Citat:
Ursprungligen postat av
CrispyKreem
Han var känd som väldigt egenartad på jobbet och skvallret blev därefter. Vad beträffar hans arbetsuppgifter var han alltså ingen hot shot AD som låg bakom Skandias kampanjer (sånt har man reklambyråer till). utan jobbade med att formge småpotatis som ”säljstöd” åt folket på fältet. Idag skulle han göra PowerPoint åt chefen för dragningar av kvartalsrapporter, typ. Enligt andra formgivare var han fruktansvärt långsam och pillade med detaljer 4 ggr längre än nödvändigt, det är en typ av svårt fall man sätter på mindre kritiska uppgifter och undviker att befordra. Tänk mindre Saul Bass och mer ”I want my stapler”-Milton i Office Space.
Jag har väl fått med mig något liknande. Och, det fanns säkert anledningar till att han inte avancerade. Men, alla kan ju å andra sidan inte nå toppen? Och, är man misslyckad per automatik för att man inte når toppen? Knappast. Någon var ju dessutom tvungen att göra det jobb han gjorde - så varför inte han, han tjänade antagligen hyggligt, även om hans spenderarbyxor var större än inkomsterna (rätt vanligt)? Det gav honom mat på bordet, en villa i Täby, finfina handledsväskor, etc.
Engström hade väl inte det största av läshuvuden (om jag fattat det rätt), men det gör ju honom inte till misslyckad för det. Han hade ett hyggligt materiellt liv, och han var bevisligen omgiven av människor som tyckte om honom, och även älskade honom. Sådant räcker långt.