Wilma Andersson 17 Uddevalla försvunnen 13/14 nov. 2019. Sammanfattning i trådstart.

Är slasken (sidomaterialet) offentligt? 😀

Ber om ursäkt på förhand för ett jättelång inlägg (är dålig på att skriva kort) men så här tror jag det kan ha gått till:

Efter sista samtalet med Ws mamma på torsdagen hamnar T och W i ett våldsamt gräl som slutar med att T har ihjäl W. T har gått och burit på ett inre raseri under en lång tid och den här kvällen är det något som brister. All hans fördämda vrede får utlopp och riktas mot W, hon blir skulden till alla hans misslyckanden, inte minst den misslyckade resan till Usa.

När T väl inser vad han gjort drabbas han av panik och första känslan är att fly. Panikslagen drar han hemifrån utan något egentligt mål eller någon plan. Han tänker inte klart, det enda han vill är att fly. Det är nu han tar tåget mot Göteborg. Kanske finns det någon tanke att det är lättare att försvinna där? I vilket fall som helst, under resans gång (då hans hjärna förmodligen gått i högvarv) kommer han fram till att Göteborg inte alls är någon bra idé trots allt och därför går han av vid Ljungskile.

Där vandrar han planlöst omkring, fortfarande i chock, utan att veta vad han ska ta sig till. Kanske är det ett försök att ta livet av sig när han är nere vid ån (och blir lerig) men han klarar det inte. Fortfarande panikslagen fortsätter han mot motorvägen. Kanske hoppas han på att bli påkörd för att slippa undan allt, hans vettlösa promenad på motorvägen skvallrar nästan om det. Men han är fortfarande för feg för att själv hoppa framför en bil.

När polisen tar honom blir han till en början stel av skräck men under bilfärden, där han förstår att polisen inte har några som helst misstankar mot honom (de vet ju inget än) så samlar han styrka. Han spelar med och hittar på ursäkter om varför han är lerig (som han sedan tar tillbaka under rättegången och försöker få till att polisen har missuppfattat).

Efter att polisen lämnat av honom går han upp till lägenheten, säkert fortfarande med en känsla av panik men med ett förnyat självförtroende sedan han lyckats "lurat" polisen. Kanske hyser han ett fåfängt hopp om att ”problemet” ska ha försvunnit under tiden han varit borta? Men inne i lägenheten finns problemet kvar och han inser nu att han har två alternativ, antingen erkänna brottet eller göra sig av med problemet. Han väljer det sistnämnda.

Han kan vid något tillfälle ha försökt göra sig av med hela kroppen genom att linda in den i överkastet och sedan försöka bära/släpa ner den för trapporna. Det kan vara detta som någon av grannarna hörde. Men den nu likstela kroppen är mer otymplig och tung än han kunnat ana och det är svårt att ljudlöst få ner den för trapporna. Det låter för mycket och han grips av skräck att någon granne ska komma ut och upptäcka honom. Därför avbryter han och bär istället tillbaka kroppen.

Nu inser han att han måste stycka kroppen för att ha en rimlig chans att diskret kunna få bort den från lägenheten. Han påbörjar styckandet under natten. Jag vet inte hur lång tid det kan ta och kanske måste han pausa flera gånger, dels av ren utmattning, dels för att det trots allt är så ohyggligt. Jag tror att han lindar in Ws huvud ganska omgående efter att ha särat det från kroppen. Huvudet är det som känns mest personligt och det orkar han inte se. De andra delarna (hur många det nu blir) stoppar han in i olika påsar/väskor som han under helgen bär upp till vinden och gömmer. Sedan ser han till att städa lägenheten. Delarna är kvar på vinden när Ws föräldrar är där, det är därför han är så stressad över situationen. Att han behåller resväskan i lägenheten kan bero på platsbrist i vindsförrådet och/eller att han tycker att resväskan känns så ”säker” så att han kan ha kvar den i lägenheten. Vem skulle tro att den innehåller en kroppsdel?

Jag tror inte han väljer att ha kvar Ws huvud medvetet. Jag tror han under helgen medan han städar funderar på hur han ska kunna göra sig av med alla kroppsdelar. Men på lördagen får han besök av Ws pappa och då är han fortfarande inte helt klar med städningen vilket försätter honom i ett nytt tillstånd av panik. Han skyndar sig att städa klart (eventuellt bära bort resterande likdelar till vinden). På söndagen har han hunnit städa klart och vågar släppa in Ws anhöriga.

På måndagen ser han sin chans att äntligen kunna göra sig av med kroppen. Under sitt arbetspass åker han hem och hämtar de olika påsarna med kroppsdelar uppe på vinden och dumpar dem på olika platser. Han kan inte ta med sig alla påsar på en gång, det skulle vara alltför påfallande, utan måste åka fram och tillbaka ett antal gånger innan han lyckats få med sig allt. I lägenheten finns väskan med huvudet kvar och den hinner han helt enkelt inte få med sig. Det är svårare att göra sig av med en väska, han inser att han måste hitta ett riktigt säkert ställe att dumpa den på. Men det hinner han aldrig eftersom polisen tar honom på tisdagen.

Huruvida han har fått hjälp att dumpa kroppen vet jag inte men jag tror nästan inte det. Däremot tror jag att Ts föräldrar känner till vad som har hänt även om de inte aktivt hjälpt till att få bort kroppen.

Ber åter igen om ursäkt för ett jättelångt inlägg.

Finns det någonstans där man kan få tillgång till ljudupptagningar från rättegången i nuläget, förutom att fysiskt vara på plats?

Ber om ursäkt på förhand för ett jättelång inlägg (är dålig på att skriva kort) men så här tror jag det kan ha gått till:

Efter sista samtalet med Ws mamma på torsdagen hamnar T och W i ett våldsamt gräl som slutar med att T har ihjäl W. T har gått och burit på ett inre raseri under en lång tid och den här kvällen är det något som brister. All hans fördämda vrede får utlopp och riktas mot W, hon blir skulden till alla hans misslyckanden, inte minst den misslyckade resan till Usa.

När T väl inser vad han gjort drabbas han av panik och första känslan är att fly. Panikslagen drar han hemifrån utan något egentligt mål eller någon plan. Han tänker inte klart, det enda han vill är att fly. Det är nu han tar tåget mot Göteborg. Kanske finns det någon tanke att det är lättare att försvinna där? I vilket fall som helst, under resans gång (då hans hjärna förmodligen gått i högvarv) kommer han fram till att Göteborg inte alls är någon bra idé trots allt och därför går han av vid Ljungskile.

Där vandrar han planlöst omkring, fortfarande i chock, utan att veta vad han ska ta sig till. Kanske är det ett försök att ta livet av sig när han är nere vid ån (och blir lerig) men han klarar det inte. Fortfarande panikslagen fortsätter han mot motorvägen. Kanske hoppas han på att bli påkörd för att slippa undan allt, hans vettlösa promenad på motorvägen skvallrar nästan om det. Men han är fortfarande för feg för att själv hoppa framför en bil.

När polisen tar honom blir han till en början stel av skräck men under bilfärden, där han förstår att polisen inte har några som helst misstankar mot honom (de vet ju inget än) så samlar han styrka. Han spelar med och hittar på ursäkter om varför han är lerig (som han sedan tar tillbaka under rättegången och försöker få till att polisen har missuppfattat).

Efter att polisen lämnat av honom går han upp till lägenheten, säkert fortfarande med en känsla av panik men med ett förnyat självförtroende sedan han lyckats "lurat" polisen. Kanske hyser han ett fåfängt hopp om att ”problemet” ska ha försvunnit under tiden han varit borta? Men inne i lägenheten finns problemet kvar och han inser nu att han har två alternativ, antingen erkänna brottet eller göra sig av med problemet. Han väljer det sistnämnda.

Han kan vid något tillfälle ha försökt göra sig av med hela kroppen genom att linda in den i överkastet och sedan försöka bära/släpa ner den för trapporna. Det kan vara detta som någon av grannarna hörde. Men den nu likstela kroppen är mer otymplig och tung än han kunnat ana och det är svårt att ljudlöst få ner den för trapporna. Det låter för mycket och han grips av skräck att någon granne ska komma ut och upptäcka honom. Därför avbryter han och bär istället tillbaka kroppen.

Nu inser han att han måste stycka kroppen för att ha en rimlig chans att diskret kunna få bort den från lägenheten. Han påbörjar styckandet under natten. Jag vet inte hur lång tid det kan ta och kanske måste han pausa flera gånger, dels av ren utmattning, dels för att det trots allt är så ohyggligt. Jag tror att han lindar in Ws huvud ganska omgående efter att ha särat det från kroppen. Huvudet är det som känns mest personligt och det orkar han inte se. De andra delarna (hur många det nu blir) stoppar han in i olika påsar/väskor som han under helgen bär upp till vinden och gömmer. Sedan ser han till att städa lägenheten. Delarna är kvar på vinden när Ws föräldrar är där, det är därför han är så stressad över situationen. Att han behåller resväskan i lägenheten kan bero på platsbrist i vindsförrådet och/eller att han tycker att resväskan känns så ”säker” så att han kan ha kvar den i lägenheten. Vem skulle tro att den innehåller en kroppsdel?

Jag tror inte han väljer att ha kvar Ws huvud medvetet. Jag tror han under helgen medan han städar funderar på hur han ska kunna göra sig av med alla kroppsdelar. Men på lördagen får han besök av Ws pappa och då är han fortfarande inte helt klar med städningen vilket försätter honom i ett nytt tillstånd av panik. Han skyndar sig att städa klart (eventuellt bära bort resterande likdelar till vinden). På söndagen har han hunnit städa klart och vågar släppa in Ws anhöriga.

På måndagen ser han sin chans att äntligen kunna göra sig av med kroppen. Under sitt arbetspass åker han hem och hämtar de olika påsarna med kroppsdelar uppe på vinden och dumpar dem på olika platser. Han kan inte ta med sig alla påsar på en gång, det skulle vara alltför påfallande, utan måste åka fram och tillbaka ett antal gånger innan han lyckats få med sig allt. I lägenheten finns väskan med huvudet kvar och den hinner han helt enkelt inte få med sig. Det är svårare att göra sig av med en väska, han inser att han måste hitta ett riktigt säkert ställe att dumpa den på. Men det hinner han aldrig eftersom polisen tar honom på tisdagen.

Huruvida han har fått hjälp att dumpa kroppen vet jag inte men jag tror nästan inte det. Däremot tror jag att Ts föräldrar känner till vad som har hänt även om de inte aktivt hjälpt till att få bort kroppen.

Ber åter igen om ursäkt för ett jättelångt inlägg.

Ber om ursäkt på förhand för ett jättelång inlägg (är dålig på att skriva kort) men så här tror jag det kan ha gått till:

Efter sista samtalet med Ws mamma på torsdagen hamnar T och W i ett våldsamt gräl som slutar med att T har ihjäl W. T har gått och burit på ett inre raseri under en lång tid och den här kvällen är det något som brister. All hans fördämda vrede får utlopp och riktas mot W, hon blir skulden till alla hans misslyckanden, inte minst den misslyckade resan till Usa.

När T väl inser vad han gjort drabbas han av panik och första känslan är att fly. Panikslagen drar han hemifrån utan något egentligt mål eller någon plan. Han tänker inte klart, det enda han vill är att fly. Det är nu han tar tåget mot Göteborg. Kanske finns det någon tanke att det är lättare att försvinna där? I vilket fall som helst, under resans gång (då hans hjärna förmodligen gått i högvarv) kommer han fram till att Göteborg inte alls är någon bra idé trots allt och därför går han av vid Ljungskile.

Där vandrar han planlöst omkring, fortfarande i chock, utan att veta vad han ska ta sig till. Kanske är det ett försök att ta livet av sig när han är nere vid ån (och blir lerig) men han klarar det inte. Fortfarande panikslagen fortsätter han mot motorvägen. Kanske hoppas han på att bli påkörd för att slippa undan allt, hans vettlösa promenad på motorvägen skvallrar nästan om det. Men han är fortfarande för feg för att själv hoppa framför en bil.

När polisen tar honom blir han till en början stel av skräck men under bilfärden, där han förstår att polisen inte har några som helst misstankar mot honom (de vet ju inget än) så samlar han styrka. Han spelar med och hittar på ursäkter om varför han är lerig (som han sedan tar tillbaka under rättegången och försöker få till att polisen har missuppfattat).

Efter att polisen lämnat av honom går han upp till lägenheten, säkert fortfarande med en känsla av panik men med ett förnyat självförtroende sedan han lyckats "lurat" polisen. Kanske hyser han ett fåfängt hopp om att ”problemet” ska ha försvunnit under tiden han varit borta? Men inne i lägenheten finns problemet kvar och han inser nu att han har två alternativ, antingen erkänna brottet eller göra sig av med problemet. Han väljer det sistnämnda.

Han kan vid något tillfälle ha försökt göra sig av med hela kroppen genom att linda in den i överkastet och sedan försöka bära/släpa ner den för trapporna. Det kan vara detta som någon av grannarna hörde. Men den nu likstela kroppen är mer otymplig och tung än han kunnat ana och det är svårt att ljudlöst få ner den för trapporna. Det låter för mycket och han grips av skräck att någon granne ska komma ut och upptäcka honom. Därför avbryter han och bär istället tillbaka kroppen.

Nu inser han att han måste stycka kroppen för att ha en rimlig chans att diskret kunna få bort den från lägenheten. Han påbörjar styckandet under natten. Jag vet inte hur lång tid det kan ta och kanske måste han pausa flera gånger, dels av ren utmattning, dels för att det trots allt är så ohyggligt. Jag tror att han lindar in Ws huvud ganska omgående efter att ha särat det från kroppen. Huvudet är det som känns mest personligt och det orkar han inte se. De andra delarna (hur många det nu blir) stoppar han in i olika påsar/väskor som han under helgen bär upp till vinden och gömmer. Sedan ser han till att städa lägenheten. Delarna är kvar på vinden när Ws föräldrar är där, det är därför han är så stressad över situationen. Att han behåller resväskan i lägenheten kan bero på platsbrist i vindsförrådet och/eller att han tycker att resväskan känns så ”säker” så att han kan ha kvar den i lägenheten. Vem skulle tro att den innehåller en kroppsdel?

Jag tror inte han väljer att ha kvar Ws huvud medvetet. Jag tror han under helgen medan han städar funderar på hur han ska kunna göra sig av med alla kroppsdelar. Men på lördagen får han besök av Ws pappa och då är han fortfarande inte helt klar med städningen vilket försätter honom i ett nytt tillstånd av panik. Han skyndar sig att städa klart (eventuellt bära bort resterande likdelar till vinden). På söndagen har han hunnit städa klart och vågar släppa in Ws anhöriga.

På måndagen ser han sin chans att äntligen kunna göra sig av med kroppen. Under sitt arbetspass åker han hem och hämtar de olika påsarna med kroppsdelar uppe på vinden och dumpar dem på olika platser. Han kan inte ta med sig alla påsar på en gång, det skulle vara alltför påfallande, utan måste åka fram och tillbaka ett antal gånger innan han lyckats få med sig allt. I lägenheten finns väskan med huvudet kvar och den hinner han helt enkelt inte få med sig. Det är svårare att göra sig av med en väska, han inser att han måste hitta ett riktigt säkert ställe att dumpa den på. Men det hinner han aldrig eftersom polisen tar honom på tisdagen.

Huruvida han har fått hjälp att dumpa kroppen vet jag inte men jag tror nästan inte det. Däremot tror jag att Ts föräldrar känner till vad som har hänt även om de inte aktivt hjälpt till att få bort kroppen.

Ber åter igen om ursäkt för ett jättelångt inlägg.

Jag tror också att han ville bli av med Wilma. Trött på att försörja henne också. Det kanske var därför han ville dra till USA också. Nu hade det ju kommit brev från kronofogden också. Situationen var ohållbar för hans del. Därför blev det som det blev.

What? Varför dröjer det så länge?

På tal om väskor ca 50 sidor tillbaks.... Jag har tänkt och tänkt, på sidan 546 i fupen så säger Wilmas mamma att hon tror att Wilma hade en gul väska med dragkedja från Ullared. Den står det inget om någonstans. I den skulle lilla Wilma lätt få plats! Men hon är osäker på om den fanns hos Wilma eller hos henne själv.

Motivet är jätte enkelt, W hotade T att flytta till en annan kille. Det triggade hans våldsamma utbrott.

Du har drömt. Han satt ner och, enligt tågvärden så fibblade han inte med nån mobil vilket är ovanligt med ungdomar.

Nej, jag vet. Med Marie-antoionette menar stt hon sett bilder från tåget men tror hen blandat ihop bilderna bara.

Ja du jag brukar oxå skriva långa inlägg - men denna gång ligger jag i lä! Fast det handlar om flera dagar så man kan knappast korta ner det heller.

Tycker dina funderingar i tidsförlopp och hur han kan ha tänkt och agerat låter trovärdigt. Till och med mer trovärdigt än flera andras tankar och teorier ...

Sedan finns det ju olika saker som detaljer i hur hon miste livet rätt oklart och varför W har lämna både blod och fekalier lite överallt i olika rum samt toaletten samt att det också finns spår av sperma på överkastet enligt den forensiska undersökningen och å andra sidan vet vi ju inte om de har haft sex kvällen innan heller?! Eller dagarna innan det har hamnat blod etc på överkastet. Oklart - annars blir det ju ganska obehagligt om det kommit dit efter W har bragts om livet.

Nej men i stora drag kan jag hålla med dig om din teori.

Låter som en mycket logisk berättelse om hur det kan ha gått till. Det enda som stör mig är inte det du skriver - utan hur Tishko hanterar förhören både hos polis och tingsrätt. Han känns lugn, överlägsen, hånande... you name it. Det rimmar illa med all panik innan. Men det är svårt för mig att tänka mig in i hans sjuka hjärna.

Skönt att jag inte är ensam om långa inlägg.

Ja detaljerna är ju svårare, särskilt hur hon bragts om livet i och med att kroppen saknas. Men jag föreställer mig att han har ihjäl henne i vardagsrummet och att han åtminstone delvis använt sig av en kniv, det skulle förklara varför det är så mycket blod där. Läste någonstans att döda kroppar inte blöder då blodet koagulerar. Anledningen till att vardagsrummet inte avsatte någon likdoft kan bero på att han lyft upp hennes döda kropp och lagt den på överkastet och lämnat den där ett tag, bl.a. medan han var borta i Ljungskile.

Det här med fekalierna har jag nog missat trots att jag läst FUP, om än några delar mer noggrant än andra. Angående sperma på överkastet tror jag att det (som någon annan också har skrivit) handlar om att det inte är ovanligt med sperma på överkastet hos unga killar. Jag tror inte att det har tillkommit i samband med mordet så att säga.

Blodet på överkastet kan ha tillkommit efter att han lindat in kroppen i det. Att bluestar visar spår på ganska mycket blod kan bero på att hon varit väldigt blodig på kroppen efter de knivhugg hon tilldelats av T. Men samtidigt är det konstigt att man inte ser något blod på överkastet (förutom några enstaka droppar om jag läst rätt?) innan man sprejat på med bluestar. Det talar ju för att han skulle ha tvättat överkastet, men då skulle ju även de synliga bloddropparna samt sperman ha försvunnit. Då tänker jag att han använt sig av en tvättmaskin, men han kanske bara har handtvättat där det var tydliga spår efter blod. Det finns ju heller ingen tvättmaskin i lägenheten och jag har inte läst någonstans att han besökt någon tvättstuga.

Om det är vad Tishko säger, så tror du på det? Han ljuger ju så fort han öppnar munnen. Inget är sant det han säger.
Hon gjorde slut - och förmodligen klarade inte hans grandiosa ego av det. Det är HAN som skall göra slut - inte hon. Det var första gången så vitt jag förstår. Och där brann det i skallen på honom. Han är inte den första killen som dödad sin tjej för att hon gjort slut. Och inte den siste tyvärr.

Ber om ursäkt på förhand för ett jättelång inlägg (är dålig på att skriva kort) men så här tror jag det kan ha gått till:

Efter sista samtalet med Ws mamma på torsdagen hamnar T och W i ett våldsamt gräl som slutar med att T har ihjäl W. T har gått och burit på ett inre raseri under en lång tid och den här kvällen är det något som brister. All hans fördämda vrede får utlopp och riktas mot W, hon blir skulden till alla hans misslyckanden, inte minst den misslyckade resan till Usa.

När T väl inser vad han gjort drabbas han av panik och första känslan är att fly. Panikslagen drar han hemifrån utan något egentligt mål eller någon plan. Han tänker inte klart, det enda han vill är att fly. Det är nu han tar tåget mot Göteborg. Kanske finns det någon tanke att det är lättare att försvinna där? I vilket fall som helst, under resans gång (då hans hjärna förmodligen gått i högvarv) kommer han fram till att Göteborg inte alls är någon bra idé trots allt och därför går han av vid Ljungskile.

Där vandrar han planlöst omkring, fortfarande i chock, utan att veta vad han ska ta sig till. Kanske är det ett försök att ta livet av sig när han är nere vid ån (och blir lerig) men han klarar det inte. Fortfarande panikslagen fortsätter han mot motorvägen. Kanske hoppas han på att bli påkörd för att slippa undan allt, hans vettlösa promenad på motorvägen skvallrar nästan om det. Men han är fortfarande för feg för att själv hoppa framför en bil.

När polisen tar honom blir han till en början stel av skräck men under bilfärden, där han förstår att polisen inte har några som helst misstankar mot honom (de vet ju inget än) så samlar han styrka. Han spelar med och hittar på ursäkter om varför han är lerig (som han sedan tar tillbaka under rättegången och försöker få till att polisen har missuppfattat).

Efter att polisen lämnat av honom går han upp till lägenheten, säkert fortfarande med en känsla av panik men med ett förnyat självförtroende sedan han lyckats "lurat" polisen. Kanske hyser han ett fåfängt hopp om att ”problemet” ska ha försvunnit under tiden han varit borta? Men inne i lägenheten finns problemet kvar och han inser nu att han har två alternativ, antingen erkänna brottet eller göra sig av med problemet. Han väljer det sistnämnda.

Han kan vid något tillfälle ha försökt göra sig av med hela kroppen genom att linda in den i överkastet och sedan försöka bära/släpa ner den för trapporna. Det kan vara detta som någon av grannarna hörde. Men den nu likstela kroppen är mer otymplig och tung än han kunnat ana och det är svårt att ljudlöst få ner den för trapporna. Det låter för mycket och han grips av skräck att någon granne ska komma ut och upptäcka honom. Därför avbryter han och bär istället tillbaka kroppen.

Nu inser han att han måste stycka kroppen för att ha en rimlig chans att diskret kunna få bort den från lägenheten. Han påbörjar styckandet under natten. Jag vet inte hur lång tid det kan ta och kanske måste han pausa flera gånger, dels av ren utmattning, dels för att det trots allt är så ohyggligt. Jag tror att han lindar in Ws huvud ganska omgående efter att ha särat det från kroppen. Huvudet är det som känns mest personligt och det orkar han inte se. De andra delarna (hur många det nu blir) stoppar han in i olika påsar/väskor som han under helgen bär upp till vinden och gömmer. Sedan ser han till att städa lägenheten. Delarna är kvar på vinden när Ws föräldrar är där, det är därför han är så stressad över situationen. Att han behåller resväskan i lägenheten kan bero på platsbrist i vindsförrådet och/eller att han tycker att resväskan känns så ”säker” så att han kan ha kvar den i lägenheten. Vem skulle tro att den innehåller en kroppsdel?

Jag tror inte han väljer att ha kvar Ws huvud medvetet. Jag tror han under helgen medan han städar funderar på hur han ska kunna göra sig av med alla kroppsdelar. Men på lördagen får han besök av Ws pappa och då är han fortfarande inte helt klar med städningen vilket försätter honom i ett nytt tillstånd av panik. Han skyndar sig att städa klart (eventuellt bära bort resterande likdelar till vinden). På söndagen har han hunnit städa klart och vågar släppa in Ws anhöriga.

På måndagen ser han sin chans att äntligen kunna göra sig av med kroppen. Under sitt arbetspass åker han hem och hämtar de olika påsarna med kroppsdelar uppe på vinden och dumpar dem på olika platser. Han kan inte ta med sig alla påsar på en gång, det skulle vara alltför påfallande, utan måste åka fram och tillbaka ett antal gånger innan han lyckats få med sig allt. I lägenheten finns väskan med huvudet kvar och den hinner han helt enkelt inte få med sig. Det är svårare att göra sig av med en väska, han inser att han måste hitta ett riktigt säkert ställe att dumpa den på. Men det hinner han aldrig eftersom polisen tar honom på tisdagen.

Huruvida han har fått hjälp att dumpa kroppen vet jag inte men jag tror nästan inte det. Däremot tror jag att Ts föräldrar känner till vad som har hänt även om de inte aktivt hjälpt till att få bort kroppen.

Ber åter igen om ursäkt för ett jättelångt inlägg.