Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Ett vaccin/botemedel är långt fram i tiden som det verkar. Ska länder vara nedstängda i minst ett år till? Tror du det hade fungerat väl?

Inte för att gå i polemik med dig, men jag riskerar däremot att göra dig besviken:

När det här är över så sk*ter folk helt enkelt i det som varit, utan livet går vidare, säkert glada över att ha klarat sig mer eller mindre helskinnade. Det kommer fler jular, mellofinaler, valborg, grillkvällar, renovering av badrum och thailandsresor.

Problemformuleringen lämnar man över till politikerna och de kommer att käbbla om det här ett tag - dock på ”detaljnivå” eftersom alla partier ju ställt upp på sverigelinjen.

Tidningarna kommer att rannsaka sig själva lite på ytan och känner sig iom det ha gjort sitt jobb som riddare av oberoende journalistik.

Ser nu på nyheter på italiensk TV som rapporterar om att polisutredningar pågår om ”brister” på äldreboenden som lett till åldringarnas död.
Nåt sånt kan du bara drömma om att få se här i Sverige!
Och nej, det handlar inte om att vi är bättre på åldringsvård och de är sämre - i stort sett så har samma ”fel” gjorts här som där. Skillnaden är att man därnere tar det på allvar - man bryr sig. Sen får man ju se vad utredningarna leder till, nån kan klara sig och nån kan få skaka galler.

Ja du, jag har ingen spåkula men jag kan ju tjejgissa likaväl som epideniologer kan killgissa sig fram antar jag, så jag säger som ngn beskrev det här i tråden:

Det blir som en långvarig whack-a-mole, där man får fortsätta vara försiktig och hålla kraftig social distans, samtidigt som man fortsätter masstesta och smittspåra och sätta eventuella lokala små utbrott i karantän. Så tänker jag mig det.

Men jag rekommenderar dig verkligen att läsa det jag länkade och se på Aktuellt från igår. Det är lärorikt och kanske även lättare att föra diskussioner, när man vet lite mer än att det handlade om ett enda felaktigt uttalande i januari. I all välmening.

Idag satt jag mitt emot en rödvins-alkoholist-kärring på bussen. Hon hostade rakt ut och jag blev förbannad och sade: Men för i helvete då. Kan du hosta i armväcket? Hon svarade: Håll käften. Så jävla hänsynslöst svarade jag och reste mig upp och ställde mig vid dörrarna. Fick försiktiga medhåll från andra resenärer.
Vidriga människa! Usch!!

Nu blir det fler. Eller tror du att coronaviruset enbart smittar dessa "var femte"?

Om det jag gör inte dödar nån, varför skulle jag inte få leva mitt liv så gott det går? Du verkar vara en mörk pessimist som helt enkelt vill se allt i svart och att alla andra ska dela din dystra sinnesstämning. Den säck-och-aska-mentaliteten räddar ingen. Jag är pragmatisk, jag gör vad som fortfarande fungerar.

Idag satt jag mitt emot en rödvins-alkoholist-kärring på bussen. Hon hostade rakt ut och jag blev förbannad och sade: Men för i helvete då. Kan du hosta i armväcket? Hon svarade: Håll käften. Så jävla hänsynslöst svarade jag och reste mig upp och ställde mig vid dörrarna. Fick försiktiga medhåll från andra resenärer.
Vidriga människa! Usch!!

Ska för övrigt bli intressant att se hur många studenter som skiter i vad myndigheterna säger och festar loss på stan. Hoppas de blir gripna allihop och satta i häktet!

Nu blir det fler. Eller tror du att coronaviruset enbart smittar dessa "var femte"?

Var hittar jag den studien?

Är den nygjord är det ju katastrofala siffror!

Bara att skala upp. 7,5% antikroppar och 1319 döda och så missar folkhälsomyndigheten enligt egen utsago en tredjedel, alltså 1978 stycken, till flockimmunitet minst 70 % => 18.461 döda. I Stockholm alltså, skala upp till hela landet => 101.537 döda.

Men det är väl inte fler än så många som dör av att halka i badkaret en vanlig torsdag?
Tre gånger fler än spanska sjukan.

Angående vittnesmål om coronavården

Just nu kan man vara innerligt glad att internet finns.

Det finns mycket skit och desinformation, men samtidigt har ju patienter och personal möjligheter att starta bloggar, skriva anonymt och berätta om vad de upplevt under denna kris. Och tids nog kommer intervjuer och böcker, som är enkla och billiga att ge ut nuförtiden.

Jag har skrivit ett par flashback-inlägg om mitt arbete med coronapatienter i Sverige, och jag fick genast skit för det, blev aggressivt ifrågasatt. Det gör ingenting.

Tids nog kommer hundratals vårdanställda att skriva på bloggar, på forum och i böcker. Vi som jobbar inom vården kommer att berätta om en unik period i Sveriges historia.

Varje sten kommer självklart att vändas. Både ljus och mörker kommer att beskrivas.

Vad gäller de uppenbara bristerna inom coronavården, kommer de inte att kunna mörkas.

Bristfälliga lokaler, slarv med mediciner, personal som släntrar in i coronaavdelningar helt utan skyddskläder, oerfaren och oförberedd personal som kastats in utan instruktioner (personalen är kanonmat), låginkomsttagare som sliter arslena av sig och far illa, medan politiker vill sänka deras löner ... Det finns så mycket att berätta, och informationen går inte att stoppa.

Det är inte bara regeringen som brister.

Medelsvensson verkar tro att vården går runt och att allt är ganska ok.

Det är inte sant. Coronavården är mentalt och fysiskt blytung, den är improviserad, och fortfarande saknar viss personal respekt för ett virus som sänkt västvärldens ekonomi på 3 månader och dödat 200 000 människor.

Det är illa, väldigt illa.

En kompis jobbar som SSK, och han har tröttnat. Han orkar inte se människor som bara dör.
Han hinner inte ens medicinera, säger han. Covidpatienterna avlider nästan direkt när de kommer in.

Läget är så kritiskt att vanlig covidvård trycks ihop med palliativ vård. Det innebär att döende patienter ligger vägg i vägg med patienter som har goda prognoser, i samma lilla lokal (ung 100 kvm). Den döende patientens monotona stön hörs hela tiden, ibland i flera dagar, medan de andra patienterna vårdas. Patienten stönar för varje andetag (lungorna är trasiga) och varje stön låter nästan exakt likadant.

Det går inte att fatta hur miljön är, om man inte varit där.

"Hen är palliativ nu", säger en kollega snabbt, och det är allt. Man vet inte om patienten dör om tre timmar eller tre dagar... Apparater och slangar tas bort och patienten ligger bara och dör, utan anhöriga och extra omsorg, för vi hinner inte.

Detta är bland det tyngsta jag gjort under mina 20 år i vården. Det är ett mörker.