Får en soldat under övning skjuta i självförsvar?

Men behöver väl inga speciella befogenheter för att ha rätt till nödvärn om man blir attackerad med kniv. Vem som helst får försvara sig med våld då.
Att börja brassa på med automatkarbin kan ju dock ses som mer våld än nöden kräver. Vid en sådan här övning ute på stan är väl automatkarbinerna dessutom laddade med lösa skott och då lär det inte bli mycket till försvar att börja skjuta?

I inget av de scenarier du räknar upp har det någon som helst relevans att att personen är soldat. De har samma rättigheter att bruka våld som vilken privatperson som helst inom ramen för nödvärn.

Sebnie gav det enda undantaget i sin post - om soldaten är ställd att vakta ett skyddsobjekt.

Det beror på vad du menar med "kan man lösa".
Visst är det möjligt att det kan gå att springa iväg med det är det absolut minst trygga alternativet.
Det absolut säkraste alternativet är att ta skyddsställning och sedan bekämpa fienden.

Lagen kräver inte att du tar idiotiska risker.



Fel, i det läget föreligger nödvärnsrätt både för sig själv och andra.
Dessutom föreligger rätten att envarsgripa och vid envarsgripande har man rätt att använda proportionerligt våld(polislagen §10) eller hot om våld.


Fortfarande föreligger rätten till envarsgripande, utgör personen hot mot annan föreligger även fortfarande nödvärnsrätten


Extremt felaktigt. En soldat har samma rätt att ingripa som vilken annan medborgare som helst.
Dvs rätt att envarsgripa samt nödvärnsrätt.[/quote]




Det där är ju bara din bedömning och en generalisering.
Det finns ingen exakt gräns för när man får skjuta utan det bedöms från situation till situation.
Och det är också extremt stor skillnad på att skjuta varnings skott eller skjuta någon i benet mot att skjuta någon i bröstkorgen.
Så det finns alltså väldigt stor bredd på vad " att skjuta" innebär.

Det är också väldigt stor skillnad på angripare och angripare. Är min angripare en obeväpnad 50kilos tjej och jag är en 100kgs kille med gevär så är jag knappast i livsfara.

Sen skall påpekas att har du ett skarpladdat gevär och någon försöker ta det ifrån dig så innebär förlorande av vapen rimligen en dödsdom.
Försöker någon ta mitt gevär bedömer jag det alla dagar i veckan som en kamp på liv och död.


Det är uppenbart från hur du resonerar att du har exakt noll vapen eller självförsvarsutbildning.
Det borde vara obligatoriskt för nämndemän och åklagare att gå en skyddsvaktsutbildning så de får en rimlig förståelse för nödvärnsagerande.
Kommentarer som "innan de har tagit ditt vapen finns ingen fara" är sorgligt okunnigt.
Faktum är att i den stund de har ditt vapen så är du körd.

Det finns ju ett otal hovrättsdomar om just nödvärn, som skvallrar tydligt på att våld (särskilt dödligt våld) bara får användas som sista utväg, och att mindre våldsamma metoder ska väljas i första hand.

Ett exempel är ju den nyliga hovrättsdomen där en inkräktare försökte slita bössan ur jägarens hand och bössan gick av, varvid inkräktaren dog av skottet. Det är enligt hovrätten grovt oaktsamt att inte ha vapnet säkrat och/eller utan patron i loppet, och att den angripne skulle i första hand låsa dörren och ringa polisen, i andra hand försökt avvika.

Du behöver inte ta idiotiska risker, men för att dödligt våld ska vara motiverat krävs det att angriparen är beväpnad med någon form av skjutvapen eller annat vapen som kan verka på avstånd, eller att du är inträngd i ett hörn eller fasthållen av en beväpnad angripare.
Annars är det flykt som ska väljas i första hand, dvs springa ifrån angriparen. Ett exempel är ju NJA 2005 s. 237 men även vallåkrafallet, mopedhjälmsfallet, hockeyklubbsfallet och det nya fallet med 44-åringen där en angripare i dennes hus försökte slita jaktbössan ur näven är ju andra klockrena exempel.



Här vad det ifråga om an angripare som försöker slita vapnet ur soldat 1's hand, medans soldat 2 har sitt vapen i färdigställning.
Då stämmer inte det du säger, då det tar någon sek för angriparen att faktiskt ta vapnet i bruk. Och då kan man göra som jag säger, vänta till absolut sista sekund innan man skjuter.

Bajonet har större sannorlikhet att döda än att bli skjuten av ren orsak att en kniv genom kroppen gör mer skadda än en liten kula. Så bajonetten ska nog sparas för krig.

Med förbehåll för ändringar i regelverket sedan 80-talet kan de tre scenarier jämföras högvakten vid den tiden....

- Halt !
- Halt eller jag skjuter skarpt !
Verkanseld (Som vi instruerades var verkanseld riktad mot största möjliga kroppsyta, i de flesta fall ville det då vara bröstkorgen, men om bara näsan och uppåt kunde ses ville väl "mellan ögonen" stå på mål för eldgivningen.)

I övrigt bör det fortfarande vara en fråga om nödvärnsrätten - föreligger där fara för annans eller eget liv....

Om någon skjuter mot dig så är du i direkt fara och det är alla andra i omgivningen också.
Att springa när du istället kan nedkämpa fienden utsätter både dig och andra för onödig risk.

Kan du visa på en endaste hovrättsdom där det inte ansetts befogat att skjuta någon som inte bara riktar vapen mot dig utan faktiskt skjuter?
En sådan dom vore helt ofantligt idiotiskt och skulle en sådan dom någonsin ske så är det pga extrem okunskap från domstolen sida.


Nu vet jag inte omständigheterna i det fallet med av vad du skriver har framgår att personen tydligen haft goda möjligheter att undvika faran helt.
Något som inte alls är fallet med en soldat på öppen mark där någon går fram och försöker ta vapnet.


Ett exempel som på inga sätt är liknande de situationer som beskrivs i tråden.
Kommer någon mot dig i närstridsavstånd med kniv eller skjuter mot dig så är inte att springa ett realistiskt alternativ utan enbart ett alternativ om du inte har något annat val då det är det absolut sämsta du kan göra.

Att du tror att springa är ett alternativ mot en påbörjad knivattack eller beskjutning visar bara att du inte har någon som helst utbildning på området.
Om jag utan förvarning springer fram med kniv eller skjuter mot dig kommer du inte hinna undan.
När du vänt dig och påbörjar din flykt kommer angriparen vara framme och helt fri att då hugga dig i en helt oförsvarad rygg eller i fallet med beskjutning kan personen ta god tid på sig och sikta och skjuta.

Är du soldat och står med skarpladdat gevär kommer du troligen inte hinna skjuta knivmannen, bästa chans att överleva är att använda geväret som tillhygge.
Mot beskjutning är bästa chansen att överleva att ta eldställning och besvara elden.





Det där med att vänta till sista sekund är bara något som någon helt utan utbildning och erfarenhet någonsin kan anse är en acceptabel risk.

Är jag soldat 2 skulle jag dock troligen inte riskera att skjuta om soldat1 är i handgemäng med en angripare, jag skulle om möjligt använda geväret som ett närstridsvapen genom att klubba eller utföra pipstöt mot angriparen.

Möjligheten att skjuta ligger främst hos soldat1. Kan han avfyra verkanseld i det läget bör han göra så.
Det är så vi tränar soldater att agera, att tillåta någon att ta ditt vapen, speciellt om det är skarpladdat är totalt oacceptabelt.

Det skulle bli ganska knepiga överväganden att göra om man skulle tänka sig ett ingripande utöver direkt och övertagen nödvärnsrätt.

Om det är två gäng som står och skjuter på varandra är det fullt möjligt att det ena gänget helt lagligen uttnyttjar sin nödvärnsrätt om de blivit angripna av de andra.

Att deras vapeninnehav är illegalt hindrar inte att de försvarar sig med dem med hänvisning till nödvärnsrätten.