Citat:
Ursprungligen postat av
Pethuglin
Du kanske har annan information eller vill bara ha rätt.
Jag såg precis en ny dokumentär om SARS-CoV-2 på Netflix. Där säger forskarna att man vet inte om man blir immun efter denna sjukdom. Har också läst om det på flera ställen under de senaste dagarna. Men om man bara lyssnar på svenska myndigheter så kan man tro att immunitet verkligen existerar.
Viruset är helt ny så ingen vet än om man blir immun eller inte.
Coronavirus, explained miniserie finns på Netflix. Än så länge bara ett avsnitt. Rekommenderas verkligen.
Efter att jag har sett första avsnittet känns det ännu mer att Sverige har valt fel väg när man inte försöker begränsa smittspridningen mer effektivt. Sveriges dödstal talar ju också att man varit alldeles för slapphänt.
Ingen kan garantera 100% säkerhet säga om immunitet finns eftersom för att slutligen bevisa det behöver man hitta människor som har varit bevisligen smittade och bevisligen tillfrisknat sedan utsätts för viruset en gång till. Sådan finns inte ännu. Man behöver dessutom en population man testar. Det är etiskt mycket komplicerat att utföra sådana vetenskapliga prover. Så enda sättet att vara helt säker är att bara vänta och se. WHO trycker hårt på att dom är försiktiga i sina uttalanden sen kommer en hord journalister som gör sina egna tolkningar.
Henrik Bränden som är mikrobiolog och har skrivit läroböcker i immunologi har skrivit en bra sammanfattning som jag klippte ut från hans facebooksida:
Immunitet, coronavirus, förkylningar och influensa
--------------------------------------------------------------------
På många ställen ser jag diskussioner om vi kan vara säkra på att bli immuna om vi haft coronavirus, och ibland trasslas de in i frågan om immunitet kring förkylningar och influensa. Det budskapet jag kommer att komma fram till är ja, vi kan känna oss säkra på att bli immuna mot coronavirus, men inte nödvändigtvis med hjälp av antikroppar men säkert med hjälp av T-mördarceller.
Men låt mig passa på att hålla en liten föreläsning om luftvägsvirus och immunitet i tre delar. Förkylning, influensa och covid-19.
Det finns över 400 olika förkylningsvirus, som alla orsakar ungefär samma sjukdom. De flesta är av en klass som kallas rhinovirus, men några är av andra klasser, däribland en handfull coronavirus (andra än det som nu är i centrum för världens uppmärksamhet). Blir vi smittade av ett av dessa virus blir vi helt immuna mot det. Anledningen till att vi blir förkylda gång på gång är att de är så många. Ingen av oss har hunnit bli immuna mot alla än. Men ju äldre vi blir, desto större är chansen att vi blivit immuna mot ett visst virus. Föräldrar blir därför inte förkylda av vartenda förkylningsvirus barnen drar hem - men kanske vartannat.
Influensa är en helt annan sak. Influensaviruset är nämligen av ett slag som har mycket hög mutationshastighet, så om du mötte ett influensavirus i fjol kan det ha ändrat sig så mycket att ditt immunförsvar kanske inte känner igen dess avkommor i år. Eller dess kusiner och sysslingar. Influensavirus har nämligen ett egenartat ekologiskt beteende vi inte riktigt förstår, där de cirkulerar året om i sydostasien, och muterar hela tiden, varpå en ny variant av viruset börjar ta över och vandra rätt långsamt västerut. Så att vi i Europa under den vandringen hinner fånga in viruset, analysera det, odla upp det och starta storskalig tillverkning av vaccin. Som vi kan använda för att skydda de äldre och immunsvaga (som kan riskera att dö av sådan bakterie-lunginflammation, som ibland blir en konsekvens av influensa). Så är det med de nya stammarna av influensa under "normala" år.
Men influensaviruset har sin arvsmassa uppdelad på tre olika molekyler, så om en människa, höna eller gris är infekterade av två influensavirus samtidigt kan de olika delarna av arvsmassan kombineras om med varandra, så man plötsligt får ett virus med en kombination av olika genvarianter som aldrig funnits förut. Om ett sådant virus börjar spridas är det inte bara lite förändrat, utan delar av det kan vara helt nya. Immuniteten mot tidigare års influensor hjälper då ännu mindre än mot ett influensavirus av i grunden samma sort, som "bara" muterat vidare. Det hände 1918 (spanska sjukan), 1957 (asiaten), 1968 (Hongkong-influensan) och 2009 (svininfluensan). Men när det nya influensaviruset en gång svept genom världen, så blir människor immuna även mot den "nya" varianten", och epidemierna ungefär lika allvarliga som vanligt igen.
Det nya coronaviruset (SARS-Cov2) muterar lite snabbare än de flesta andra virus, men inte alls lika snabbt som influensa. Det mest sannolika är därför att viruset kommer att ge livslång fullständig immunitet, men jag vill inte utesluta att det kan visa sig liksom influensa mutera så snabbt att immuniteten bara blir partiell, och att riskgrupper därför kan behöva vaccineras varje år mot "årets Cov2".
"Men", ropar nu en del läsare, "jag har sett en massa artiklar om att man kanske inte blir immun mot coronaviruset." Det beror i så fall på att de som skrivit artiklarna glömt sin immunologi, eller glömt tänka. Det finns nämligen ett legitimt skäl att misstänka att den del av immunförsvaret som yttrar sig i antikroppar inte aktiveras jättestarkt av coronavirus. (Deras ytproteiner sticker ut så lite från membranet att det kanske inte finns så mycket att bilda antikroppar mot.) Men förutom antikroppsdelen av immunförsvaret finns T-mördarceller och T-hjälparceller, och när det gäller försvar mot virus är de viktigare än antikropparna. T-mördarceller vandrar runt i kroppen och dödar virusinfekterade celler. Och T-hjälparcellerna ser till att till just ställen med mycket viruspartiklar rekrytera enorma arméer av fagocyter (ätarceller) som bokstavligt slukar viruspartiklarna. Visserligen hjälper antikropparna dessa fagocyter att äta virus med mycket större aptit. Men det är ändå förmågan att snabbt få mycket T-mördar- och T-hjälparceller mot viruset som är det avgörande för om man ska vara immun mot det. Och forskare som studerat patienter som tillfrisknat efter SARS ser att patienterna har en stark T-cellsimmunitet mot viruset flera år efter sjukdomen. Så allt talar för att infektion ger god immunitet mot coronavirus.
(Dessutom visar det sista att man inte får ett bra svar på frågan om immunitet av att mäta mängden antikroppar i blodet mot viruset efter infektionen. Vilket är ytterligare en sak som trasslar till frågan om testning, tolkning av provsvar och det meningsfulla i att hasta fram storskalig testning nu. Men det frågekomplexet återkommer jag till en annan dag.)
