Citat:
Ursprungligen postat av
HerrMannlichtMann
Klassisk Postmodernism skulle jag dock anse som bra och Sverige som land vore väldigt mycket bättre om postmodernismen hade etablerats som disciplin i lärosätena ute i landet, kritik mot meta-narrativ (ex. nazism och arisk överlägsenhet) är något positivt för individen, som gör människor friare från sina världsföreställningar.
Sverige, Holland och England är mer eller mindre de enda länderna som avfärdat postmodernismen i universiteten. Den här fjärde (femte) vågens postmodernism vi ser idag är dock mer eller mindre bara desktruktivt och ser mer eller mindre ut som en efter-apning som primärt sker i nämnda länder då man var sen i touchen på den postmoderna bollen.
Här förstår jag inte dig riktigt. Identitetspolitik, genusstudier, kritiska vithetsstudier, transaktivism är alla formade ur postmodernism. Postmodernism är en destruktiv ideologi som söndrar samhällen och vars livslust är att ställa grupper mot grupper och rangordna dessa grupper utifrån hierarkier där vissa grupper alltid är goda och förtryckta och andra grupper alltid är onda och förtryckare. Ur postmodernism kommer alltså saker som att om en invandrare misshandlar en svensk är det ändå invandraren som det är mest synd om, då han ju är en del av en sk förtryckt grupp medan svensken som blev misshandlad ändå bara var en privilegierad, ond förtryckare som det är svårt att ha någon sympati för. Muslimska terrorister är det ju också synd om, för det är inte deras galna religion som för de att vilja masslakta oskyldiga, utan svenskars rasism som tvingar de att bli radikala.
Postmodernism leder också till tanken att eget ansvar inte existerar. Det är inte invandrares skyldighet att arbeta, lära sig språket och göra rätt för sig. Det är snarare svenskars skyldighet som privilegierad grupp att finansiera invandrare hela livet i stort sett, för att göra bot på svenskarnas historiska förtryck och privilegierade ställning i samhället.