Har du som virolog synpunkter på de olika studierna som undersökt hur länge viruset (eller tillräckligt snarliknande virus) finns kvar på ytor?
Finns det någon studie som på något sätt ens försökt belysa hur fungerande (skrev nästan "levande"

) viruset kan vara på x yta efter y tid?
Finns det ens något sätt att avgöra om de RNA-fragment man fångar kommer från en intakt och funktionerande viruspartikel? Teoretiskt? I praktiken?
Finns det hypoteser grundade på mängden RNA man fångar upp (kanske i kombination med temperatur, luftfuktighet, ytans beskaffenhet, lufttryck etc), så att man kan dra någon form av ungefärlig slutsats?
För en lekman är det mycket ointuitivt att viruset består längre på släta och rena metall- och plastytor än på knottriga och litet småschabbiga papp- och textilytor - kunde du förklara detta?
(Jag tror att jag förstår idén, men tror många kunde bli betydligt lugnare om man talade mer om detta.)