Citat:
Absolut. I synnerhet urvalet raserar konfidensintervallet ganska ordentligt. Det blir som du noterat inte en exakt vetenskap, mer en indikation. Att mäta dödsfall är också en indikation då det förutsätter att patienten dör, och vi vet sedan tidigare att de allra flesta faktiskt inte dör, men också att CFR inte är konstant. T.ex. fluktuerar CFR beroende på geografisk epicentrum för epidemin och inte minst är den den demografiskt känslig (när det är slut på gamla och sjuka går CFR ned drastiskt).Du har citerat precis hur jag tänkte, så det vet du nog allt. Men jag försöker igen.
Om testerna hade utförts på samma sätt och under samma förutsättningar, ja då hade de varit jämförbara. Såväl mellan länder som över tid. Men så ser det inte ut. T.ex. i Sverige så testades förut endast de med allvarlig sjukdom. Nu testas även många inom sjukvården som uppvisar symtom.
Urvalsgrupperna för testerna är helt förvrängda mellan de olika tidsperioderna, så utvecklingen i testresultat mellan de två säger i princip ingenting. Det du måste göra för att kunna följa trenden över tid är plocka bort alla tester idag som görs på sjukvårdspersonal och endast kolla testerna som gör på de som kommer in allvarligt sjuka. På så sätt är urvalsgrupperna mer jämförbara.
Ett annat sätt att uppnå samma effekt är ett istället kolla på döda. Urvalsgruppen har inte ändrats på samma sätt (är man död så är man död) så siffrorna är mer jämförbara över tid.
Och om man gör något av dessa två så ser man att kurvan inte alls är platt som du hävdade utan istället avtagande. Den är inte lika brant nedåtgående som hos en del andra, men den går heller inte kraftigt uppåt som hos ytterligare andra.
Sen tror jag få är förvånande; givetvis hade kraftigare åtgärder minskat smittspridningen kraftigare. Men det hade också sabbat ekonomin, skatteintäkter och välfärden kraftigare. Är det värt det? Det är en balansfråga.
Om testerna hade utförts på samma sätt och under samma förutsättningar, ja då hade de varit jämförbara. Såväl mellan länder som över tid. Men så ser det inte ut. T.ex. i Sverige så testades förut endast de med allvarlig sjukdom. Nu testas även många inom sjukvården som uppvisar symtom.
Urvalsgrupperna för testerna är helt förvrängda mellan de olika tidsperioderna, så utvecklingen i testresultat mellan de två säger i princip ingenting. Det du måste göra för att kunna följa trenden över tid är plocka bort alla tester idag som görs på sjukvårdspersonal och endast kolla testerna som gör på de som kommer in allvarligt sjuka. På så sätt är urvalsgrupperna mer jämförbara.
Ett annat sätt att uppnå samma effekt är ett istället kolla på döda. Urvalsgruppen har inte ändrats på samma sätt (är man död så är man död) så siffrorna är mer jämförbara över tid.
Och om man gör något av dessa två så ser man att kurvan inte alls är platt som du hävdade utan istället avtagande. Den är inte lika brant nedåtgående som hos en del andra, men den går heller inte kraftigt uppåt som hos ytterligare andra.
Sen tror jag få är förvånande; givetvis hade kraftigare åtgärder minskat smittspridningen kraftigare. Men det hade också sabbat ekonomin, skatteintäkter och välfärden kraftigare. Är det värt det? Det är en balansfråga.
Men du har många poänger.