Citat:
Nej, Ulf, det är inte så att 18% av Moskvaborna har dött. 
Stockholm hade alltså under samma period 100% överdödlighet. Enligt min mycket enkla matematik så är 100 ett mycket större tal än 18.
Stockholm hade alltså under samma period 100% överdödlighet. Enligt min mycket enkla matematik så är 100 ett mycket större tal än 18.
__________________
Senast redigerad av outoftheblue 2020-05-14 kl. 22:23.
Senast redigerad av outoftheblue 2020-05-14 kl. 22:23.
Citat:
Inrressant, blir lite filosofiskt här, men om jag går med dig och nappar här...
Om vi vore några hundra eller några tusen kvar på jorden.. efter en kärnvapenkatastrof, eller om det vore nån liknande sits där vi verkligen "måste" nu välja mellan att rädda gruppen barn, eller gruppen väldigt gamla. Så tror jag att jag kan förstå din synvinkel. Barn är framtiden och allt sånt där. Det är de som kan föra befolkningen vidare, föda nya barn osv.
Men, vi har i princip aldrig hamnat i en sån sits nu i modern tid. Vi ser att t.ex. våra grannländer har gjort sitt yttersta för att hålla samhällssmittan låg med Covid. Vilket ju i sig är det som gör att även covid hålls låg, in till äldreboenden.
Jag köper inte att vi har haft någon verklig större situation där vi har tvingats välja mellan att rädda äldres liv, eller att rädda barns liv, i och med covid.
Vi har helt enkelt struntat i gamlingarna och de får dö lite hipp som happ, enligt triage osv. Inte så noga om de kunde ha räddats genom bra vård, som flera av dem fick på t.ex. Bromma. En del lämnas t.o.m. planerat i förväg kvar på äldreboenden, som skribenten Merwinna skrev om igår, en artikel.
Det är någon slags allmän obehaglig tanke om att deras liv inte är så mkt värda, inte värda att ens försöka rädda, som är det jag vänder mig emot, enormt mycket. Det var min huvudpoäng.
De har betalat skatt hela sitt liv, slitit hårt, många av dem. Många är älskade föräldrar eller morföräldrar. Sedan finns grundtanken om värdet av människoliv. Att man skall göra vad man kan för att rädda människoliv. Jag trodde att den tanken var stark, i Sverige. Men, jag kan väl nu i efterhand säga, att "jag var naiv".
Jag vet att det finns något grumligt ekonomiargument kring detta, men jag har besvarat det oändligt många ggr, så tror jag avstår att besvara det igen just nu. Förutom att säga, att jag inte tror vi "tjänar" något på att låta äldre dö, så som vi gjort.
Om vi vore några hundra eller några tusen kvar på jorden.. efter en kärnvapenkatastrof, eller om det vore nån liknande sits där vi verkligen "måste" nu välja mellan att rädda gruppen barn, eller gruppen väldigt gamla. Så tror jag att jag kan förstå din synvinkel. Barn är framtiden och allt sånt där. Det är de som kan föra befolkningen vidare, föda nya barn osv.
Men, vi har i princip aldrig hamnat i en sån sits nu i modern tid. Vi ser att t.ex. våra grannländer har gjort sitt yttersta för att hålla samhällssmittan låg med Covid. Vilket ju i sig är det som gör att även covid hålls låg, in till äldreboenden.
Jag köper inte att vi har haft någon verklig större situation där vi har tvingats välja mellan att rädda äldres liv, eller att rädda barns liv, i och med covid.
Vi har helt enkelt struntat i gamlingarna och de får dö lite hipp som happ, enligt triage osv. Inte så noga om de kunde ha räddats genom bra vård, som flera av dem fick på t.ex. Bromma. En del lämnas t.o.m. planerat i förväg kvar på äldreboenden, som skribenten Merwinna skrev om igår, en artikel.
Det är någon slags allmän obehaglig tanke om att deras liv inte är så mkt värda, inte värda att ens försöka rädda, som är det jag vänder mig emot, enormt mycket. Det var min huvudpoäng.
De har betalat skatt hela sitt liv, slitit hårt, många av dem. Många är älskade föräldrar eller morföräldrar. Sedan finns grundtanken om värdet av människoliv. Att man skall göra vad man kan för att rädda människoliv. Jag trodde att den tanken var stark, i Sverige. Men, jag kan väl nu i efterhand säga, att "jag var naiv".
Jag vet att det finns något grumligt ekonomiargument kring detta, men jag har besvarat det oändligt många ggr, så tror jag avstår att besvara det igen just nu. Förutom att säga, att jag inte tror vi "tjänar" något på att låta äldre dö, så som vi gjort.
För mig handlar det mer om att ju äldre vi blir desto mer av livet ligger bakom oss.
Barn har livet framför sig.
Jag t.ex känner att om jag nu tråkigt nog skulle dö så har jag ändå fått uppleva mycket.
Barn ska få den chansen med.
Visst kan detta tendera att bli filosofiskt och hypotetiskt förvisso.
Men jag är mer upprörd över att äldre ska lida till döds.
Det är allt annat än okej.
Lidande på ålderns höst är fruktansvärt.
Citat:
Min fetning där. Intressant! Jag har satt ett litet "hopp" till att det kan vara så... Visst är det så för vinterkräksjukan, bl.a.? Jag har utsatts för många, många potentiella smittotillfällen för den sjukdomen men aldrig fått den, genom alla år. Bl.a. tagit hand om andra, när de haft det.
Min anhörige (som arbetar i vården) tror att det är pga att jag har sådan "icke mottaglighet", sorry vet inte vad det heter medicinskt...
Vore ju åtminstone lite hoppingivande för Covid, ifall det finns någon sådan liknande egenskap...!
Min anhörige (som arbetar i vården) tror att det är pga att jag har sådan "icke mottaglighet", sorry vet inte vad det heter medicinskt...
Vore ju åtminstone lite hoppingivande för Covid, ifall det finns någon sådan liknande egenskap...!
Man kan hoppas det är så, är själv också immun emot det liksom 20% av Sveriges befolkning. Har tydligen och göra med en Gen som kallas FUT2 och ger upphov till ett enzym. Enzymets uppgift är att sätta fast fukos på ytan av de celler som bygger upp tarmens slemhinna. Men när FUT2 är inaktiv saknas sockret på cellytan och virus kan inte tränga in i cellerna.
I början talades mycket om att 80% får symtom av SARS-CoV-2 och en liten procent allvarliga, så det kan finnas likheter möjligen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera