Citat:
Min tolkning.Det har inte funnits testmateriel, och kanske inte heller laboratoriekapacitet, för att rutintesta personalen.
Och på samma sätt har det inte funnits tillräckligt med ens enkel skyddsutrustning för att klara av att isolera gamlingar på ålderdomshem. De som bor på sådana institutioner är dessutom ofta så dementa att det är svårt att använda munnskydd och visir/skyddsglasögon. Det betyder i praktiken att om väl en av de boende blir smittsam så kommer många i personalen att bli smittade, och föra smittan vidare både till andra åldringar på samma ställa och till andra institutioner, eftersom många i personalen hoppar in ömsom på ett ställe ömsom på ett annat.
Och det gäller även om man hade testat personalen regelbundet för virus i svalget. Även om det hade testats dagligen (vilket ter sig orealistiskt), så hade resultatet ändå meddelats med fördröjning. Och under mellantiden hade den smittförande haft goda möjligheter att smitta ned både kollegor och vårdtagare.
(Detta i motsats till vanlig vinterinfluensa, som personalen kan vaccineras emot så att de inte för smittan vidare. Och även ovaccinerade har ofta en viss motståndskraft tack vare tidigare säsongers influensor.)
Som lök på laxen kommer sedan de lite oklara ansvarsförhållandena när personalen är anställd av bolag och inte av kommunen.
Så jag kan inte se något annat än att de gamlingar som är beroende av hemtjänst eller bor på nån slags institution har "nedprioriterats", kanske motiverat med att de ju är så sköra att de ändå snart kommer att dö, av antingen det ena eller det andra, samt med att "lunginflammationen är den gamles vän" och inte det sämsta sättet att dö på. Om alternativet är att riskera att sjukvården i sin helhet kraschar, då är det kanske en vettig avvägning?
