Citat:
Delar helt din uppfattning om GMP. Ingångsmaterialet är otroligt begränsat och vi har inget facit om Åsgård och co är träffsäkra eller inte.Gärningsmannaprofiler som koncept är först och främst omdebatterat. Det kan finnas ett visst värde i dem som arbetsmetod när det kommer till exempelvis seriemördare eller våldtäktsmän, även om hit-raten för dem statistiskt sett är nedslående. I detta fall använder man det i ett olöst spaningsmord. Går det verkligen att dra några slutsatser av det? Man har ju bara en datapunkt?
Det är ungefär som intelligenstester där man ska dra slutföra en sifferserie. Om man säger 2, 4, 6 och 8 och ber någon fylla i resten blir svaret sannolikt 10. 10 blir i sammanhanget en bra gärningsmannaprofil - en rimlig slutsats av ett mönster. I Palmemordet finns det bara ett fall och därmed bara en datapunkt - säg en ensam 2:a. Svaret skulle kunna vara 3, 1 eller 150 för den delen. Det finns helt enkelt inget mönster att ta ställning till.
Åsgård & Olsson har dock inte det synsättet. Exempelvis konstaterar de att gärningsmannen har haft relationssvårigheter tidigt i livet, har synfel och om han har bil är den troligtvis billig. Enligt Åsgård & Olsson innehåller helt enkelt datan från mordplatsen tillräckligt mycket information för att kunna läsa ut detta. Om det är korrekt måste Ulf Åsgård rimligtvis vara den mest kompetenta psykolog som existerat. Han läser vittnesmålen från mordplatsen och räknar därefter ut priset på gärningsmannens bil.
Vidare brukar man avråda från gärningsmannaprofiler när det redan finns en tydlig misstänkt. Denna kan komma att färga resultatet alldeles för mycket. I så fall måste man ta ett aktivt kliv bort från honom och här kan det bli fel åt andra hållet - en sorts överkompensation. Man behöver helt enkelt en blank utgångspunkt. GMP är också mycket riktigt låst vid idén om en ensam gärningsman. Men för att det ska fungera krävs ett par förutsättningar.
Exempelvis måste man bortse från alla walkie/talkie-iakttagelser. Om Palme var övervakad stämmer ju bilden av en ensam galning dåligt. Även om det var en ensam galning så måste han i så fall ha rört sig mellan passiva walkie/talkie-män. De flesta iakttagelser avförs med generella motiveringar om att vittnena exempelvis inte är trovärdiga för att de blivit påverkade av media et cetera. Ett antal blir dock svårare att bortförklara, exempelvis iakktagelsen utanför Palmes bostad i Gamla Stan. Denna inkom tidigt, av ett seriöst vittne och förefaller vara direkt riktad mot Olof Palme utanför hans hem.
GMP konstaterar att vittnesmålet förvisso är trovärdigt, men att mannen inte kan ha haft i uppgift att övervaka makarna Palme. Anledningen man uppger är att det är osannolikt att en person i Palmes ålder och ställning skulle lämna sin bostad under kvällen. Varken bjudningsmiddagar eller kvällspromenader kan anses vara aktuella. Det är för sent för middagar och för kallt för promenader. En möjlig övervakare skulle här bara slösa sin tid som står och väntar förgäves i Gamla Stan. Därmed kan vittnesmålet rimligtvis inte stämma.
Denna analys av författarna kan ju sägas motbevisas av fallet den själv berör. Exempelvis lämnar ju paret Palme mycket riktigt sin bostad under kvällen. De tar till och med en promenad hem, trots vädret. Åsard & Olsson kan alltså här sägas komma till fel slutsats - med facit i hand.
Det är ungefär som intelligenstester där man ska dra slutföra en sifferserie. Om man säger 2, 4, 6 och 8 och ber någon fylla i resten blir svaret sannolikt 10. 10 blir i sammanhanget en bra gärningsmannaprofil - en rimlig slutsats av ett mönster. I Palmemordet finns det bara ett fall och därmed bara en datapunkt - säg en ensam 2:a. Svaret skulle kunna vara 3, 1 eller 150 för den delen. Det finns helt enkelt inget mönster att ta ställning till.
Åsgård & Olsson har dock inte det synsättet. Exempelvis konstaterar de att gärningsmannen har haft relationssvårigheter tidigt i livet, har synfel och om han har bil är den troligtvis billig. Enligt Åsgård & Olsson innehåller helt enkelt datan från mordplatsen tillräckligt mycket information för att kunna läsa ut detta. Om det är korrekt måste Ulf Åsgård rimligtvis vara den mest kompetenta psykolog som existerat. Han läser vittnesmålen från mordplatsen och räknar därefter ut priset på gärningsmannens bil.
Vidare brukar man avråda från gärningsmannaprofiler när det redan finns en tydlig misstänkt. Denna kan komma att färga resultatet alldeles för mycket. I så fall måste man ta ett aktivt kliv bort från honom och här kan det bli fel åt andra hållet - en sorts överkompensation. Man behöver helt enkelt en blank utgångspunkt. GMP är också mycket riktigt låst vid idén om en ensam gärningsman. Men för att det ska fungera krävs ett par förutsättningar.
Exempelvis måste man bortse från alla walkie/talkie-iakttagelser. Om Palme var övervakad stämmer ju bilden av en ensam galning dåligt. Även om det var en ensam galning så måste han i så fall ha rört sig mellan passiva walkie/talkie-män. De flesta iakttagelser avförs med generella motiveringar om att vittnena exempelvis inte är trovärdiga för att de blivit påverkade av media et cetera. Ett antal blir dock svårare att bortförklara, exempelvis iakktagelsen utanför Palmes bostad i Gamla Stan. Denna inkom tidigt, av ett seriöst vittne och förefaller vara direkt riktad mot Olof Palme utanför hans hem.
GMP konstaterar att vittnesmålet förvisso är trovärdigt, men att mannen inte kan ha haft i uppgift att övervaka makarna Palme. Anledningen man uppger är att det är osannolikt att en person i Palmes ålder och ställning skulle lämna sin bostad under kvällen. Varken bjudningsmiddagar eller kvällspromenader kan anses vara aktuella. Det är för sent för middagar och för kallt för promenader. En möjlig övervakare skulle här bara slösa sin tid som står och väntar förgäves i Gamla Stan. Därmed kan vittnesmålet rimligtvis inte stämma.
Denna analys av författarna kan ju sägas motbevisas av fallet den själv berör. Exempelvis lämnar ju paret Palme mycket riktigt sin bostad under kvällen. De tar till och med en promenad hem, trots vädret. Åsard & Olsson kan alltså här sägas komma till fel slutsats - med facit i hand.
Inom statistisk modellering brukar man säga att antalet parametrar som skall skattas skall vara mycket färre än antalet observationer, i annat fall är lösningen instabil och man riskerar att utfallet blir närmast slumpmässigt. I fallet GMP kan man som tankeexperiment vända på resonemanget: låt säga att vi vet att GM inte inte har ”dålig ekonomi”. Hur påverkar det observationen (dvs mordets utförande)? Om svaret på den frågan är ”oklart”, då skall man låta bli att skatta parametern ”GMs ekonomi”.
