Kommer det dröja tusen år tills vi blir ett äkta rymdfarande släkte ???

Egentligen jämför jag bara med vår egen utveckling här på Jorden.

Dvs det var ju tusen år sedan européern allra först satte sin fot på den amerikanska kontinenten.
Och det skedde i, och med, ett fordon somvar praktiskt taget lika bräckligt och litet som Apollo-raketen och dess månlandare.

Efter det dröjde det praktiskt taget femhundra år innan tekniken och viljan utvecklats tillräckligt mycket för att kunna genomföra oceanresorna på ett säkert och bekvämt sätt.
Och som dessutom kunde frakta både nyttovikt tillsammans med passagerare för kolonisation.

Men, efter det - och det var ju inte lite precis - så dröjde det ytterligare nästan femhundra år innan det till slut gick att resa transkontinentalt på bara några timmar.
Dvs ett verkligt paradigmbrytande hopp.


Översatt till vår rymdutveckling så är jag närapå lika "pessimistisk."
Det var femtio år sedan vår första, nästan öppna skepp, reste till Månen och tillbaka. Och sedan dess har ingenting hänt.
Och trots att det finns "planer" på att fortsätta, så är det bara i samma anda som det första.
Kolonisationsplanerna ligger så långt i framtiden att ingen nu levande lär komma iväg.


Det har alltså snart gått etthundra år.
Och då är det "bara" fyrahundra år kvar tills det gått lika lång tid som mellan Vikingarna och Columbus.
Tiden går snabbt ... det är det enda som är säkert.

Och femhundra år därefter, för ren kolonisation och civilisationsutveckling, innan nästa stora paradigmbrytande hopp framåt i rymdfartsutvecklingen, innan det kommer att gå att resa obehindrat fram och tillbaka mellan planeterna - på bara några timmar.



Ok ...
Så, finns det egentligen någon som tror att det kommer att gå snabbare ???
Och hur motiverar ni det isf.

Om någon föreställer sig att vi ska nå fram till motsvarigheten till idag, om kortare tid än de tusen år jag beskrev här ovan ??? Hur skulle det gå till isf, och hur mycket kortare tid hade det hänt inom ??

Det skulle väl vara roligt om mänskligheten blev en rymdfarande släkte.
Men vår civilisation, som vi känner den, är oerhört ömtålig.
Titta bara på corona vad den har påverkat människorna, och det bara hittills.
När vi så småningom börjar bli tvungna att ta hand om klimateffekterna påverkar det säkert ekonomin så till den grad att rymdresor blir för dyrt.
Och sen har vi dittan, och sen dattan, så vi kommer säkert att bli nöjda bara vi kan landsätta folk på månen igen.
Men att kolonisera? Att bli stjärnresande? Nej, det dröjer nog, är jag rädd.

Ja precis.

Tusen år, som jag skrev ...

Våra månresor var vår tids motsvarighet till Vikingarnas öppna långskepp som seglade över Nordatlanten till Amerikatt.
De hade ingen möjlighet för ett större kolonisationsprojekt, trots allt annat de var i stånd till.

Våra raketer är alltså inte så mycket vassare än en öppen långbåt ...

Precis som vikingarna var i Amerika och vände och kom aldrig tillbaka är våra astronauter som åkte till månen och vände och kom aldrig tillbaka. Okej, vi var där några fler gånger, men det var länge sen sist.

Har vi en civilisation tillräckligt stabil under tillräckligt lång tid för att skapa rymdfareri? Jag tvivlar.
Jag är nog tveksam om vår civilisation ens finns kvar om tusen år.

Starship SN 3 fick några rupturer idag under ett tryckprov. Jag tror ändå att det är SpaceX som är inne på rätt idéer men det kommer att ta lite tid.

Turistresorna med Crew Dragon på längre avstånd än rymdstationen blir nog först under 2022 men man klarar att skjuta upp astronauter någon gång i år. Kanske två gånger till och med.

Jag skulle tro att Starship blir helt pålitlig kanske runt 2025, det är inte lätt att styra in en helt ny teknologi.

Jag vet att många hyser stora förhoppningar om Space X och Elon Musk ...
Men själv är jag långt ifrån lika optimistiskt.

Framför allt eftersom jag mest ser hela Hypen kring Elon Musk som ett enda stort självglorifierande projekt.
Elon Musk är faktiskt inte "All That," som han vill få oss att tro.
I själva verket är han något av en idiot.

Och Space X ... det är ju faktiskt inget annat än samma sak som innan.
De har inte gjort något "nytt," inte egentligen.
De har bara försökt göra det som redan gjordes lite billigare.


Så för att fortsätta med samma jämförelseexperiment som jag gjorde i TS så har Spece X inte ens lämnat vikingarnas öppna långbåtar.
De har inte ens kommit fram till de oceangående fartyg som Columbus seglade med.


Dvs Space X raketer har ingen vidare transportkapacitet.
De kan ta med sig besättningen samt det den behöver.

Men, de kan inte ta med sig ett helt gäng, som Columbus fartyg kunde göra.
Utan det hade isf krävts en hel flotta av små raketer, som åkte tillsammans - precis som vikingarnas stora vikingatåg.




Den dag, i en framtid om kanske 500 år ...
Den dag då vi kan skicka iväg ETT enda rymdskepp, som kan ta tex 50 man som besättning och passagerare, samt fylla resten av rymdskeppet med många, många tons nyttovikt för både dit- och tillbakavägen ...
Då har vi kommit fram till motsvarigheten till Columbus.



Det funkar alltså inte att bara skicka iväg 3 st personer åt gången.
Och sen låta dessa vara kvar där, ensamma, under X antal dagar, veckor eller kanske t.o.m. år.

Det hade bara funkat om man samtidigt skickat iväg kanske 30 stycken likadana raketer.
Med 30 stycken medföljande rena transportraketer.



Visst är det spännande ändå, som det är nu.
Men ändå ...
Det är mycket långt från ett fullt funktionellt rymdfararprojekt, det är det faktiskt.

Har vi verkligen samma starka bakomliggande motiv för rymdfart som interkontinentala resor?

Den dagen motivationen uppstår, den dagen kanske rymdfarten utvecklas.

Vilka motiv hade Columbus egentligen ...

Dvs mer än äventyrslustan, alltså.

Allt det andra lades ju på senare, i efterhand, när han bevisat att det faktiskt gick.


Skillnaden mot idag är ju att idag har vi i Väst ett så överdrivet fokus på "Säkerhet."
Alltig - och då menar jag verkligen Allting med bara stora bokstäver - måste kontrolleras tusen gånger i förväg.

Det man istället borde fokusera på, tycker jag, hade varit att konstruera en metod för rymdresande som Alltid hade funkat. Som hade varit en grundläggande ram för att sen kunna vidareutveckla.

Inte som idag, där varje ny raket är mer eller mindre ett forskningsprojekt i sig.

Det man måste göra är att uppfinna en motsvarighet till det oceangående segalfartyget.
En teknologi som alltså alltid fungerar.

Och sen bara lättar man ankar.
Man måste inte försäkra sig om det som händer när man väl lämnat kaj.
Eller försökra sig för det som kan vänta när man kommer i land.

Allt sådant måste man våga ta när det kommer.
Som det kommer.

Bara att åka iväg med andra ord.

Columbos sökte en ny handelsrutt till Asien väl?

Columbos utropade en ny koloni har jag för mig. Land och rikedomar gick att få. Spanien blomstrade och blev en supermakt.

Hade det funnits enkelt beboliga planeter att nå hade driften för rymdutveckling varit större.

Jaja, nu ska vi inte vara så småpetiga ... =)


Men man kan ju också se det som att vyerna plötsligt vidgades.
Och det som var möjligt, som man trodde, plötsligt blev större.
Plötsligt uppenbarade sig möjligheter man ju inte trodde fanns innan.

För ingen trodde ju att det skulle gå att invadera och ta över Indien och Kina.
Men med Syd- och mellanamerika så blev det så, trots att de säkert själv blev mäkta överraskade av det

Ja,det gick nog lättare än de trodde att ta över de stora rikena. De var falska och sluga, smittbärande och så hade de ju överlägsen teknik. Nordamerika blev tuffare, men gick ju det med.

Men jag menar, hittar de en planet av platina och ädelmetaller så blir det mer intressant med rymdfarten.

Den här tråden missar huvudsaken. Nämligen att först behöver vi ett globalt styre av hela jorden. Sedan kan vi få stjärnkryssande raketer. För ett sådant projekt behöver vara globalt, stöttat av hela jordens intelligens och dess resurser.

Att Usa jobbar för sig, Ryssland för sig, och Kina och Indien för sig, är ineffektivt och hjulet behöver i många fall uppfinnas varje gång. Resursslöseri.

Om vikingarna hade haft hela nordens kraft och resurser bakom sig, en armada av vikingaskepp, hade man pratat norsksvenskdanska i nordamerika idag.

Så får vi en sant global värld inom 100 år, så kanske vi har rymdskepp om 200 år.