Bor i hyresrätt. Är det värt att köpa bostadsrätt?

Jag är 40 år gammal. Har idag 100 000 på ett fondkonto.
Ingen sambo, inga bröstarvingar.
Jag bor i en 2:a i närförort till Stockholm, en ”attraktiv” adress.
Förstahandskontrakt. Hyra 6 700 kr.
Medelinkomsttagare. Inga lån.
Sparar cirka 13 000 kr i månaden.
Räknar inte med att bli äldre än 75 år.

Nu till min fråga.

Ska jag bo kvar i hyresrätten och fortsätta spara till pension eller ska jag sikta på att spara ihop 1 500 000 (tar 10 år) och köpa mig en bostadsrätt för, säg 3 000 000, lagom tills jag fyllt 50 och sedan bo där återstoden av mitt liv?
Om kontantinsatsen motsvarar 50 % av bostadens värde slipper jag amortera på lånet.
Om räntan ligger på 2 % och avgiften till bostadsrättsföreningen är 3 000 kr/månaden blir min totala kostnad för boendet ungefär 3 000 lägre än om jag stannar kvar i hyresrätten.
Nackdelen är att jag binder upp 1 500 000 kr i en bostad jag sannolikt aldrig kommer att sälja (och kommer alltså heller inte ha någon direkt glädje av kraftig uppgång i priser på bostadsmarknaden).
De 3 000 jag sparar i månaden på att bo i bostadsrätt blir på 25 år 900 000, vilket är långt ifrån de 1 500 000 jag betalar i kontantinsats.

Så... Är det verkligen värt för någon i min situation att flytta från hyresrätten och köpa bostadsrätt?

Vad hade ni gjort?

Om du inte vill flytta på grund av att du inte gillar lägenheten/området, ser jag inget skäl att köpa en bostadsrätt i din situation.

Sparar du ihop 1,5 miljoner borde detta ge dig en avkastning runt sju procent i snitt på aktiemarknaden. Sju procent av 1,5 miljoner är 105 000 kr per år, vilket alltså är 8 750 kr per månad. Använder du pengarna som en "passiv" betalare av din hyra kommer du då bo gratis eller "tjäna" pengar på att bo i hyresrätten.

Räknar du istället med konservativa fyra procents avkastning ger 1,5 miljoner 5 000 kr per månad, och då behöver "du" bara betala knappt två tusen per månad för hyresrätten.

nja så enkelt är det väl inte?
pengarnas värde sjunker och värdet på investeringen kan gå upp.

Det är inte ombildning på gång, eller kan du och dina grannar initiera något sådant? Om inte är frågan om du vill flytta i från din nuvarande lägenhet vilket kanske krävs om du vill byta boendeform.

Du har ett ekonomiskt perspektiv på boendeform, det är vettigt, och du har gjort en seriös och noggrann kalkyl.

Långsiktigt brukar det vara en ekonomisk fördel att äga sin borätt alltså en andel i föreningen. Du amorterar sakta av ditt boende och har till slut mest driftskostnader kvar. Då har du ett billigt boende. Inflationen hjälper till att urholka lånet.

Lägenheten kan också vara säkerhet för fler lån, samt en sorts pensionsförsäkring om man så vill, alltså en hel del pengar bundna i boendet som du kan lösgöra om du vill och behöver.

Vad jag vill tillägga är att borätt vs hyresrätt är ett lite annorlunda sätt att bo. Du får mer makt och inflytande över ditt boende, tillika mer ansvar. Ni skulle få mer av sammanhållning och samarbete i huset.

Men en del har lägenheten bara som sovplats och hänger inte med grannarna, inget fel alls med det.

Du kan i dagsläget spara 13 000 per månad, den slanten kan du få en hel del lån för.

Ingen ombildning på gång. Hyresvärden har satt sig på tvären. Kommer inte att ske.

Skulle jag flytta till bostadsrätt har jag igen hyresrätt att gå tillbaka till som hyresmarknaden ser ut idag, jag blir alltså tvungen att bo kvar i bostadsrätten, kommer inte kunna sälja och kan alltså inte dra nytta av en eventuell prisuppgång heller.

Jag har bott här i snart 20 år. Tanken att bo på samma adress i hela sitt liv känns lite dyster.
Det som lockar med bostadsrätt är nog själva flytten, samt att man kan renovera och få det riktigt jävla snyggt och fräscht.
Hade varit fint att få uppleva det åtminstone en gång.

Ja, han ska ju givetvis investera pengarna på aktiemarknaden, och får då generellt bra inflationsskydd. Däremot kommer ju hyran säkert vara högre om tio år, jämfört med idag (vilket rimligen även gäller bostadsrättsavgiften).

Investeringen (antar att du menar BRen) kan gå upp, men den kan även gå ner. Dessutom har man ingen jätteglädje av att bostaden ökar i värde, så länge man ska bo kvar..

Trivs du där du bor idag, och vad skulle en brf tillföra ditt liv utöver att du äger den samt att den kan bli ljus & fräsch?

Även om din tråd inte fokuserar på detta vill jag föreslå att du 1: Fundera igenom hur du vill bo och leva de kommande 10-15 åren, och 2: Överväg att dra ner på sparandet till förmån för att leva mer.

Sparar du 150k/år är frågan - vad vill du göra som pensionär som kräver alla dessa penningar?

Lycka till!

Det finns nog värre saker än att "tvingas" bo i bostadsrätt.
Och varför skulle du inte kunna sälja den?
Du antyder att du vill flytta, och du har definitivt den ekonomiska möjligheten.
Men ett alternativ, du kanske kan byta din HR mot en annan? Du skrev att du bor centralt och vad jag uppfattar ganska billigt.

Beror helt på hur du ser på ditt boende, trivs du så skulle jag bo kvar vill du förnya dig och kunna påverka ditt boende mer titta efter en bostadsrätt.
Men i den situation du nu sitter i så kan jag bara rekomendera dig att spara ordentligt, 40år och enbart äga 100000 som jag uppfattar att du förmedlar.
Sen lås inte in dina pengar utan se till att de finns tillgängliga om du om några år vill flytta och köpa en bostadsrätt.
Se ditt boende framför allt som ett boende och inte en direktinvestering.
Men se till att lägga upp ett kapital inför din pensionering, om det blir via en bostad eller tillgängligt kapital spelar inte så stor roll men använd ditt överkott varje månad till sparande och bränn det inte på ren konsumption.

Såklart att du skall köpa en bostadsrätt, den dig det händer någonting i ditt liv, om det nu händer någonting så kan du alltid sälja .Det kan ju vara att du skaffar familj, blir arbetslös, sjuk, vill flytta till Burundi eller vad som helst. Köp säger jag.

Menade inte att det på något vis skulle vara plågsamt att leva i bostadsrätt, menade bara att jag ju inte kommer kunna sälja, casha in vinsten och flytta tillbaka till en hyresrätt.
Familj och barn blir det inte. Jag har ett särboförhållande och så vill vi fortsätta ha det.
En tvåa räcker för mig. Kommer inte göra bostadskarriär - sälja, köpa, sälja, köpa.
Köper jag blir jag kvar tills jag dör - att priset på bostaden eventuellt ökar i värde är därför (i mitt fall) inget incitament.

Att byta hyresrätt mot hyresrätt är definitivt ett alternativ. Men det är svårt att hitta hyresrätt utan åtminstone lite svartmögel i fogarna.

Och var ska jag bo den dag någonting händer och jag tvingas sälja?

Jag förstår inte att så många ser bostadsrätt som en investering.
Jag säger inte att de har fel, tvärtom, jag är övertygad om att det är någonting jag missat, som jag inte förstår. Upplys mig gärna!
Man har ju inte tjänat en spänn förens den dag man säljer och då måste pengarna in i ny bostad ändå. Så hur kan det vara en så bra investering att köpa bostad?

För den som har ungar kan jag självklart se det fördelaktiga: efter din bortgång cashar kidsen in. Men om du står utan bröstarvingar är väl bostad ingen investering? Man får ju aldrig loss pengarna! Eller?