Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Massiva protester i Michigan i USA där folket kräver att landet öppnar upp igen. Trumps administration förbereder i detta nu att öppna landet. Hans dotter Ivanka och Jared Kuchner ska tillhöra task force som ska leda arbetet. Jag räknar med ett öppet USA innan maj.

Om du kan din kemi så vet du att en liten ändring av en molekyl förändrar dess egenskaper och vissa fall ( t ex O2/O3 ) väldigt mycket till något för oss farligt.

”some people say” hmm... en läkare eller kemist hade inte sagt så. Tro mig.

Ja, frånvaron av masstestning är också ett enormt frågetecken. Vi masstestar ju inte ens vårdpersonal.

Mycket vansinne har man sett i Sverige, men jag tror att dagens cirkus tar priset.

Vi har alltså en sk expert (Tengnell) som inte vet vad viruset är, men han tycker att det finns en nationell strategi iaf. Kurvan "planar ut" varje dag, samtidigt som den stiger.

När Sveriges dödstal och grannländernas inte alls lirar ihop, lyckas han förklara att det går bra ändå.

Vi kan inte skydda de gamla, vi kan inte masstesta befolkningen och vi kan inte masstesta vårdpersonalen.

Vi får "rekommendationer", men de är ju meningslösa om viruset sprids utan symptom.

Dessutom går kurvorna upp globalt, och Sverige har all anledning att följa resten av världen, både för att skydda oss svenskar och för att skydda resten av världen. Vi måste dra vårt strå till stacken och det gör vi inte nu.

Globalt går det inte bra alls. Vi har nu 120 000 döda på tre månader = 40 st 9/11-katastrofer.

Hur kan vi tro att vi ska kunna ha en isolerad strategi detta kaos?

Det är ju ett fruktansvärt tempo, trots hårda åtgärder i flera länder men fortfarande finns det svenskar som jämför coronaviruset med influensa. Vansinne.

C vitamin hjälper. Men det krävs 16 gånger mer än daglig normal intag. Detta kan kroppen inte få in genom tabletter eller mat. Det krävs injektion eller serum i sjukhus.

"Jag har inte sett det, alltså finns det inte"

Vad är det som planar? Dödsfallen ökar ju.

Otroligt, hur dum kan man bli??
Så du menar att dödstalen inte skenar för att det minsann var 7dgr mellan förra dubbleringen?

Så om vi om 9dgr har ca 2500 döda och 10dgr från det har 5000döda, å 12dgr från det har 10 000 döda, 14dgr från det 20 000döda osv...så då är det lugnt, ingen fara kurvan pekar neråt...

Den finns här:
https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/ovanligt-manga-dog-vecka-14/

I arket som går att tanka ner där.

Jag har jämfört dödligheten dag för dag 1/3 - 4/2 (efter 4/2 är data otillförlitlig på grund av eftersläpning). Har plottat skillnaden dag för dag 2020 med snittet 2015-2019. Du kan se resultatet i min signatur nedan. Som du ser så dog ca 18 personer färre än snittet som "baslinje", men från mitten på mars så sticker det brant uppåt.

Ja, frånvaron av masstestning är också ett enormt frågetecken. Vi masstestar ju inte ens vårdpersonal.

Mycket vansinne har man sett i Sverige, men jag tror att dagens cirkus tar priset.

Vi har alltså en sk expert (Tengnell) som inte vet vad viruset är, men han tycker att det finns en nationell strategi iaf. Kurvan "planar ut" varje dag, samtidigt som den stiger.

När Sveriges dödstal och grannländernas inte alls lirar ihop, lyckas han förklara att det går bra ändå.

Vi kan inte skydda de gamla, vi kan inte masstesta befolkningen och vi kan inte masstesta vårdpersonalen.

Vi får "rekommendationer", men de är ju meningslösa om viruset sprids utan symptom.

Dessutom går kurvorna upp globalt, och Sverige har all anledning att följa resten av världen, både för att skydda oss svenskar och för att skydda resten av världen. Vi måste dra vårt strå till stacken och det gör vi inte nu.

Globalt går det inte bra alls. Vi har nu 120 000 döda på tre månader = 40 st 9/11-katastrofer.

Hur kan vi tro att vi ska kunna ha en isolerad strategi detta kaos?

Det är ju ett fruktansvärt tempo, trots hårda åtgärder i flera länder men fortfarande finns det svenskar som jämför coronaviruset med influensa. Vansinne.

Jag gissar runt 300

Här utvecklar artikelförfattaren lite kring det oförklarliga hyllandet av experter och ifrågasättande av kritikerna. En långläsning och jag lägger inledningen här:

VEM FÅR KRITISERA EN EPIDEMIOLOG, EGENTLIGEN?
PETER ANGERBJÖRN·SÖNDAG 12 APRIL 2020·LÄSTID: 12 MINUTER

Har du gett en snickare uppdraget att bygga ett åtta meter lång staket, som du när det är klart mäter upp till endast fem meter, ställer du givetvis snickaren emot väggen, oförhindrad av att du själv inte är snickare.

I den debatt som rasar gällande experternas ställning i det offentliga coronasamtalet kan det vara dags att försöka koka ned de svallande tongångarna till principer, i enlighet med de bevingade orden: ”Great minds discuss ideas; average minds discuss events; small minds discuss people”.

Två märkliga idéer förefaller ha fått allmän spridning i samhället. Den ena värderar expertis så pass högt att experten mer eller mindre görs immun mot kritik från icke-experter (och motsägelsefullt nog återkommande även från andra experter). Om det nyss sagda innebär en övertro på experter, innebär den andra idén i stället en reflexmässig misstro inför dem, parat med en övertro på vilka epidemiologiska knutar lekmannen med sin blotta tankekraft är i stånd att lösa upp på sin kammare. Att okunniga människor har en benägenhet att överskatta sin egen förmåga är inget nytt (jfr Dunning-Kruger-effekten) och i mitt tycke ett tämligen ointressant fenomen att undersöka.

Mer spännande att analysera är expertvurmen i samhällsbärande kretsar. Trots att ingen skulle få för sig att förorda blind auktoritetstro, är det oklart vilken typ av kritik de tänker sig att en icke-epidemiolog ändå kan komma undan med utan att få invektivet ”självutnämnd killgissande hobbyepidemiolog” klistrat på kroppen.

För att tilltron till en expert inte skall vara blind måste det finnas en bortre gräns för dennes göranden och låtanden. Detta är jämförligt med vad vetenskapsteoretikern Popper kallar falsifikationskriterium. Är man inte förmögen att peka på vilka iakttagelser som skulle behöva göras för att omkullkasta den rådande hypotesen, är det inte längre en vetenskaplig hållning det handlar om, det är snarare en ideologisk eller känslomässig förtröstan.

På samma sätt som det måste finnas en beredskap och en handlingsplan för osannolika krissituationer, måste vi diskutera hur vår beredskap ser ut ifall dem som är satta att leda oss i krisen hamnar på avvägar, även om det skulle vara osannolikt. Beredskapen i detta fall består inte i konserver, handsprit och dieselaggregat, utan av kognitiva verktyg för att identifiera en krisande krisledning.

Som tur är existerar ingen vetenskaplig disciplin i ett vakuum: allt vetenskapligt arbete förenas i att det måste vila på allmängiltiga vetenskapliga utgångspunkter. Sådana utgångspunkter kräver i sig inte expertis för att förstås: såväl en rörmokare som en epidemiolog är förmögen att undersöka dessas efterlevnad. Det är i förlängningen också något som möjliggör interdisciplinärt utbyte mellan olika vetenskapsområden och inte minst möjligheten för en beställare att (i någon mån) granska kvaliteten hos det arbete som experten levererat eller för journalister (inte endast tyska sådana) att granska en expertmyndighet.

Bland dessa allmängiltiga vetenskapsfilosofiska utgångspunkter återfinns – om man försöker tillämpa dem på den rådande situationen – förslagsvis något i stil med följande kriterier.

Hela artikeln här: https://www.facebook.com/notes/peter-angerbj%C3%B6rn/vem-f%C3%A5r-kritisera-en-epidemiolog-egentligen/10158005044211278/?__cft__[0]=AZXqkvqoh6Xs-WDLvK1NkG4_qTNEvT9d9TgFIY0SiM0tUsQgbQOW5Y6Qx1Ne2SW YN3TAKgnK04CwrESyi8rmsotCdYTutsO-QBV awyKdxJ7Xr24qMQxIHRfk_CgKkBHqSB0&__tn__=R]-R