Citat:
Ursprungligen postat av
CrispyKreem
Huh?
SE själv att han gick direkt ut på gatan utan att prata med HO, och att han hörde skott när han hade c:a 20 meter kvar. Att upphöja ett enskilt vittnesmål till "fullgott alibi" är rätt magstarkt om personen ifråga själv avvisar alibit.
Det må vara att SE är en skrävlare som överdriver sin betydelse, men då får man ju begränsa misstankarna om lögner till tillfällen med "impa-faktor". Man kan inte ha ljugandet som allroundverktyg för att förkasta allt som SE själv säger som krockar med ens teori.
Det finns "impa-faktor" i att placera sig som en av Palmes livräddar-wannabes, visst. Men det finns absolut ingen potential till "impa-faktor" i att gå ut genom en dörr. "Jag är minsann ingen vanlig dussinperson som stannar och pratar med några futtiga vakter, jag går rakt förbi och direkt ut på gatan som en kung!" är väl det enda sättet man kan skruva det till att innehålla en impa-faktor, men då är den långsökt bortom rimlighet.
Han kollade väl sin utpasseringstid dagen efter, när det bl a rådde stor förvirring runt antal GM, flyktbilar, signalement och fan och hans moster. Konungariket står häpet och balanserar på tröskeln till epicentrum av mediavärldens våtaste orgasm i modern tid, världen kommer aldrig att bli som förr och moder Sveas värkarbete skall snart visa sig föda fram de spädbarn som kommer att döpas till Privatspanare. Men det är en annan historia.
Troligtvis hade både Expressen och AB kunnat pensionera sig redan där och då, leva gott resten av sina kvällstidningsliv i skymundan och nöjt sig med mittuppslag om gulliga kattungar när andan faller på, istället för att jaga scoop och dricka dåligt kaffe hela tiden. Och då av vad ökningen av antalet sålda lösnummer måste ha genererat i pengar enbart under första veckan efter mordet.
Om HO's version är den med sanningen överensstämmande, att utstämplingen följdes av några minuters småprat innan dörren mot Sveavägen öppnades, så räds nu SE tanken att den taskiga tajmingen gör att han förblir en totalt intetsägande gubbe som snubblade in när dramatiken blåst över och alla gått hem. Vetskapen om att han inte kommer att bidra med någonting av nyhetsvärde placerar honom längst ned i näringskedjan av övriga vittnen och för SE känns den tanken lika tilltalande som i att upptäcka att han faktiskt vunnit en enorm summa pengar, om han låtit bli att ge bort lotten till sin svärmor, vill säga.
Kan han däremot glida lite på sanningen och trimma tiden en smula, så kan han med stämpeluret styrka att han kommer ut i precis rätt ögonblick och gör det plausibelt att han, SE, i princip bevittnat mordet från första parkett. Det faktum att HO varit så förbannat pratsjuk när SE var på väg hem, och nyfiken på "vart någonstans i fjällen de tänkte åka imorgon", ältat statistik rörande hur "...långvarigt nattarbete minsann ger lika mycket magsår som det förkortar ens liv", innan han avrundar med hur hans nyliga insikter "i att en nattarbetares månadskostnader för novalucol står i direkt proportion till antalet kalorier man får i sig på nätterna", och att det varit helt avgörande för beslutet att HO "minsann skall börja komvux till hösten", är då fan inte något som skall stå i vägen för SE att postumt, åtminstone försöka, spela en av huvudrollerna i svensk kriminalhistorias hetaste case.
Det är mediahoran i SE som lömskt uppmuntrar honom att gå all-in med versionen att han kommit ut precis när skotten fallit, efter en snabb riskanalys av mordplatsen når han slutsatsen att situationen kommer att kräva allt vad en fyllig grafiker i medelåldern har att erbjuda. När han raskt och rådigt slajdat upp Palme i det framstupa sidoläget han lärde sig i lumpen, tänker han "ska något bli gjort här i världen, så måste man jävlart göra't själv" och drar, utan att tänka på sig själv, sin egen säkerhet eller vilka konsekvenser lite ljug kan ge, brådstörtat in på Tunnelgatan i sin egenregisserade privatjakt efter mördaren. "Det där småpratet med HO kan ju ställa till det, men jag får ta hand om det senare, när jag blivit hjälteförklarad". Enkelt uttryckt kan dessa grundläggande principer, girighet och fåfänga, ha ett finger med i spelet bakom att Holmér tog på sig den för stora ledartröjan och så hängivet sitt ego presskonferensade bort sin chans att lösa mordet.
Sanningen kan mycket väl vara den, att han de facto kommit ut en aningens för sent, upptäcker tumult vid Decorima som han närmar sig lite nyfiket. Håller sig i periferin, tillfreds med rollen som diskret åskådare tills det att LP hysteriskt sprider uppgiften om att det är Palme på gatan. När SE förstår vidden av det, så är det i paritet med att han hittat odisputabla och genuina bevis på att det finns flygande tefat. "Det här blir löpsedlar!"
Han kan även ha kommit ut någon stund innan mordet, oavsett pratstunder och stämpelur, vikt höger, norrut och missat paret Palme med en hårsmån när de sneddar över till östra trottoaren samtidigt som han promenerar mot Odenplan för vidare befordran hemåt med nattbuss. När tumultet uppstår, vänder han om och gör entré ca ~2325 och lagom till då LL ser honom komma efter skotten, runda hörnet och springa in efter Tunnelgatan.