Citat:
Ursprungligen postat av
arbetet
Uppenbarligen misslyckades Sverige med. Det vi gjorde istället resulterade i en flera hundra procent högre dödstal än våra grannar. Vi står också fortfarande i en situation där vi inte har en aning om smittspridningen i samhället. Vi ska inte tala om med en vård som är helt slutkörd desutom.
Våra grannar har förutom låga dödstal som knappt eller inget alls påverkat överdödligheten med full kontroll över smittspridningen och en vårdapparat som i princip är intakt.
Vad kan det bero på, tro?
Och ja, det finns de länder som infört restriktioner och nedstängningar som trots det farit illa. Gemensamt är att de reagerat försent men om man verkligen kollar kurvorna har det fått effekt då man slutligen har vänt trenden brant ner vilket vi inte har åstadkommit än.
USA och kanske UK är specialfall där framförallt de förstnämnda bara delvis lyckats med karantän, munskydd och att få folk med på det. Brasilien ska vi inte tala om.
Effekten av olika åtgärder
Trots flera månaders "erfarenhet" från många länder och likheter och olikheter när det gäller åtgärder så är det sällan att vi kan dra säkra slutsatser om effekten av enskilda åtgärder.
Ibland önskar jag att vi kunde omvandla alla typer av tänkbara åtgärder till en "norm" för hur det påverkar smittspridning.
"Höjning/säkning av R" skulle kunna vara ett mått.
Om jag tillåter mig att fantisera lite. Antag att vi kan sätta värde för förändring av R på olika åtgärder och det då skulle bli så här (jag försöker uppskatta lite, men mer med fantasi än från fakta).
Anta, bara för att ha ett värde, att startvärdet på R=2,8.
– Skärmskydd vid kassor i affärer: -4%
– Avståndsökning från 1,5 till 2 meter: -6%
– Stängning av dagis: -2%
– Stängning av låg- och mellanstadieskolor: -3%
– Stängning av högstadieskolor: -3%
– Stängning av gymnasieeskolor: -4%
– Total lockdown utom inköp och distribution av livsmedel: -50%
– Krav på användning av mask som motverkar smittspridning i offentlig miljö: -10%
Alla siffror ovan är ju mina fantasier, men om vi hade den här typen av uppgifter så skulle det vara mycket enklare att välja ett åtgärdspaket som resulterar i att R blir mindre än 1, dvs. att smittspridningen i varje fall inte ökar.
Detta gäller samhället som helhet.
Dödsfall, äldres boende och vård av äldre
Dödsfallen har till 90% drabbat individer över 70. 10% har varit under 70.
Antalet döda relaterar till samhällsspridningen, men också till hur bra vi har lyckats med att hålla smittspridning borta från personer som tillhör riskgrupper, dvs. främst äldre.
Med en högre grad av "lockdown" hade vi säkert kunnat minska spridningen. Kanske kunnat ha hälften så många infekterade och hälften så många döda?
Om vi i stället hade kunnat minska spridningen till äldres boenden:
– Med 100% så hade dödsfallen minskat med 90%.
– Med 50% så hade dödsfallen minskat med 45%.
Utgående från detta är jag benägen att dra slutsatsen att effektivt skydd av äldres boende hade haft betydligt större effekt än att stänga ner hela samhället. Det hade dessutom kostat mindre, som enskild åtgärd och ännu mer, för samhället totalt sett.
Två viktiga frågor (minst) som återstår är:
– Hade vi kunnat klara att på kort tid förbättra skyddet för äldre?
– Hur kommer erfarenheten att se ut om ett halvår, då vi, grannländer och andra t.ex. kan ha drabbats av en andra våg, lik den som vi nu ser dra fram över delar av USA?
Att låtsas att man nu har svar på alla frågor kan verka kaxigt, men det är knappast ett tecken på klokhet. Ändå måste vi på bästa sätt använda den kunskap vi har. Eller borde man säga lyssna på dom bästa experter som vi har?
–