägrade kompromissa om att stoppa flyktingmottagningen. De partier som beter sig vuxet och vid jämförelse humant får ökat stöd. Kul att Kd faller som en sten mot spärren. Äntligen.

Tror du kommer att bli besviken till hösten när folk börjar bry sig om politik igen. När det gäller (KD) kan jag dock delvis hålla med. Det är uppenbart att Ebba Busch falskspelar. Hon gör utspel om (SD) samarbete och hårda tag som hon inte riktigt har täckning för inom partiet ännu. Det gör det hela till lite av falsk marknadsföring. Där gäller det att rensa ut partiföreträdare som egentligen skulle passa bättre inom (L) så att de kan köra 100% på (SD)-light linjen.

Då klarar de helt klart spärren men med nuvarande linje där man kan lita på partiledaren men inte på partiet egentligen så ligger de farligt. Rätt hoppfull dock eftersom de har två år kvar att samla sig på. Det kommer att gå bra 2022. SKulle inte förvåna mig om (KD) blir större än (V) till slut...

Partier som anses ta ansvar faller som stenar i opinion vp(k) och C. Intressant att det blåbruna blocket varit större än rödgröna om Mp kommit under 4% spärren. Nu är det för tidigt för att dra några slutsatser om migrationskaoset.. Demoskops mätning med Aftonbladet tog fart en dag innan migrationssamtalen föll samman. Resultatet kan vi se vid slutet av augusti och början av hösten.

Ja det skall bli intressant att se hur opinionen påverkats av det brutna migrationssamtalen.

Min personliga gissning är att de partier som var med kommer sjunka och de som stod utanför, dvs SD, MP och V kommer stärkas. Av de väljare som vill ha en mer restriktiv i&i-politik kanske några byter till SD och av de som vill ha en mer liberal kanske några några byter till MP och V?

Jag tror S kommer vara den stora förloraren. En stor del av deras väljare vill ha tydliga åtstramningar, men S var tydligen inte lika intresserade visade det sig utan ville snarare bli av med frågan inför valet, dessa väljare kanske byter till SD? Samtidigt kan de sossar som vill ha mer liberal i&i-politik bli missnöjda och gå till MP eller V?

Dessutom har nog S satt sig i en svår situation beträffande regeringssamarbetet med MP som tycker S gick bakom ryggen på dem. Detta kan nog komma att straffa sig framöver för S.

Jo (S) har i praktiken inget regeringsalternativ längre. Både (MP) och (V) lär kräva garantier från (S) på något sätt för att stödja ytterligare en regering. Detsamma gäller (C) och (L) som lär vilje utpressa sig till minst lika mycket som de fick igenom i JÖKen.

Men fyra så vitt skilda småpartier som (V), (MP), (C) och (L) som endast förenas av att de är extremistiska radikaler kommer aldrig kunna samsas om ett gemensamt program tillsammans med (S). Hela upplägget 2018 var ju att (C) och (L) bedrev utpressning mot en (MP)/(S) regering, där då bägge partierna fick ge med sig eller förlora makten, samtidigt som man struntade i vad (V) tyckte.

Den läxan lär (V) ha lärt sig till nästa gång och då fungerar det inte. Med (MP) utanför regeringen så skall ju de också bedriva utpressning och det blir helt ohanterligt för (S).

Nej, enda chansen för (S) är att åtminstone (L) och (MP) åker ur riksdagen. Det finns ju i praktiken ingen gemensam vision för vänster-sörjan. Det går inte ens att föreställa sig vad det skulle vara.

Det är stor skillnad mot det blå-gula blocket. Även de också har sina skillnader så kan man åtminstone föreställa sig att ett gemensamt program levereras från den sidan.

Det skall bli intressant hur vänster-folk tänker kring regeringsfrågan inför 2022. Enda realistiska chansen att få till en vettig regering är ett starkare (S) och svagare stödpartier men kommer det att bli så? Eller kommer man att bli besviken på att (S) misslyckats med att leverera något alls 2018-2022 och därför gå till mer stridbara småpartier? Då kanske (C) och (V) främst?

Hoppas också att (S) blir den stora förloraren. Ser hellre (V) som statsbärande på vänster-sidan egentligen. De är ett mindre moraliskt korrupt parti...

Du kan mycket väl ha rätt så tillvida att vänsterpartiet kan öka i storlek, men det lär knappast bli "statsbärande", ety detta kräver att ett parti är redo och berett att ta regeringsmakten, och det är inte v. Nu är det iochförsig så att partistrategin att "ha rätt", men samtidigt vara ointresserade av att förverkliga sin politik, ju märkligt nog verkar locka väljare. Högerblocket har ju enligt senaste undersökningen runt 45%, men M, SD och KD visar ju inga tendeser att vilja ta politiskt ansvar, trotts den mest högerinriktade riksdagen i modern tid. Väljare är märkliga ibland.

Nä, det gick verkligen inte som S hade hoppats.

Planen var att skapa en bred överenskommelse i god tid innan valet för att kritik mot överenskommelse hunnit lagt sig och andra frågor som passar S bättre skulle segla upp.

S skulle dessutom betraktats som ansvarsfulla och kompromissvilliga, dvs statsbärande, vilket är viktigt såväl för deras väljare och för partiets självbild. De skulle dessutom slippa problemet med att deras väljare är så splittrade i frågan då denna redan är avgjord och skulle istället kunna samla sig runt andra frågor. Eventuella problem med överenskommelsen kunde dessutom alltid skyllas på de andra partierna.

Med en bred överenskommelse skulle MP tvingas acceptera den då ända inga andra parter kommer vilja ändra överenskommelsen. S kunde dessutom alltid erbjuda dem något inom miljöpolitiken istället.

Allianspartierna skulle dessutom förhindras att kritisera en överenskommelse de själva varit med att fattat. Således skulle de ej heller föra frågan. Det skulle dessutom kraftigt försvåra ett eventuellt samarbete för dem med SD eftersom de inte skulle kunna gå SD till mötes i deras profilfråga. Således minskar förutsättningarna att bilda ett konservativt block markant.

Utan SD måste Allianspartierna sammarbeta med S. Med andra ord en öppning för en S ledd minoritetsregering som kan klara sig på hoppande majoritet där Allianspartierna enkelt kan spelas ut mot varandra. Och andra sidan förstod även M och KD det och kunde därför ställa höga krav.

Men likaväl en taktiskt riktigt bra plan tycker jag. Det var bara ett litet problem - den fungerade inte. MP hotade lämna regeringen om S gick längre och M och KD hotade lämna förhandlingarna om inte S gick längre. De valde att gå MP till mötes för att hålla ihop regeringen. Jag tror det var en miss.

Kortsiktigt kanske det minst dåliga för S, men nog inte på längre sikt. De har istället aktualiserat frågan de ville neutralisera. Fått sina splittrade väljare än mer splittrade. Fört KD och M närmre SD. Gjort MP fly förbannade på dem. Samt misslyckats att visa sig vara ett kompromissviligt statsbärande parti. Utfallet blev istället att de gjorde sig osams med precis allt och alla.

Nja, tror nog att (S) dessutom hade viss förhoppning att bräcka det konservativa blocket innan det ens hunnit bildas. Hade det blivit en överenskommelse som (M) och (KD) hade skrivit under hade de ju inte kunnat förhandla med (SD) i deras viktigaste fråga och då hade det inte blivit en (M)-ledd regering 2022 oavsett valresultat.

Nu verkar Ulf Kristersson ha insett det och därför har (S) rätt när de hävdar att (M) hela tiden drog sig undan med nya krav varje gång det närmade sig ett avtal. I praktiken tror jag att det var (M) som inte ville ha ett avtal och (S) gjorde allt de kunde för att närma sig. Trots det är den allmänt accepterade bilden just nu att (S) är de skyldiga som valde att böja sig inför (MP). Bra spelat av Ulf Kristersson helt klart.

Mer seriöst dock så är ju poängen med en blocköverskridande överenskommelse att majoriteten i samtliga regeringsalternativ accepterar den och då får småpartierna finna sig i den eller sitta och tjura i ett hörn. Det går ju alltid att ignorera småpartier vid regeringsbildningen. Problemet är ju då att (SD) är inget småparti. De kan inte ignoreras vid regeringsbildningen. Särskilt inte om man drömmer om en högerregering. Därför måste ett blocköverskridande avtal numera skrivas under av (SD). Annars blir dess huvudsakliga effekt att (M) avstår regeringsmakten. Frågan förs ju inte bort från dagordningen i vilket fall om det största oppositionspartiet har det som sin huvudfråga och då bara opponerar mot avtalet istället.

Tror samma sak kommer att gälla pensionsöverenskommelsen innan nästa val också. Blir det en Corona-sänkning av pensionerna som (SD) kan opponera mot och ta väljare från (S) så kommer de att ta chansen. Antigen släpper man in (SD) där eller så kommer uppgörelsen krascha på sikt. Det vore synd eftersom pensionssystemet just nu är bra. Det gäller bara för folk att inse att är man inte nöjd med pensionerna måste man arbeta mer och skaffa högre lön. Ingen är hjälpt av att staten lovar förmåner det inte finns täckning för...