Citat:
Ursprungligen postat av
Haddock93
Vid symptom ska man stanna hemma säger du, men hur vet man att folk verkligen följer denna regel? Många verkar förminska problemet och springa ute ändå.
Sen har vi det andra problemet, de som inte har symptom men har COVID-19 kan också smittas. Dvs man har viruset i kroppen men man utvecklar inte själva sjukdomen men man kan fortfarande smittas. Finns massa ny forskning på detta, så där raseras det argumentet.
Sen varför vill man inte ha en nedstängning av landet? Ekonomin säger du? Om jag skulle säga till dig att ekonomin är global 2020 och vi inte kan påverka den vad säger du då? Vad säger du om att folk inte vågar konsumera eller gå ut och bli smittad så om de har öppet eller stängt spelar ingen roll för de kommer inte ha så mycket kunder? Men om allt är öppet ökar istället smittspridningen som kommer göra att vi följer den röda kurvan i ”flatten the curve” och överbelastar sjukvården.
Vi har ju för fan skolor och förskolor öppet, helt jävla sinnes. Ser dagligen alla barn i skolorna och tänker; tänk när dessa kommer hem och smittar sina föräldrar, mamma kanske jobbar på sjukvården och pappa kanske är polis. Båda är kring 45-50 år och är således lite mer i riskzonen än 20-40. Sen träffar dessa föräldrar sina mammor och pappor för de känner ju ingen symptom så de är lugnt, fast då visade de sig att de ändå smittades och barnens mormor och morfar dör i Corona och kunde varit med sina barnbarn i iaf 10-15 år till.
Det finns inget mellanting, antagligen stänger man eller så låter man smittspridningen härja som vanligt med massdöden som följer och en ekonomi som ändå går åt helvete eftersom alla andra länder stängt ner allt.
Nej, det vet vi såklart inte. Jag antar att det här baseras mycket på vilken tilltro man sätter till andra människor i samhället. Jag är en av dem som litar på medmänniskor varför jag tror att de flesta kommer att följa det. Inte alla, men tillräckligt många för att det ska generera effekt.
Om det inte är tillräckligt ska staten givetvis kunna gå in med tvingande åtgärder. Frivillighet (om det fungerar) antar jag att även du förespråkar då det blir mindre inskränkande för individerna och absurda effekter undviks.
Litar man ej på invånarna så förstår jag absolut att slutsatsen blir den du drar. Jag vet inte exakt när man ska avbryta frivilligheten, dvs när tvingande åtgärder ska införas. Men överbelastade intensivvårdsavdelningar ev (och där är vi väl inte än, även om det kanske är ditåt det barkar)?
Ekonomin kommer givetvis drabbas hårt, men inte lika hårt. Förutom det finns det även ett stort socialt lidande av att vara isolerad under så lång tid med psykisk ohälsa.
Barn som inte går i skolan leder också det till en jävla massa andra problem... Ska de gå om ett år? Kommer de verkligen sluta träffa kamrater? Vabbande föräldrar? osv osv. Men aa ska samhället stängas ner totalt så är det väl smällar man får ta, men i så fall borde det bara ske när det absolut måste. Gjorde Danmark det för tidigt? Kankse, med sin åtgärdskombo har de ju fått ner kurvan och kanske kan de lyckas hålla spridningen nere när de öppnar upp igen. Risken är väl dock stor att det blir samhällsspridning på nytt.
Men aaa, mycket i din argumentation tycker jag är rimlig, och skulle nog även anse som korrekt _om_ man smittar när man är helt symptomfri. Inte bara att det är möjligt att smitta, utan _om_ det kan driva samhällsspridning på allvar. De beskeden som FHM hittils har lämnat är att så inte är fallet - återigen jag litar på myndigheter och således deras info. Varför mina åsikter är som ovan beskrivits.
