Misstänkt vållande till annans död (treårig flicka) Norrköping 2020-01-30, två gripna. Mamman dömd till fängelse.

"Det är inte min uppgift att bedöma allt åklagaren har sagt. Det enda jag direkt kan säga är att jag kommer kommentera är att åklagaren säger att andra alternativ kunnat uteslutas."

"Givetvis kommer min klient dömas för ringa narkotikabrott. Det vet hon. Det sura äpplet får hon bita i. Det hon förklarat är att hon inte visste vad som fanns och när det fanns."


"Redan den 30 januari stod det i tidningarna att en treåring hittats död i en lägenhet i Norrköping. Snabbt efter det var det häktningsförhandling. Då begärdes min klient häktad. Jag tänkte redan då - tänk om det här är en tragisk olyckshändelse. Senare kom hela det här Lilla hjärtat-drevet som jag kallar det. Stort uppslag i DN, Melinda i morgonsofforna. Jag fortsatte tänka att tänk om detta är en tragisk olyckshändelse."


"Leif GW Persson kom med sina gubbgissningar. Vi initierade visste att det inte fanns något obduktionsprotokoll, han sa att pappan tagit livet av sig. Allt var bara gubbgissningar. Och jag fortsatte tänka - men det här kanske bara är en olyckshändelse."

"Sedan drog helvetet igång när åklagaren häktade på mord. Massmedia började beskriva min klient som det monster de ville att hon skulle vara. Och jag tänkte även här - om det här är en tragisk olyckshändelse."

"Sedan komemr rättsläkare och toxikologens utlåtande. Här kom äntligen sanningen fram. Även sanningen när det gäller att det finns inget som styrker att föräldrarna givit sina barn droger över tid. Det man såg var att Esmeralda hade förbjudna preparat i kroppen. Men det här var inget som kavlades ut i media. Det var ju sekretess."

"Sedan kommer åtal. Då går alla i spinn. Massmedia skrev att mamman dödat Esmeralda. Och jag tänkte - det här kan vara en tragisk olyckshändelse."


"Det har varit snack om att mamman skulle skylla allt på pappan. Det har hon ju absolut inte gjort. Han fick stå för sina uppgifter. Men den som lägger hela skulden på pappan är ju åklagaren. Det står i stämningsansökan vad gäller åtalspunkten 1 i första stycket är att pappan gett dottern droger och slagit henne. Att han haft uppsåt att hon ska dö. Det står också att mamman gjort samma sak i samförstånd med pappan - gett henne droger och slagit henne. I andra stycket står samma sak. Men här har mamman uppsåtligen undvikit att skydda Esmeralda mot pappan."


Försvaret fortsätter läsa ur åtalet. Och säger att det står samma sak på flera platser i åtalspunkten gällande mord alternativt grovt vållande till annans död - att pappan givit Esmeralda droger samt misshandlat henne, samt att mamman uppsåtligen undvikit att hindra detta.

"Jag vill redan nu påpeka att det garantansvar som mamman gavs misstanke om att brista i, den finns inte längre. Så som stämningen ser ut är båda gärningarna avhängande av att mamman inte Esmeralda skyddat flickan från pappans misshandel eller givande av droger. Det är bristen i garantansvaret."


Vad gäller åtalspunkt två och tre, synnerligen grov misshandel i form av att mamman gett narkotika till sina barn över tid, säger försvaret att det inte är vad rättsläkaren och toxikologen säger.

Försvaret går igenom de olika personerna och vad de sagt:

"Esmeraldas äldre bror säger inget som styrker åtalet."

"Mamman själv säger att hon inte har något minne. Vilka är de riktiga minnena? Åklagaren menar att det är minnet i de första förhören då hon fortfarande är påverkad och ett vrak. Det kanske var riktiga minnesbilder, men det kan inte stämma. Rättsläkaren säger något annat, så att hennes minnesbild är identiskt med verkligheten, det tror jag inte på."



"Det som händer med mammans förhör är att hon börjar sväva på vissa uppgifter. Under rekonstruktionen minns hon allt mindre. Hon kommer inte längre ihåg att hon varit i Esmeraldas rum."

"Jag tror att pappans beskrivning i de första förhören är det rätta. Det enda han inte säger ett knyst om är att han givit flickan preparaten. Ja, jag menar att det är pappan som gjort det, inte mamman."

"Varför har Esmeralda en blöja på sig, kan man undra. Det är inte så konstigt. Med tanke på att det varit ett utdraget dödsförlopp tror pappan att det här kommer lösa sig - därför är det nattblöja på."

Hur kan man som förälder veta hur skadat ens barn är? Att barnet slagit i huvudet - ja, det kanske man bör upptäcka. Men vet man att barnet har kräks i lungorna, som är livsfarligt? Nej, det kan man inte. Men här är det förklarligt att pappan ger mediciner som han tror ska hjälpa Esmeralda. Men det här vågar han sedan inte säga till mamman."


Försvaret går vidare och tar upp förhör som hållits. Han påpekar att den polis som var först på plats efter 112-samtalet uppgett att föräldrarna inte var motsträviga när han kom till lägenheten utan istället visade vad som hade hänt.

Han säger vidare att pappan trots allt hörde av sig till sin bror och berättade vad som hänt, även om det var först långt efter dödsögonblicket.


Han går vidare med nästa förhör, Esmeraldas pappas före detta flickvän.

"Det är en temperamentsfull känslokvinna och det är tydligt att det funnits konflikter. Och visst reagerade hon på hur Esmeralda ser ut och hur hennes före detta är. Men samtidigt uppger pappans bror att Esmeralda inte betedde sig konstigt på annat sätt än att hon var blyg. Jag tycker att ni ska jämföra pappans ex uppgifter med vad socialtjänsten och sjukvården sagt i senare lägen. De ser inte att Esmeralda mår dåligt. Dessutom finns det inget i exets historia som styrker gärningspåståendet."


Vad gäller familjehemsmamman menar Oehme att hon inte heller kan styrka gärningspåståendet.

"Hon var inte där under tillfället för åtalspunkterna 1,2 och 3."


Oehme menar att inte heller grannens vittnesmål om dunkar styrker gärningarna i åtalet.

"Rättsläkaren utesluter inte att skadorna i huvudet kan ha uppkommit av att hon ramlat i badkaret. Man kan tänka sig att den första smällen är Esmeralda som ramlar. Den andra smällen kan vara när pappan ramlar. Vi har sett bilder som visar att han har skador i huvudet."

Oehme går vidare: "Pappans arbetsgivare beskrev honom som en duktig yrkesman och hade inget ont att säga om pappan."


Oehme säger vidare att de orosanmälningar som kommit in har avskrivits.

"Efter besöket på öppna förskolan där bvc-sköterskan var med öppnades inget ärende."


Oehme fortsätter hävda att inget av de vittnen som kallats kan styrka gärningspåståendet.


Oehme fortsätter med distriktssköterskan som varit i kontakt med familjen. Inte heller hon kan styrka gärningspåståendet, menar försvaret.

"Det bekräftas inte att Esmeralda varit utmärglad."

Inte heller de vittnen som hörts i dag kan styrka gärningsbeskrivningen, säger Oehme.

Oehme går vidare till rättsläkaren Wernvik och toxikologen Kronstrand.

Då är vi tillbaka på åtalspunkten ett (mord reds, anm.). Det här är en tragisk olycka, som jag började säga. Jag påstår också att pappan handlade rätt till en början. Han får upp henne ur badkaret, han gör HLR. Sedan tror jag att han ger Esmeralda preparat mot smärta och kramp. Det är ett misstag. Han förstår inte att Esmeralda har kräks i lungorna. Varför ringer ingen 112 då? Jag vill påstå att det är, som han säger själv, för att de är livrädda för myndigheterna. Ingen kommer att tro dem. Med facit i hand är det det som hänt med mamman. Ingen tror henne och hennes barn är borta.

Att göra ett bylte och lägga Esmeralda under sängen har inte syftet att dölja brott. Den enda anledningen pappan säger är ju att storebror inte ska behöva se sin syster.

Är mamman delaktig på ett sådant sätt att hon ska hållas ansvarig? Vet hon hur allvarligt skadad flickan är? Här tror jag tingsrätten får fundera. Vet hon om allvaret? Vet hon att flickan behöver vård? Frågan som tingsrätten också måste ställa sig är - är mamman skyldig att hålla sig underrättad med tanke på att pappan också har garantansvar. Alla föräldrar lämnar ju bort sitt barn till den andra vårdnadshavaren. Måste mamman underrätta sig om att pappan ger flickan farliga preparat? Kan hon inte lite på att pappan tar han om flickan på bästa sätt?

Bristen i garantansvaret - att inte få Esmeralda till adekvat vård är hon inte heller åtalad för anser jag. Det hon är åtalad för är att hon inte hindrat det våld och den medicinering som pappan utsatt henne för."


"Det här är inte mord, eller grovt vållande till annans död. Det är inte heller synnerligen grov misshandel av barnen. Mamman är inte heller med när det gäller brott mot griftefriden